Aktieåterköp – den gömda utdelningen
Missa inte den utdelningen som så många andra missar
När ett företag står med ett överskott i kassan har det i princip fem alternativ för hur kapitalet kan användas:
Dela ut pengar till aktieägarna
Betala av lån
Investera i den egna verksamheten
Förvärva andra bolag
Köpa tillbaka sina egna aktier – aktieåterköp
I Sverige är det femte alternativet fortfarande relativt ovanligt, åtminstone i jämförelse med USA där återköp är en självklar del av kapitalallokeringen. Svenska investerare föredrar ofta kontantutdelningar – direkt belöning i handen – medan aktieåterköp ses som något abstrakt och svårbedömt.
Men faktum är att återköp kan vara ett minst lika kraftfullt, och ofta mer flexibelt, sätt att leverera värde till aktieägarna. Förutsatt att de görs vid rätt tidpunkt.
Vad är ett aktieåterköp – och hur fungerar det?
Ett aktieåterköp innebär att ett bolag köper tillbaka sina egna aktier på börsen. Detta sker inom ett mandat som godkänts vid årsstämman, där ett visst belopp eller antal aktier får återköpas. I de flesta fall makuleras aktierna efteråt, vilket minskar det totala antalet utestående aktier.
Resultatet? Vinsten som bolaget genererar fördelas på färre aktier, vilket i sin tur ökar vinsten per aktie (EPS) – utan att bolaget behöver växa varken omsättning eller marginaler. Det är ett dolt sätt att öka varje investerares andel av bolaget.
👉 På vissa handelsplatser, som First North, tillåts inte direkta återköp. Där kan bolag istället genomföra syntetiska återköp via en tredje part som håller aktierna – men dessa aktier makuleras alltså inte.
Fördelar med aktieåterköp
Högre EPS – utan att förbättra själva rörelsen kan bolaget skapa värde genom att minska antalet aktier.
Diskretare än utdelning – utdelningar ses som ett löfte om återkommande framtida betalningar. Om bolaget senare minskar utdelningen slår det ofta hårt mot aktiekursen. Återköp är mer flexibla och förväntningarna är lägre – därför blir effekten vid uteblivna återköp mindre dramatisk.
Smart kapitalallokering – om aktien är lågt värderad, är det ett effektivt sätt att skapa direkt värde till aktieägarna.
Nackdelar – återköp kräver timing
Den stora risken är dålig tajming. Precis som för dig som investerare gäller det att inte köpa dyrt. Tyvärr är det ofta just när bolag har gott om pengar – alltså när affären går som bäst – som återköpen sker. Problemet? Det är också då aktiekursen tenderar att vara som högst.
🔍 Exempel: Byggmax
Under pandemin blomstrade bygg- och hemmafixarbranschen. Många av oss byggde trädäck, renoverade och målade om. Byggmax såg tillfälligt fantastiskt starka siffror och valde att återköpa aktier – till kurser mellan 70 och 90 kronor. Idag handlas aktien kring 35 kronor och marginalerna har rasat till under 1 %. Återköpen blev inte det värdeskapande verktyg de kunde ha varit – snarare tvärtom.
Vad säger trenden i antalet aktier?
Att bolag minskar antalet aktier är ofta ett tecken på stark balansräkning och effektiv kapitalanvändning. Tänk på motsatsen: när ett bolag ökar antalet aktier, betyder det att man tagit in nytt kapital – ofta för att täcka förluster, finansiera tillväxt eller ge ledningen incitamentsprogram.
Att emittera nya aktier är inte fel i sig, men bör alltid granskas i relation till bolagets prestation och värdering. Återköp signalerar istället självförtroende och överskott.
När är återköp rätt val?
Min syn är att aktieåterköp och utdelning ofta bör användas parallellt – men först efter att nödvändiga investeringar och eventuella skulder har hanterats.
Utdelning och återköp passar när bolaget är lönsamt och saknar tydliga tillväxtmöjligheter.
Amortering av lån är rimligt om skuldsättningen är hög, eller om bolaget vill skapa utrymme för framtida förvärv.
Investeringar och förvärv bör endast göras när avkastningen på det investerade kapitalet är högre än kapitalkostnaden.
Ett illustrativt exempel: värdeskapande förvärv
Om Bolag A är värderat till P/E 15 och köper Bolag B till P/E 5 – vad händer?
Bolag B tjänar 100 MSEK.
Köpeskillingen blir då 500 MSEK (100 × 5).
Eftersom Bolag A värderas till 15 gånger vinsten, "transformeras" vinsten från 100 MSEK × 5 till 100 MSEK × 15 – alltså 1,500 MSEK i värde.
Det innebär att Bolag A, på pappret, skapar 1 miljard kronor i mervärde. Denna typ av värdeöverföring är något som serieförvärvare ofta använder sig av – en kraftfull hävstång om den används rätt.
Om pengarna inte behövs – då återstår bara tre alternativ
Betala tillbaka skulder – som Peter Lynch sa: "Inget bolag utan skulder har någonsin gått i konkurs".
Dela ut till aktieägarna
Köpa tillbaka aktier
Om ett bolag sitter med ett stort överskott men inga lönsamma investeringsmöjligheter, finns det alltså få anledningar att låta pengarna ligga och skvalpa. Att föra över kapital till ägarna – genom utdelning eller återköp – är då den mest logiska vägen framåt.
En klok strategi kan vara att hålla utdelningen på en stabil nivå, och använda överlikviditet för återköp när aktien är lågt värderad. På så vis utnyttjar företaget volatilitet – precis som vi investerare försöker göra.
Slutsats: se bortom den synliga direktavkastningen
Företag som kombinerar kontantutdelning med återköp är ofta riktiga kassakor. De gör precis det bolag är tänkta att göra: överföra pengar från verksamheten till ägarna.
Som investerare är det därför klokt att inte enbart fokusera på utdelningsprocenten. Titta även på bolagets återköp – för den verkliga direktavkastningen kan vara högre än du först tror.