Nyckeltal - Skuldsättning & betalningsförmåga
Balansräkningen är krockkudden och gaspedalen därför måste du ha koll på den!
För att hålla ner risken när man investerar i ett bolag bör man kolla på bolagets balansräkning, det är vad bolaget faller tillbaka på när det går trögt för bolaget men också den som möjliggör för tillväxt. I bra tider brukar man kolla på resultaträkningen och glömmer då ofta borta balansräkningen. Låga räntor och hög tillväxt i ekonomin har till exempel satt oss i en situation som har gjort att balansräkningarna är hårt skuldsatta och höjda räntor äter upp vinsterna. Därför är det alltid viktigt att kolla på bolags balansräkningar för att förstå bolagets betalningsförmåga och skuldsättning.
Nedan följer några nyckeltal som kan ge en fingervisning om hur stark balansräkning och betalningsförmåga ett bolag har.
Många pratar om soliditet som ett mått på en hälsosam balansräkning, men det som fäller ett bolag är likviditet. Förmågan att betala sina kortsiktiga behov är mycket allvarligare än soliditeten. Ett stort tecken på att bolag har problem med betalningsförmågan är när de kortsiktiga skulderna är mycket större än de kortsiktiga tillgångarna.
Kassalikviditet (acid ratio test)
Kassalikviditet = Kortsiktiga tillgångar / kortsiktiga skulder
Balanslikvidetet är ett bra komplement till kassalikviditet. Balanslikviditet visar samma som kassalikviditet men justerat för varulager då det är ofta svårt att likvidera snabbare än vad som redan är möjligt, även kan likvidering av varulagret resultera i en rea av varorna som sen påverkar marginalerna. Genom att exkludera varulager får man tillgångar som inte är beroende av likvidering genom verksamheten. Man kan inte alltid lita på att verksamheten kan fungera så man kan betala med varulagret, ofta är inte bolaget i problem om försäljningen funkar som den ska.
Balanslikviditet (current ratio)
Balanslikviditet = (Kortsiktiga tillgångar-varulager) / kortsiktiga skulder
Soliditet visar på den långsiktiga betalningsförmågan och hur mycket av bolagets tillgångar är finansierade av eget kapital. Eget kapital är bra för det kostar inget i monetära mått så som skuld gör med räntekostnader. Men eget kapital har ett högre avkastningskrav än skuld därför är det bra för bolag ibland att blanda in skuld för att få ned avkastningskravet på bolaget. En stark soliditet över en lång tid är ett tecken på ett bolag som inte tar för stora risker med sin belåning.
Soliditet (solidity)
Soliditet = eget kapital / balansomslutningen*
Justerad soliditet visar på samma sak men justerat ner det egna kapitalet med preferenskapitalet, för att preferenskapital (preferens aktier) är eget kapital men har förtur på kapitalet framför eget kapital. Därför bör man justera för det och kolla på soliditeten utan preferenskapital. (Notis: kreditgivare splittrar på preferens kapital och säger att hälften är eget kapital och hälften är en skuld).
Justerad soliditet (adjusted solidity) räknar bort preferens equity
Justerad soliditet = (eget kapital-preferens kapital) / balansomslutningen
Hävstång visar på hur mycket kapital som är lånat i ett bolags finansiering, en hög hävstång ger en högre avkastning på kapitalet. Ett bolag som har högre hävstång än ett annat men samma vinstmarginal, har då högre avkastning på eget kapital tack vare den högre hävstången. Dock kan hävstången slå tillbaka och förvärva situationen när bolaget har tagit på sig för mycket finansiell risk genom belåning. Hävstången ska vara sund, inte överdriven.
Hävstång (Gearing leverage)
Hävstång = Långsiktiga skulder / (långsiktiga skulder+eget kapital)
Räntetäckningsgraden visar hur många gånger man kan betala räntekostnaderna efter man har betalat för rörliga och fasta kostnader, att komma ner mot 1 skulle innebära stora problem för bolaget. Vid 1 innebär det att räntekostnaderna är lika stora som EBIT och hela vinsten försvinner till räntor. Går den under 1 då har man stora problem för då förlorar bolaget pengar för att det kan inte betala sina räntor.
Räntetäckningsgrad (Interest coverage ratio)
Räntetäckningsgrad = EBIT / Räntekostnader
Nettoskuld visar om bolaget är skuldsatt eller inte (nettomässigt). Har bolaget noll i nettoskuld är skuldfritt, är nettoskulden positiv är bolaget skuldsatt, och är nettoskulden negativ har bolaget en så kallad nettokassa istället. Per definition är bolaget inte skuldsatt om nettoskulden är noll för då överstiger kassan och räntebärande tillgångar de räntabärande skulderna och de kan betalas av direkt. Bolaget är inte skuldfritt i den åtanke att bolaget inte har någon skuld alls. Vad är en hållbar nettoskuld? Det beror på och måste sättas emot något.
Nettoskuld (net debt)
Nettoskuld = Räntebärande skulder-kassa-räntebärande tillgångar
Här kommer nettoskuld genom EBITDA fram, nyckeltalet visar hur många gånger ett års EBITDA the skulle krävas för att göra bolaget skuldfritt. Som någon typ av fingervisning är 2,5 ggr att eftersträva. Så bolaget kan betala av sina skulder på 2,5 år. Men man ska komma ihåg att mycket kan ändras, så om bolaget ligger på 2,5 under de bra åren med hög konjunktur o.s.v. så kan det går snabbt när det går sämre och Nettoskuld/EBITDA blir 3-4. Det skulle vara väldigt problematiskt för bolaget.
Nettoskuld genom EBITDA***
(Räntebärande skulder-kassa-räntebärande tillgångar) / EBITDA
Ett annat mått på om nettoskulden är sund är nettoskuld-kvoten. Den visar hur mycket det skulle ta av det egna kapitalet för att göra ett bolag skuldfritt. Eget kapital används här för att det är där kapitalet först försvinner ifrån om man minskar tillgångarna i ett bolag.
Nettoskuld-kvot (net debt ratio)
Nettoskuld kvot = (Räntebärande skulder-kassa-räntebärande tillgångar) / eget kapital
Summering
Skuldsättning kan öka avkastningen på kapitalet men det kan också utsätta bolaget för risker som det inte kan ta sig över. Även viktigt att tänka på att skuldsättningen kan bli ett stort problem så fort bolaget börjar prestera sämre. Då kan många nyckeltal bli avsevärt sämre på väldigt kort tid. Men vad är en bra nivå på alla? Det beror på, som juristerna säger. Det beror på vilken bransch bolaget är i och hur mycket en nedgång i konjunkturen kan påverka bolagets tillväxt och marginaler. Men några enkla regler att leva efter är att leta efter bolag med nettokassa och i fall de har nettoskuld så kan de betala tillbaka den på högst två och halvt år. Även att räntetäckningsgraden minst är över 2 och balanslikviditeten är närmare 2. Då kan bolaget betala sina skulder och räntor relativt enkelt. Sen kommer alla bolag passa in på detta? Nej, de kommer de inte och främst inte komma de bästa investeringar göra det. Att investera är att göra en samlad bedömning av bolaget och i fall det kostar mindre än det är värt. Skuldsättning och betalningsförmåga kan vara röda flaggor men ofta är det en gråzon som man får tänka över.
Nettoskuld genom EBITDA visar hur många gånger ett års EBITDA the skulle krävas för att göra bolaget skuldfritt.
*Balansomslutning, balansomslutning är summan av antigen tillgångar eller eget kapital+skulder.
**Earnings before Interest and Taxes. Vinst före finansnetto och skatter
***Earnings before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. Vinst före finansnetto, skatt, avskrivningar och nerskrivningar på immateriella och materiella tillgångar.
Populära artiklar
10 Attribut hos en Fantastisk Investerare
Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare