Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!
Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!
Från toppen till botten och vad man ska ha koll på när man tittar på kassaflödet
Detta är sjätte inlägget angående de olika delarna i finansiella rapporter, förra veckans inlägg handla om finansieringssidan på balansräkningen. De tidigare inläggen hittar du nedan:
I detta inlägg ska vi djupdyka i kassaflödet och gå igenom de olika delarna.
Kassaflödesanalysen är antagligen den svåraste delen för många investerare att förstå men är också viktig ur flera synpunkter.
Hur kassan genereras
Hur rörelsekapitalet rör sig
Hur bolaget allokerar kapital
Hur många kvartal kassan räcker för att finansiera nuvarande investeringstakt
Vi börjar med att påminna om hur en förenklad kassaflödesanalys kan se ut.
Första posten i kassaflödet är oftast vinst eller EBIT beror på hur bolaget gör och beroende på vilken man väljer så måste man göra andra justeringar efter.
Avskrivningar och nedskrivningar påverkar inte kassaflödet utan det påverkar bara resultaträkningen och balansräkningen. Därför lägger man tillbaka denna kostnadspost.
Icke kassaflödespåverkande poster kan vara en del olika kostnadsposter som tas upp i resultaträkningen men som inte påverkar själva kassan så de måste också justeras bort som avskrivningar och nedskrivningar.
Vissa bolag kan ha några fler poster för att vara detaljerade. Här har vi något som kallas det operativa kassaflödet innan rörelsekapitalet.
Vi kommer då till rörelsekapitalet och det är omsättningstillgångar och kortsiktiga skulder som ingår.
De tre stora posterna för omsättningstillgångar:
Kundfordringar
Lager
Andra fordringar
Kortsiktiga skulder kan på enklast sätt delas upp i:
Leverantörsskulder
Andra kortsiktiga skulder
Viktigaste posterna att ha koll på är kundfordringar, lager, och leverantörsskulder.
Att kundfordringar ökar mer än intäkterna är en rödflagga, då det indikerar att kunder antigen har svårt att betala sina fakturor eller har förhandlat att betala dem på längre tid än tidigare. De kan finnas vettiga orsaker till att ha kundfordringar, så undersök i fall kundfordringarna växer snabbare än omsättningen.
Lager kan också vara en röd flagg, men man ska komma ihåg att lager byggs upp innan försäljningen har skett. Medans kundfordringar är försäljning på kredit. Istället för att säga något om bolagets kunder så säger lager något om bolaget, det kan säger något om kommande försäljning (som Torsten Jansson sa om New Waves lager) eller så kan det vara en indiktation på en ineffektiv distributionsmodell.
Leveranstörsskulder vill man ur ett kassaflödesperspektiv betalas så sent som möjligt. Är alltid bättre att ha kvar kapital i bolaget för att sätta de i arbete innan man betalar sina kunder. Men ökande leveranstörsskulder kan vara en indikation på att bolaget man analyserar har likviditetsproblem. Även om de har pengar i kassan för att betala kan de ha en del av den kassan låst pga vissa åtaganden.
Viktigaste angående rörelsekapitalet är att se hur det rör sig när man växer, behöver bolaget en hel del kapital för att kunna växa? Suger lagret upp en hel del kapital för att du ska kunna växa?
I många fall kan det vara rörelsekapitalet som gör att bolaget inte kan växa snabbare, för att det binds upp så mycket kapital i det. Det är främst jobbigt för mindre bolag.
Den vanliga mixen är att omsättningstillgångar och kortsiktiga skulder växer med varandra. Medans det man inte vill ha är att omsättningstillgångarna växer mycket snabbare än skulderna för då måste man ta in kapital för att klara av att växa. Drömmen är att ha en modell som Axfood, Costco, Walmart och andra retailbutiker har. Att man får betalt för varorna innan man har betalat leverantören.
För att ge ett enkelt exempel.
Axfood får in varor från Arla i sina butiker. Och Axfood ska betala denna leverans om 30 dagar.
Kunder köper mjölken av Axfood inom 3 dagar. Axfood får betalt direkt i butiken.
Det innebär att det är 27 dagar kvar tills Axfood ska betala Arla för den mjölken som redan är såld.
Då kan Axfood lägga en till order och rulla på så här. Axfood kan alltså har sålt varor för 10 ggr värdet under den perioden de ska betala första leveransen.
Leverantörerna blir en typ av bank till Axfood och det här har väldigt stor inverkan på avkastningen av kapitalet. Läs mer om detta i Dupont analys.
Efter rörelsekapitalet så kommer summeringen till det operativa kassaflödet.
Nu kommer vi in på investeringsverksamheten som visar vart kassa har använts för att investera vidare i bolaget. Man kan dela in investeringarna i två stora karaktärsdrag: interna och externa.
Även så ser man här resultat av att man gör en försäljning av en tillgång, om den görs till en vinst eller förlust mot bokfört värde.
Posterna är annars i regel investeringar i immateriella tillgångar, investeringar i materiella tillgångar och förvärv. Sen kan det expanderas för att ge investerare mer detaljerad information.
En viktig detalj gällande investeringar är att försöka få ut vad som är underhållsinvesteringar och vad som är tillväxtinvesteringar. En enkel regel som är en förenkling är att underhållsinvesteringar är lika med avskrivningar och nedskrivningar, logiken här är att man måste investera igen avskrivningar och nedskrivningar för att behålla sin position på marknaden. Man kan gräva ned sig mer i bolaget för att estimera vad som är underhållsinvesteringar. Det kan vi göra i ett annat inlägg.
Summeringen av dessa investeringar är kassaflödet i investeringsverksamheten.
Det operativa kassaflödet och kassaflödet i investeringsverksamheten är det fria kassaflödet så det är viktigt att ha koll på. Det visar hur mycket kassaflöde bolaget har att röra sig med för att sen göra val att distribuera det till investerare på bästa sätt.
Nu kommer vi till finansieringsverksamheten.
Här hittar vi posterna som rör finansieringssidan på en balansräkning. Förenklat så finns det tre poster:
Ändring i aktiekapitalet: nyemission eller återköp av aktier.
Ändring i skulder: upptagning av banklån och obligationer eller amortering av banklån eller obligationer.
Utdelning
Här kan man se vad ett bolag gör med kapitalet. Så det är viktigt att studera detta för att få ett hum om kapitalallokeringen. För att läsa mer om Kapitalallokering gör det via länken.
Summeringen av dessa är kassaflödet från finansieringsverksamheten.
Sedan summerar man dessa tre kassaflöden till årets kassaflöde.
Då får man föränderingen i kassan från början av perioden till slutet av periodern, det är årets kassaflöde.
Summering
Kassaflödesanalysen visar vad som händer med kassan under en period. Alla poster indikerar vad som händer med kassan, vilket gör att ökning i tillgångar är negativa poster och ökning av skulder är positiva poster. Detta gör att det kan vara svårt intuiativt att förstå en kassaflödesanalys från första anblicken. Rörelsekapitalet är väldigt viktigt att se över för att få en förståelse för bolagets chanser att växa snabbt, helst vill man ha en mix där man betalar leverantörer senare än vad kunder betalar bolaget. Inom investeringar är det bra att ha en uppfattning över hur stor del är underhållsinvesteringar och tillväxtinvesteringar. Finansieringsverksamheten är viktig att titta på för att förstå hur bolaget hanterar deras fria kassaflöde, gör de utdelning, återköp eller betalar av skulderna?
Populära artiklar
10 Attribut hos en Fantastisk Investerare
Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare