De tre olika delarna i en redovisning!
Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalysen hänger alla tre ihop, låt oss hoppa i hur de gör det!
Vi fortsätter med del 2 i min serie att gå igenom redovisning från en investerares perspektiv. Förra veckan handlade om vilka principer bokföring och redovisningar är baserade på. Denna vecka ska vi gå igenom de tre olika finansiella styckena; Resultaträkning, balansräkning och kassaflödet. Låt oss bryta ned de i olika delar och vad som är relevant för en investerare att förstå och titta på.
Resultaträkning
Resultaträkningen är en uträkning av intäkter och kostander under en viss period. I bland är perioden ett kvartal, ett halvår eller ett år, i de ovanliga fallen när bolaget har ändrat redovisningsperiod som vid byte av från ett brutet räkneskapsår till ett icke brutet så kan perioden vara längre eller kortare.
Nedan har jag illustrerat de huvudsakliga posterna i en resultaträkning.
Vi börjar med intäkter det här kan ofta bestå av intäkter/försäljning/omsättning/nettoomsättning eller något annat som liknar och i regel betyder de samma. Utöver det kan det finnas övriga intäkter och det kan vara vad som inte är hänförligt till huvudverksamheten, vi säger att VD kanske gör en föreläsning om bolaget och får fakturera för det. Här kan vissa bolag lägga in aktiverat arbete, vilket inte är fel men när man tittar på bolaget i typ screeners eller liknande kan det vara väldigt vilseledande och man tror bolaget har en större omsättning än vad bolaget genererar.
Sen kommer vi till kostnad sålda varor kan ibland förkortas till COGS (cost of sold goods) och det här är kostnaden som direkt påverkar produktionen och leveransen av varan. Kostar varan 25 kr att producera och 10 kr att leverera så är kostnaden sålda varor 35 kr. Ofta definieras dessa kostnader som rörliga kostander. Då de ökar eller sjunker med antal producerade enheter. Intäkter minus kostnaden sålda varor ger bruttovinsten och bruttomarginalen.
Delen under anses vara fasta kostnader och verksamhetskostnader (på engelska så brukar man säga operational costs) vilket kan anses var lite knas för marknadsföring, utveckling, etc kan lätt dras ned eller upp och är inte fasta per se. Här brukar bolagen dela in kostnader lite olika men de svenska brukar vanligtvis ha posterna:
Marknadsföringskostnader
Personalkostnader
Adminkostnader
Övriga kostnader
Utvecklingskostnader/Aktiverat arbete
I många fall i de svenska bolagens rapporter så ligger Avskrivningar och nedskrivningar här också. Personligen tycker jag man ska läggas separat för det här är en kostnad för investeringar som är högst abstrakt. Avskrivningar skriver man ned baserat på en livslängd. T.ex Datorer på 3 år och maskiner på 10 år. Medans nedskrivningar sker vid en faktisk händelse som har hänt t.ex. ett förvärv inte går som man tänkt kan man skriva ned goodwill eller när gamingspel lägger ned utvecklingen av ett spel då får de göra en nedskrivning på det värdet man har jobbat upp i bolaget. För ditt specifika bolag kolla i noterna.
Efter dessa kostnader får vi rörelseresultetet eller även kallat EBIT, lägger man tillbaka avskrivningar och nedskrivningar så får man EBITDA. Vissa bolag som har en intensiv förvärvsagenda lyfter ofta fram EBITA för att de tycker det är en mer rättvis bild för hur verksamheten går. Vilket man tycka är lite bullshit earnings som Charlie Munger säger, om man förvärvar är det en kostnad att driva sin verksamhet.
I bolag från USA så hittar man inte avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen utan du får leta efter dom i kassaflödesanalysen istället. Det är för att de inkluderar dessa i någon av de vanliga posterna.
Nu kommer vi till den finansiella delen av resultaträkningen, finansnettot. Finansnettot visar hur mycket räntekostander, ränteintäkter, och vinster av att sälja tillgångar (finansiella eller verkliga som fastigheter). Givet om bolaget har en nettokassa och vilken ränta de har på sina lån och ränta på likviderna så kan finansnettot vara positivt eller negativt, oftast är det negativt. Men det finns extremfall som Creaspac som har ett positivt finansnetto pga de endast håller en kassa i väntan på att göra ett förvärv. Efter finansnettot landar man på vinsten före skatt.
Sist kommer så klart skatt. Vad skattesatsen är kan skilja sig enormt. Beroende på vart bolaget har sin verksamhet så har de olika skattesatser. Även redovisningen mot skatteverket inte samma sak som redovisningen utåt, då man får inte får göra avdrag för vissa kostnader och avskrivningar kan göras olika mellan skatteredovisningen och den finansiella redovisningen. Då har vi kommit ned till vinsten.
Tänker att jag lyfter fram ett best in class exempel på hur man kan redovisa tydligt varje kostnadspost och inte lägga vissa poster lägligt på vissa ställen för att få det se bättre ut än det är. Ni kan titta på den i helhet men jag vill lyfta fram vissa grejer här.
Provisionskostnader - bolaget har ingen kostnad för att producera de dom gör för att de är en plattform. Men de har två andra kostnader skicka fakturor till kunders kunder på faktureringsplattformen och förvärva vän kampanjen de har på investeringsplattformen. Hade kostnad såld vara varit lämpligt? nej, det hade varit konstigt. Så tycker det här en bra lösning. En sak till. Vissa kan tycka att det ska lägga i marknadsföringskostnader, man gör en distenktion mellan marknadsföring och annonser/kampanjer/rabbatter/liknande därför ska det separeras och läggas i kostnad såld vara eller bakas in i omsättningen. Det är därför det heter nettoomsättning, netto efter rabbatter osv istället för omsättning.
Aktiverat arbete är i rörelsens kostnader istället för längre upp så de räknas in i summa intäkter. Vissa bolag kan lyfta fram att intäkterna har växt X % medans halva eller i vissa fall hela tillväxten är pga aktiverat arbete.
En rad för EBITDA och en separarad rad för avskrivningar och nedskrivningar. Många gånger ligger denna kostnadsrad inne bland alla operationella kostnader vilket gör att man måste justera själv i sin Excel för att räkna på EBITDA. Här är det väldigt lätt att få en överblick och jag hade bara önskat att de skrev in bruttovinst efter provisionskostnader och skippat summa provisionskostnader. Att summera en rad är lite onödigt.
Balansräkning
Resultaträkningen är som sagt ett resultat av intäkter och kostnader över en period, balansräkningen är en ögonblicksbild över hur tillgångar, eget kapital och skulder ser ut i utgången av perioden som man rapporterar.
Balansräkningen har två sidor och dessa ska balansera, därav namnet. Tillgångarna ska vara lika stora som skulder och eget kapital, vilket också kan kallas finansieringssidan. Man finansierar tillgångssidan med skulder och eget kapital.
Tillgångar delas in i två stora grupper: Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Där den första är av en långsiktigare karaktär och oftast svårare att likvidera än den andra typ av tillgångar. Omsättningstillgångar är som det låter tillgångar som omsätts i bolaget för att driva verksamheten.
Anläggsningstillgångar delas in i huvudsak två kategorier: Immateriella tillgångar och matriella tillgångar. I vissa fall kan det finnas finansiella tillgångar men då används de oftast inte i verksamheten, om verksamheten inte är att äga finansiella tillgångar vill säga.
Immateriella tillgångar är typiskt sätt goodwill och andra immateriella tillgångar. Några exempel på vad som kan vara en immatriell tillgång varumärke, kundrelationer, utvecklingsarbeten, och goodwill. Goodwill är en udda post för det är övervärden som bolaget har betalat för något. För att ge ett enkelt exempel. Om bolag A köper bolag B, de har kommit överens om ett pris på 100 MSEK och bolag B har bara tillgångar för 75 MSEK på sin balansräkning. Då har man 75 MSEK in på tillgångssidan och 100 MSEK in på finansieringssidan (det man betala), då balanserar inte balansräkningen och 25 MSEK måste in på tillgångssidan. Då läggs den skillnaden som goodwill.
Materiella tillgångar är fastigheter, bilar, fabriker, verktyg osv. Även efter IFRS 16 så räknar man in såna tillgångar som man leasar här, så hyr man bilar eller hyr en lokal så ska dessa också tas upp i balansräkningen.
Omsättningstillgångar är lager, kundfordringar, andra/övriga forderingar, förbetalda kostnader och kassa. Kassa kan man ofta bryta ut från resten då det skiljer sig genom att vara helt likvida jämfört med t.ex. lager som är tillgångar som är uppbundet i varor som ska säljas.
Nu över till finansieringssidan. Den består också av två delar: Eget kapital och skulder.
Eget kapital kan vara uppdelat i lite olika delar beroende på hur bolaget har finansierat sig. Aktiekapital och balanserade vinstmedel finns alltid där. Saker som kan finnas i övrigt är preferens kapital om bolaget har gett ut preferensaktier, reserver, övrigt tillskjutet kapital, och fondreserv. När ett bolag gör en förlust eller en vinst så är det de balanserade vinstmedeln som sjunker eller ökar.
Skulder är uppdelade lite som tillgångar baserad på vilken horisont dom har. Långsiktiga skulder och kortsiktiga skulder. Det är tydligare i engelska där man har samma ord för prefix för skulder och tillgångar. Long-term och Short-term eller Current och Non-current. Distinktionen är om något ska betalas inom ett år så är det kortsiktiga skulder och om det är längre än så är det långsiktiga.
Långsiktiga skulder rader kan ha många olika benämningar men i regel finns det tre att ha koll på. Långsiktiga räntebärande skulder, operationella leasingsskulder och andra långsiktiga skulder. Långsiktiga räntebärande skulder kan vara allt från obligation till banklån, ofta kan bolagen dela upp dem i obligationer och skulder från kreditinstitut. Utöver det kan det finnas reserver och avsättningar men de kan backas in i andra långsiktiga skulder för de påverkar inte den huvudsakliga skuldsättningen att ha koll på. Den räntabärande skuldsättningen, den som räknas in i nettoskulden.
Kortsiktiga skulder kan liknas med de långsiktiga skulderna med räntebärande skulder, leasingskulder, och andra kortsiktiga skulder. Men med tillägget leverantörsskulder. Här kan man även se kortsiktig del av långfristigt lån. Om man har ett lån som löper på 5 år och man betalar 1/5 del varje år, så ska 1/5 del tas upp som kortsiktig skuld.
Här är SaveLend ett bra exempel för att de visar väldigt granulärt alla poster som många andra bolag bara kör ihop. Även så har SaveLend finansiella anläggningstilltångar så då får ni som läser se hur det ser ut. Klientmedel som SaveLend har på både tillgångssidan och skuldsidan är väldigt unikt för bolaget.
Kassaflödesanalys
Nu till det svåraste och viktigaste delen av de tre olika finansiella delarna. Svårast för att det kan vara svårt att förstå hur vissa delar funkar och viktigaste för att värdet av ett bolag är de diskonterade kassaflödena och här man ser om bolaget måste ha in mer kapital.
Låt oss hoppa in i det svåra. Kassaflödesanalysen visar hur kassan påverkas av olika posters rörelser under en period, krasst inbetalningar och utbetalningar. Visst låter det lätt? Men de finns vissa delar som kan vara svåra och väldigt icke intuiativa.
Kassaflödet hämtar data från både resultaträkningen och balansräkningen, den består av tre huvudsakliga delar. Löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamheten.
Man börjar med vinsten eller EBIT beror på hur bolaget lägger upp det. Jag har förenklat med vinsten här nedan. Det vi då måste göra är att lägga tillbaka avskrivningar och nedskrivningar, för dessa påverkar inte kassaflödet. De är bara redovisningstekniska kostnader, bolaget gör ingen utbetalning för dom. Sen måste man lägga till icke kassaflödespåverkande poster.
Sen fortsätter man till rörselsekapitalet (omsättningstillgångar och kortsiktiga tillgångar). Här är det svårt och man får tänka bort tanken om att tillgångar är bra och skulder dåliga, vi har ett annat perspektiv här. Ökande tillgångar innebär mindre i kassan, för att man har tagit pengar från kassan och bundit upp dem i omsättningstillgångar. Sen är det tvärtom för kortsiktiga skulder, ökande skulder är positivt för kassan. Här kan till exempel vara väldigt bra att ha koll på kundfordringar för om vinsten ökar men inte kassaflödet så är det ofta för att de flesta intäkter har hamnat i kundfordringar och om det vill sig väldigt illa så kan det vara så att kundfordringar avslöjar att bolaget inte får betalt alls.
Nu över till investeringsverksamheten. Här ser man hur bolaget investerar i immatriella (ofta aktiverat arbete) och matriella tillgångar, förvärv och resultetet av att man sålt en tillgång. Du ska se liknande rörelser i balansräkningen med dessa investeringar minus avskrivningar och nedskrivningar så klart.
Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten är vad man kallar de fria kassaflödet. Man kallar det så för att här har bolaget fria tyglar att använda det på bästa sätt mot sina aktieägare. Då man kan välja att göra en utdelning, återköpa aktier, eller betala ned skulderna i fall det fria kassaflödet är positivt så klart. Om det är inte positivt är det här du ser om bolaget har tagit in pengar eller tecknat fler lån för att kunna finansiera verksamheten framåt. Warren Buffett pratar ofta om något som kallas owners earnings vilket man kan få fram genom att ta det fria kassaflödet plus tillväxtinvestringar. Det här är för att få fram kapitalallokeringen, då bolag har i princip fem val när de ska använda sitt kapital: investera internt, förvärv, utdelning, aktieåterköp och betala av skuld. För att lära dig mer läs här Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt. För de vill som investerare veta används kapitalet på bästa sätt för att värdet av vår investering ska växa? Det hjälper owners earnings att bedöma.
Vi har gått lite saker i förväg, men nu går vi in på sista delen finansieringsverksamheten. Där hittar vi många olika delar men i stora drag handlar det om förändring i eget kapital (alltså om man återköp av aktier eller gjort nyemission), förändringar i skuld (amorterat ned ett lån eller tagit upp fler lån), och utdelningar. Eftersom utdelningar är endast en kassaflödespost så syns den bara i kassaflödesanalysen. Du bör se de olika rörelserna här i finansieringssidan av balansräkningen.
Och sist så får man årets kassaflöde, kassan i början av perioden och kassan i slutet av perioden.
Vi fortsätter med att visa upp SaveLends kassaflödesanalys för att du ska få ett exempel på hur dessa poster ser ut i verkligheten och inte förenklade.
Då har vi gått igenom de 3 olika finansiella delarna i en bolagsrapport. Jag ska framåt gå igenom vissa delar lite mer noggrannt, prata om olika nyckeltal, och mycket mer som kan gömma sig bland de olika siffrorna.
Är det någon del du skulle vilja att jag gå igenom snarast? Kommentera gärna nedan!
Populära artiklar
10 Attribut hos en Fantastisk Investerare
Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare