Det är skillnad på fakta och fakta!

I en tid med i princip oändlig tillgång till information så blir det viktigt med att sortera i den här informationen och ännu viktigare att se vad som egentligen är fakta. Nu pratar jag inte om fake news som sprids runt, det är en helt annan sak och något förkastligt. Utan att kunna urskilja fakta som är uppbackat genom forskning och bevisat.

Många gånger misstar vi åsikter, känslor och anekdoter som ren fakta. Dessa är subjektiva, individbaserade och ofta har dessa slutsatser som har gjorts i affekt. Därför tänkte jag prata om några som jag ser dagligen på twitter och utanför twitter, men även några som kan vara bra att veta.

Det är fel jag har exempel!

Jag kan ofta se hur folk säger emot genom att dra egna exempel; Tidningsartikel: "V säger att det är bara vita män som drar nytta av ISK" och då svara en från twitter: Det där stämmer inte jag är en ensamstående kvinna med två barn! Jag erkänner att jag kan också göra det från gång till gång, men det är för belysa att det finns en annan sida. Jag säger inte påståendet är fel med mitt exempel utan belyser att det finns närstående exempel som är motsatsen, jag tar inte mitt exempel som fakta och använder det i en analys eller i en slutsats.

Vetenskapliga studier

Något som jag tror många missförstår är vetenskapliga studier, de försöker ta fram den generella sanningen inte den absoluta sanningen. Ofta visualiserar man datan och ser i fall datan är normalfördelad och då brukar man kunna dra en generell slutsats. För att bli lite mer teknisk så grundas det ofta i korrelation, där det räcker att säga med ett konfidensintervall (oftast på 95%) att mer än 50 % räcker för att dra en generell slutsats. Så den generella sanningen tar inte med datapunkter som är i minoritet eller outliers.

Data är data

Oavsett hur jobbig och hur kontroversiell information och data är så är data. Även om det skadar din världsbild eller gör dig arg så är data data. Det finns ett perfekt exempel där Joakim Ruist är med i SVT och pratar om sin rapport, där SVT programledaren frågar om han tycker att han borde ha gjort något annat med rapporten när de fick det svaret de fick. Se nedan.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=6XqfaRDevek&w=560&h=315]

Det är tydligt här att informationen är jobbig för SVT och då försöker på något sätt lägga en skuld på honom för att ha presentera rapporten för att den är negativ för en viss grupp människor. Data är data och det säger Joakim själv för att sedan fortsätta att säga vi tar emot invandrare av andra skäl än ekonomisk, så som humanitära.

Cherry picking

Inom vetenskapliga studier har det länge varit känt att man kan få vilket resultat som helst bara via sannolikheten, därför har en del läkemedelsbolag (I USA så klart) beställt fler studier på samma sak för att sen välja den studie som ger det önskade utfallet. Jag prata inte om Fas I, Fas II eller Fas III studier för att dom är reglerade på ett annat sätt, men studier där man vill påvisa saker för allmänheten.

Men detta görs också i tolkningen av olika rapporter, så som riksrevisionens rapport om ISK. Ulla Andersson och Magdalena Andersson var snabba och påpeka att ISK har kostat statskassan några miljoner sen det infördes. Vilket är att ta info ur sitt sammanhang, då det finns en hel del fördelar för statskassan som ett vanligt konto inte har. Till exempel ingen spararen tar all risk, mindre hantering för skatteverket i med att allt rapporteras automatiskt och skatteintäkter kommer kontinuerligt trots spararen inte realiserar några vinster. Problemet är värdera de här positiva effekterna.

Fakta kan te sig vara rätt definitivt och absolut, men som du ser så är det ändå en gråzon om vad som är fakta ibland. Att vet vad som är fakta i sin informationsinhämtning är enormt viktigt när du gör din analys, i regel handlar det om att hantera sina känslor och att vara källkritisk angående fakta.

Jag hoppas jag har fått dig att tänka om några gånger.

Avkastning på dig!

Investacus Saverajus