Här går vi igenom de tre viktigaste delarna i ett företags ekonomi: resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen – med fokus på det du som investerare behöver veta.

Två viktiga redovisningsprinciper att känna till

1. Matchningsprincipen
Kostnader ska redovisas i samma period som de intäkter de bidragit till. Det gör att resultatet speglar verkligheten bättre.

2. Försiktighetsprincipen
Vid osäkerhet ska man hellre vara för försiktig än för optimistisk – det innebär att inte övervärdera tillgångar eller intäkter.

Resultaträkningen – visar om bolaget tjänar pengar

Resultaträkningen visar intäkter och kostnader under en viss period, t.ex. ett kvartal.

Så här läser du den:

1. Intäkter – oftast försäljning. Vissa bolag aktiverar eget arbete (t.ex. utveckling), vilket kan överdriva omsättningen. Se upp.

2. Kostnad sålda varor (COGS) – kostnader som direkt hör ihop med produktionen. Intäkter minus COGS ger bruttovinst.

3. Övriga kostnader – t.ex. marknadsföring, personal, administration och utveckling. Här bokas även:

   • Avskrivningar (t.ex. på maskiner, datorer)

   • Nedskrivningar (t.ex. om ett projekt läggs ned eller ett förvärv misslyckas)

4. EBIT (rörelseresultat) – resultat innan räntor och skatt. Lägg tillbaka avskrivningar för att få EBITDA.

5. Finansnetto – räntekostnader och -intäkter, samt vinster/förluster från t.ex. tillgångsförsäljningar.

6. Vinst före skatt

7. Skatt – varierar beroende på var bolaget verkar. Observera att skattemässig och redovisad vinst ofta skiljer sig.

8. Nettoresultat – vinsten som återstår.

Balansräkningen – visar bolagets tillgångar och skulder

Balansräkningen är en ögonblicksbild vid en viss tidpunkt, t.ex. sista mars. Den visar hur tillgångar har finansierats – med eget kapital eller skulder.

Tillgångar:

• Anläggningstillgångar – långsiktiga:

  • Immateriella: t.ex. goodwill, varumärken, utveckling.

  • Materiella: t.ex. fastigheter, maskiner, bilar.

• Omsättningstillgångar – kortsiktiga:

  • Lager, kundfordringar, kassa m.m.

Finansiering (Skulder & Eget kapital):

• Eget kapital – t.ex. aktiekapital, vinstmedel, ev. preferensaktier.

• Skulder:

  • Långfristiga: lån, leasing, obligationer.

  • Kortfristiga: leverantörsskulder, nästa års avbetalningar på lån m.m.

Viktigt: Tillgångar = Skulder + Eget kapital. Det ska alltid balansera.

Kassaflödesanalysen – visar om bolaget faktiskt får in pengar

Det här är ofta den mest missförstådda – men viktigaste – delen. Kassaflödet visar hur mycket pengar som faktiskt kommer in och ut under perioden.

Kassaflödet delas in i tre delar:

1. Löpande verksamhet
   Börjar ofta med vinsten (eller EBIT) och justeras med:

   • Avskrivningar/nedskrivningar (som inte påverkar kassan)

   • Förändringar i rörelsekapital (t.ex. ökade kundfordringar drar ner kassan)

   • Övriga justeringar

2. Investeringsverksamhet
   Här ser du investeringar i tillgångar (maskiner, utveckling etc.), samt eventuella företagsförvärv eller försäljningar.

3. Finansieringsverksamhet
   Visar förändringar i lån, nyemissioner, återköp av aktier och utdelningar. Viktigt: utdelningar syns bara här.

Tillsammans visar dessa tre delar bolagets fria kassaflöde – vilket är grunden för bolagets värde.

Summering – vad du ska titta på som investerare:

✅ Förstå skillnaden på resultat och kassaflöde
✅ Håll koll på aktiverade arbeten, kundfordringar och goodwill
✅ Lär dig se vad som driver värde och vad som bara är redovisningsteknik
✅ Kassaflödet avslöjar mer än vinsten gör

Vissa kanske tycker att det är ett förenklat nyckeltal att ta några investeringsbeslut på, men de alla håller med om att utdelning är en viktig komponent i avkastningen. (Om du kör en buy and hold portfölj är utdelningen det enda kassaflöde som man får av aktien.) Så av den orsaken är utdelningen ändå en viktig parameter att ha koll på för att den har högsvansföring på marknaden och kan vara ett tecken på hur välmående ett bolag är.

Utdelningen är för bolaget ett viktigt verktyg för överföra värde till aktieägare. Om du vill läsa mer om detta och dom andra sätten kan du läsa om dom här: Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt

Direktavkastningen visar hur mycket du får i utdelning i förhållande till aktiepriset.

Vinstavkastning (direkt översatt om någon har en bättre översättning på svenska delge ge mig gärna den) visar hur mycket vinst per aktie bolaget avkastar i förhållande till priset per aktie.

Utdelningstillväxt visar hur mycket utdelningen har ökat eller minskat från föregående år.

Utdelningsandel visar hur mycket av utdelningen täcks av vinsten per aktie, det kan vara bra och kolla på för att se hur hållbar utdelningen är.

Utdelningsandelen av kassaflödet visar hur mycket av utdelningen täcks av det fria kassaflödet till verksamheten, detta visar om bolaget har tillräcklig likviditet för att betala ut utdelningen. Detta kan visa i fall bolaget behöver öka likviditeten genom att ta in pengar för att kunna betala ut utdelningen.

Sammanfattning

Utdelning är ett resultat av bolagets aktiviteter, det är ett tecken på att bolaget har varit lönsamt och inte behöver mer kapital för att växa vidare. I många fall kan det vara ett kvalitetstecken, åtminstone visar det att bolaget har pengarna de redovisar att de har. Om det skulle vara ett frågetecken runt den frågan.

Hög direktavkastning kan tyvärr mer vara ett tecken på en dålig verksamhet än en bra verksamhet. För att veta bättre måste man göra en analys av bolaget för att se att utdelningen är hållbar.

Se upp med bolag som lånar för att kunna dela ut den utdelning de har klubbat, de innebär att bolaget inte har kontanterna för att betala. Vilket innebär att bolaget har en högre kostnad av sitt kapital. Det samma gäller om bolaget gör en nyemission samma år.

Utdelning är en viktig komponent när en investerare ska få tillbaka pengar från bolaget för det kapital de investerar i bolaget. Men bara för att ett bolag inte delar ut så är det inte ett dåligt bolag, utan det visar förhoppningsvis att bolaget har fler investeringsmöjligheter som det tar vara på och kan växa vidare. Det måste du som investerare skapa dig en uppfattning om.

Utdelning är trevligt men det är inte allt när man investerar så kom ihåg att titta på helheten.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Kanske inte för avkastningen men för bolagets fortlevnad och för att fortsatta investera. Kassa är de tillgångar som är mest likvida i ett bolag, vanligast pengar på ett bankkonto. Det som används för att köpa andra bolag, betala leverantörsskulder, och göra investeringar i bolaget.

Kassaflödet berättar om hur mycket likvida medel blir kvar i bolaget efter alla kassaflödespåverkande transaktioner har hänt, om kassaflödet är högt i relation till omsättningen (basen för kassaflödet) så säger det mycket om att hur kapitalintensiv en verksamhet är. I övrigt kan man också som första check hur mycket det skiljer sig mellan kassaflödet och vinsten för att få ett hum om det har gjorts mycket justeringar eller inte.

Olika kassaflöden

Kassaflöde är inte som när man tänker plus och minus för då brukar man tänka bra och dåligt, men det handlar om vad som ökar på kassan mer än om det är bra eller dåligt. Som t.ex. så är det positivt för kassaflödet att öka på leverantörsskulderna och sänka kundfordringarna, detta kan låta konstigt då ökade leverantörsskulder skulle tyda på betalningssvårigheter. Men det är så kassaflödet beter sig och är inte alltid helt logiskt mot andra indikationer man har i bolaget. (Just pga denna samband med kassaflöde bolag kan hålla in betalningar och pressa fram betalningar från kunder för att förbättra på bolagets kassaflöde)

Operativt kassaflöde - detta är kassaflödet som kommer från resultaträkningen där av operativt kassaflöde.

Kassaflöde från investeringsverksamheten - detta är kassaflödet från investeringsverksamheten och vilket innefattar t.ex. investeringar i maskiner, bolagsköp, avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar men även nedskrivningar.

Fritt kassaflöde - Operativt kassaflöde + kassaflöde från investeringsverksamheten. Fritt kassaflöde visar hur mycket kassan fylls på från verksamheten oberoende av finansieringsverksamheten.

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -  kassaflödet från finansieringsverksamheten innefattar t.ex. emissioner, upptagna lån, amorteringar på lån och utdelningar. Detta kassaflöde är i princip bara positivt när man har finansierat sig.

Årets kassaflöde - är summan av alla dessa kassaflöden med justering för valutaeffekter.

För att läsa mer om kassaflöden läs Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!

Många kolla på fritt kassaflöde och inte årets kassaflöde fast det är kassaflödet till firman är det som landar i kassan, orsaken är att man vill kolla på kassaflödet som genereras oberoende av hur bolaget finansieras. Om du ska jämföra två bolag oberoende av hur skuldsättningen ser ut ska man använda fritt kassaflöde, det är för att man ska kunna jämföra två bolag så jämförbart som möjligt. Själva finansieringen av bolaget kan ändras relativt fort, men det är fortfarande relevant när man synar ett bolag. Sen kan kassaflöde från finansieringsverksamheten vara mer volatilt pga nyemissioner, obligationsemissioner, och andra finansieringsaktiviteter som oftast är mer punktinsatser än att det sker löpande.

Låt oss gå in på nyckeltalen!

Kassakonverteringskvoten är ett mått som avslöjar hur effektivt en företag omvandlar sin EBITDA (resultat före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar) till faktiskt operativt kassaflöde. Den ger oss en indikation på hur stor andel av EBITDA som faktiskt realiseras som kassaflöde. Om kassakonverteringskvoten är exceptionellt låg, exempelvis under 80%, så kan det vara nödvändigt att närmare analysera varför en så stor del av EBITDA inte omvandlas till kassaflöde. Detta kan vara ett tecken på potentiella problem i företagets ekonomi som kräver närmare granskning och åtgärder för att förstå och åtgärda eventuella ineffektiviteter i kassaflödesprocessen.

Kassa-till-tillgångar-kvoten är en indikator på förhållandet mellan företagets kassa och dess totala tillgångar. En hög kassakvot tyder på att företaget har betydande likvida medel i förhållande till sina tillgångar, medan en låg kassakvot antyder att det kan finnas behov av investeringar, såsom förvärv eller att företaget kan behöva finansiera sig på kort sikt. Denna kvot ger värdefull insikt i företagets likviditet och dess kapacitet att möta framtida investerings- och finansieringsbehov.

Kassatillväxt är en indikator på den ökning i företagets kassa som har inträffat jämfört med en tidigare period.

Liknande de olika avkastning på kapitalet kan det vara relevant att kolla på kassaflödet mot olika kapital. Jag har utvecklat några ovanliga nyckeltal för att belysa bolagets effektivitet när det gäller att generera kassaflöde i förhållande till olika aspekter av bolaget, såsom tillgångar eller omsättning. Dessa nyckeltal ger en alternativ och djupare insikt i bolagets förmåga att hantera sin kassa och dess relation till andra viktiga mått. Vi kommer använda det fria kassaflödet för dessa. Fritt kassaflöde är relevant att titta på för det visar hur mycket bolaget har generat i kassaflöde innan de har gjort några finansieringsaktiviteter. Så som utdelning, aktieåterköp, emission, amortering på lån eller liknande.

Fritt kassaflöde mot sysselsatt kapital är relevant att kolla på för då förstår man hur mycket man får ut av de sysselsatta kapitalet.

Fritt kassaflöde på sysselsatt kapital visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det sysselsatta kapitalet.

Fritt kassaflöde på totala tillgångar visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det totala tillgångarna.

Fritt kassaflöde på investerat kapital visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det investerade kapitalet.

Fritt kassaflöde på investerat kapital visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det investerade kapitalet.

Summering

Kassaflöde är svårt att greppa och man behöver förstå kassaflödesanalysen i bolagens rapporter för att kunna ta till sig nyckeltalen till fullo, man kan dra lite genvägar i förklarandet som jag har gjort här men man bör jobba med bolagets kassaflödesanalys för att öka sin förståelse från grunden. Det finns inga genvägar.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Nedan följer några nyckeltal som kan ge en fingervisning om hur stark balansräkning och betalningsförmåga ett bolag har.

Många pratar om soliditet som ett mått på en hälsosam balansräkning, men det som fäller ett bolag är likviditet. Förmågan att betala sina kortsiktiga behov är mycket allvarligare än soliditeten. Ett stort tecken på att bolag har problem med betalningsförmågan är när de kortsiktiga skulderna är mycket större än de kortsiktiga tillgångarna.

Balanslikvidetet är ett bra komplement till kassalikviditet. Balanslikviditet visar samma som kassalikviditet men justerat för varulager då det är ofta svårt att likvidera snabbare än vad som redan är möjligt, även kan likvidering av varulagret resultera i en rea av varorna som sen påverkar marginalerna. Genom att exkludera varulager får man tillgångar som inte är beroende av likvidering genom verksamheten. Man kan inte alltid lita på att verksamheten kan fungera så man kan betala med varulagret, ofta är inte bolaget i problem om försäljningen funkar som den ska.

Soliditet visar på den långsiktiga betalningsförmågan och hur mycket av bolagets tillgångar är finansierade av eget kapital. Eget kapital är bra för det kostar inget i monetära mått så som skuld gör med räntekostnader. Men eget kapital har ett högre avkastningskrav än skuld därför är det bra för bolag ibland att blanda in skuld för att få ned avkastningskravet på bolaget. En stark soliditet över en lång tid är ett tecken på ett bolag som inte tar för stora risker med sin belåning.

Justerad soliditet visar på samma sak men justerat ner det egna kapitalet med preferenskapitalet, för att preferenskapital (preferens aktier) är eget kapital men har förtur på kapitalet framför eget kapital. Därför bör man justera för det och kolla på soliditeten utan preferenskapital. (Notis: kreditgivare splittrar på preferens kapital och säger att hälften är eget kapital och hälften är en skuld).

Hävstång visar på hur mycket kapital som är lånat i ett bolags finansiering, en hög hävstång ger en högre avkastning på kapitalet. Ett bolag som har högre hävstång än ett annat men samma vinstmarginal, har då högre avkastning på eget kapital tack vare den högre hävstången. Dock kan hävstången slå tillbaka och förvärva situationen när bolaget har tagit på sig för mycket finansiell risk genom belåning. Hävstången ska vara sund, inte överdriven.

Räntetäckningsgraden visar hur många gånger man kan betala räntekostnaderna efter man har betalat för rörliga och fasta kostnader, att komma ner mot 1 skulle innebära stora problem för bolaget. Vid 1 innebär det att räntekostnaderna är lika stora som EBIT och hela vinsten försvinner till räntor. Går den under 1 då har man stora problem för då förlorar bolaget pengar för att det kan inte betala sina räntor.

Nettoskuld visar om bolaget är skuldsatt eller inte (nettomässigt). Har bolaget noll i nettoskuld är skuldfritt, är nettoskulden positiv är bolaget skuldsatt, och är nettoskulden negativ har bolaget en så kallad nettokassa istället. Per definition är bolaget inte skuldsatt om nettoskulden är noll för då överstiger kassan och räntebärande tillgångar de räntabärande skulderna och de kan betalas av direkt. Bolaget är inte skuldfritt i den åtanke att bolaget inte har någon skuld alls. Vad är en hållbar nettoskuld? Det beror på och måste sättas emot något.

Här kommer nettoskuld genom EBITDA fram, nyckeltalet visar hur många gånger ett års EBITDA the skulle krävas för att göra bolaget skuldfritt. Som någon typ av fingervisning är 2,5 ggr att eftersträva. Så bolaget kan betala av sina skulder på 2,5 år. Men man ska komma ihåg att mycket kan ändras, så om bolaget ligger på 2,5 under de bra åren med hög konjunktur o.s.v. så kan det går snabbt när det går sämre och Nettoskuld/EBITDA blir 3-4. Det skulle vara väldigt problematiskt för bolaget.

Ett annat mått på om nettoskulden är sund är nettoskuld-kvoten. Den visar hur mycket det skulle ta av det egna kapitalet för att göra ett bolag skuldfritt. Eget kapital används här för att det är där kapitalet först försvinner ifrån om man minskar tillgångarna i ett bolag.

Summering

Skuldsättning kan öka avkastningen på kapitalet men det kan också utsätta bolaget för risker som det inte kan ta sig över. Även viktigt att tänka på att skuldsättningen kan bli ett stort problem så fort bolaget börjar prestera sämre. Då kan många nyckeltal bli avsevärt sämre på väldigt kort tid. Men vad är en bra nivå på alla? Det beror på, som juristerna säger. Det beror på vilken bransch bolaget är i och hur mycket en nedgång i konjunkturen kan påverka bolagets tillväxt och marginaler. Men några enkla regler att leva efter är att leta efter bolag med nettokassa och i fall de har nettoskuld så kan de betala tillbaka den på högst två och halvt år. Även att räntetäckningsgraden minst är över 2 och balanslikviditeten är närmare 2. Då kan bolaget betala sina skulder och räntor relativt enkelt. Sen kommer alla bolag passa in på detta? Nej, de kommer de inte och främst inte komma de bästa investeringar göra det. Att investera är att göra en samlad bedömning av bolaget och i fall det kostar mindre än det är värt. Skuldsättning och betalningsförmåga kan vara röda flaggor men ofta är det en gråzon som man får tänka över.

Nettoskuld genom EBITDA visar hur många gånger ett års EBITDA the skulle krävas för att göra bolaget skuldfritt.

*Balansomslutning, balansomslutning är summan av antigen tillgångar eller eget kapital+skulder.

**Earnings before Interest and Taxes. Vinst före finansnetto och skatter

***Earnings before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. Vinst före finansnetto, skatt, avskrivningar och nerskrivningar på immateriella och materiella tillgångar.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Nyckeltalen som antagligen har mest bäring på i fall en investering i aktier bli bra eller inte. Då det finns två delar av en investering i ett bolag, hur bolaget presterar och värderingen på hur bolaget presterar. Nu ska vi kolla på värderingsnycklarna som ett bolag kan värderas till men det är också ett sätta att sätta resultatmått och kassaflöden ställt mot värderingen. Alla nyckeltal har sina fördelar och nackdelar, även så har de olika verkningsgrad beroende på hur mycket marknaden fokuserar på dom. Till exempel skulle jag säga att P/E får mycket mer fokus än vad EV/EBIT eller EV/EBITDA får.  

P/E talet visar pris per aktie genom vinst per aktie. Detta ger en värdering för den vinst bolaget genererar, man kan också se det som att det tar X år att generera vinst för att återbetala värderingen. 15 i P/E tal skulle göra att det tar 15 år att få pengarna tillbaka om vinsten är den samma i 15 år. Vad P/E talet bör vara på ett bolag är omöjligt att säga vilket P/E-tal ett bolag ska ha då det beror på saker som förväntad vinsttillväxt, vilken moat bolagen har och så vidare. Här fingertoppskänslan kommer in som en investerare bör ha när de är redo att betala en viss P/E multipel.  

PEG-talet är P/E-talet delat med vinsttillväxten. PEG-talet kan ge en fingervisning om hur vettigt P/E-talet är i relation till vinsttillväxten, ett PEG-tal på 1,5 och över ska enligt Peter Lynch visa på att ett tillväxtbolag är för dyrt. Men då kommer frågan om vilken vinsttillväxt väljer man? Man kan välja flera och här måste du välja själv.  

P/S-talet är till för att värdera bolag som inte har någon vinst, så man får värdera bolaget i relation till deras vinst. Multipel som man ska betala för ett bolag är svårt att säga då bolaget kan vara i olika faser, de kan vara precis i tillväxt-fasen, start-up fasen eller innan lönsamhetsfasen och så vidare. Så vilket P/S-tal du ska betala för ett bolag innan de har uppnått en vinst måste sättas i relation till den fas bolaget är i.  

P/B-talet visar värderingen i relation till dess bokförda värde. Detta nyckeltal funkar bäst för icke-tillverkande bolag så som banker, försäkringsbolag skogsbolag och fastighetsbolag. Det kan även funkar för icke-tillverkande bolag när man kollar är bolag så kallade net-nets, att de värderas lägre än sina tillgångar.  

EV/EBIT visar värderingen i enterprise value mot EBIT, detta ger en värdering som är neutral till dess skuldsättning. Därför kan det vara ett nyckeltal när man jämför två bolags värderingar bättre än till exempel P/E-talet.  

EV/EBITDA visar värderingen  i enterprise value mot EBITDA, detta nyckeltal är ännu mer avskalat då man tar bort alla kostnader för investeringar samtidigt som det är neutralt för skuldsättningen. Om man har två bolag som man ska jämföra där den ena har mycket mer investerat mot det andra bolaget, så kan EV/EBITDA multipel vara bättre att jämföra två bolag emot varandra än andra värderingsmultiplar. Även kan denna multipel vara bra att jämföra med EV/EBIT för att hitta saker att analysera mer, för om värderingen i EV/EBIT och EV/EBITDA skulle då bero på stora skillnader i avskrivningar och nedskrivningar.  

EV/S visar värderingen i enterprise value mot omsättningen, detta nyckeltal används som P/S-talet för bolag som inte har börjat göra en vinst men är samtidigt justerat för skuldsättningen. Kassaflöde får mycket mindre fokus än vad vinst får men man bör ändå sätta värdering i relation till värderingen, då kassaflöde är en del vital del av företagets finansiella kretslopp. Ett bolag som kan generera vinst men inte ett kassaflöde kommer att ha ett problem med likviditet och investeringar i framtiden. Därför har jag lagt några värderingsnycklar som utgår från olika kassaflöden istället för olika resultat från resultaträkningen.

*Enterprise value = Värdet av stamaktier + värdet av preferensaktier + marknadsvärde av skulderna + minoritetsintressen - kassa och liknande

**EBIT (Earnings before interest and taxes = Vinsten före räntor och skatt)

***EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) = vinsten före räntor, skatt, och avskrivningar. (Depreciation är avskrivningar på materiella tillgångar och amortization är avskrivningar på immateriella tillgångar)  

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

För att läsa de tidigare inläggen om hur man läser en resultaträkning, balansräkning och en kassaflödesanalys kan du klicka på länkarna nedan!

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 2

• Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!

Ett viktigt nyckeltal för ett bolag är deras lönsamhet, den visar hur effektiva bolagen historiskt är på att använda sina resurser och gentemot sina konkurrenter. Men främst visar det att bolaget har en bevisad och hållbar affärsmodell. Utan lönsamhet skapar inte bolaget värde för investerare.

Lönsamhet är det ultimata målet med att driva ett bolag. Att bolaget ska kunna driva så mycket värde så att bolaget gör en vinst efter alla aktiviteter det har gjort för att leverera tjänsten eller varan. Gör man vinst visar man på att man adderar värden. Hög lönsamhet är bra men det är inte det enda viktiga, hög lönsamhet mot kapitalet är viktigare. Rekommenderar att kolla in detta inlägg Dupont analys. Hög lönsamhet kan också bjuda in mer konkurrens som gör att alla börjar slåss på pris och marginalerna minskar.

Nyckeltalen som visar lönsamheten på olika kapital är viktigare än marginalen i resultaträkningen, då de första visar vad du som investerare (den vars kapital ska avkasta) får ut långsiktigt.

För att citera Charlie Munger:

Over the long term, it's hard for a stock to earn a much better return than the business which underlies it earns. If the business earns 6% on capital over 40 years and you hold it for that 40 years, you're not going to make much different than a 6% return—even if you originally buy it at a huge discount.

Så äger du ett bolag länge, alltså minst 3 år kan du räkna med att avkastningen du får är liknande den avkastningen bolaget har på kapitalet. Så länge du inte betalar för mycket för bolaget.

Lönsamhet är viktigt av flera orsaker för en investerare och ett bolag. Vinst gör att man kan investera i verksamheten och fortsätta växa, men även ge tillbaka något till investerarna i form av utdelning eller aktieåterköp. Lönsamhet är en viktig komponent när man bedömer ett bolags kapitalallokering. Mer om det här Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt.

Låt oss hoppa in på nyckeltalen!

En stor skillnad i lönsamhetsnyckeltal kan ge indikation på hur balansräkningen är finansierad, vallgravar, skalbarhet, effektivitet i resursanvändande, hur stora investeringar är, och osv.

Lönsamhetsnyckeltalen kan ge enormt mycket information när man börjar kolla på dem i olika perspektiv och jämför de olika nyckeltalen med varandra.

ROE är det avkastningsmått som visar hur mycket bolaget får ut i relation till det egna kapitalet. Om denna skiljer sig enormt ifrån ROA ska man kolla på hur mycket skulder bolaget har i sin finansiering. Det kan tyda på att bolaget har en väldigt hög skuldsättning och kan skapa problem framåt om räntor höjs eller bolaget går sämre, så avkastningen på eget kapital äts upp av räntor.

ROE är också det som är relevant för en aktieinvesterare att kolla på då det är avkastningen på det kapital som just den intressenten satt in i bolaget. Även så bör avkastningen på eget kapital överstiga investerarens avkastningskrav för att det ska vara värt för investeraren att investera.

ROCE visar hur mycket avkastning man får av det faktiskt sysselsatta kapitalet, sysselsatt kapital definieras olika beroende på källa men jag definierar det som eget kapital och räntebärande skulder för att de är finansieringen för större tillgångar som företaget använder. Använder man bara skulder får man med såna saker som pensioner, vilket inte är så relevant i sammanhanget. Om ROCE skiljer sig mycket ifrån ROE så vet man att bolaget har en stor del långsiktiga skulder i sin balansräkning.  

ROA visar på avkastningen i förhållande till de totala tillgångarna, vilket visar hur bra bolaget är på att få ut värde ur sina tillgångar. Skiljer detta mått sig stort emot ROE betyder de att bolaget har mycket skulder.  

ROIC visar på avkastningen i förhållande till det investerade kapitalet, vinsten i ROIC räknas från NOPAT. Detta nyckeltal visar på effektiviteten i de tillgångar som arbetar (tillgångar minus kassa) och NOPAT som inte tar hänsyn till finansieringskostnaderna. Detta är ett nyckeltal som är finansieringsneutralt, vilket gör att de inte påverkas beroende på om tillgångarna är finansierade via eget kapital eller skulder.

Bruttomarginal visar hur mycket bolaget har i förhållande till omsättningen efter att man har betalt kostnaderna för att sälja varorna eller tjänsten. En hög bruttomarginal visar ofta på skalbarheten i en produkt eller tjänst.  

EBITDA-marginalen visar på hur mycket bolaget har kvar efter att alla kostnader är dragna förutom räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar i förhållande till omsättningen. EBITDA är känt från Warren Buffett och Charlie Mungers som bullshit earnings, för att man justerar för att ta bort kostnaden av tillgångar. Vilket jag håller med är bullshit då det är de tillgångarna som driver det största värdet och varför skulle man då justera bort dessa tillgångars kostnader? Det finns ett tillfälle då det är vettigt och det är om bolaget har gått igenom en stor investeringsfas nyligen, vilket medför en hel del kostnader i D och A. Men då bara i jämförelse syfte inget annat.  

EBIT-marginalen visar på hur mycket bolaget har kvar efter att alla kostnader är dragna förutom räntor och skatt i förhållande till omsättningen. EBIT-marginal är bra att titta på för att de är finansieringsneutralt och skatteneutralt, två bolag kan ha samma EBIT-marginal men helt olika vinst-marginal pga skattetrycket och hur bolagen finansierar sig skiljer sig åt.  

EBT-marginal visar på hur mycket bolaget har kvar efter att alla kostnader är dragna förutom skatt i förhållande till omsättningen. EBT-marginal visar samma som EBIT-marginal fast bara ännu tydligare hur stor påverkan skatt har på bolagets vinst.  

Vinstmarginal visar hur mycket ett bolag har kvar efter att alla kostnader är dragna i förhållande till omsättningen. Vinstmarginalen är det lönsamhetsmått som är enskilt viktigast, det är detta som tillfaller ägarna i slutet av året och även det som finansierar ytterligare investeringar utan att ta in nytt kapital.

Summering

Lönsamhet är väldigt viktigt för ett bolag och lönsamhet visar sig på två sätt, gentemot omsättningen eller gentemot kapitalet. Båda är viktiga men lönsamheten mot kapital är viktigare för en investerare att studera då investerare vill ha avkastning på deras kapital. Lönsamhet visar att bolaget levererar värde och har en hållbar affärsmodell.

*NOPAT (Net Operating Profit After Taxes). Beräknas EBIT*(1-skatten).

**EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) = vinsten före räntor, skatt, och avskrivningar. (Depreciation är avskrivningar på materiella tillgångar och amortization är avskrivningar på immateriella tillgångar)

***EBIT (Earnings before interest and taxes = Vinsten före ränta och skatt)

****EBT (Earnings before taxes = Vinsten före skatt)  

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 2

I detta inlägg ska vi djupdyka i kassaflödet och gå igenom de olika delarna.

Kassaflödesanalysen är antagligen den svåraste delen för många investerare att förstå men är också viktig ur flera synpunkter.

• Hur kassan genereras

• Hur rörelsekapitalet rör sig

• Hur bolaget allokerar kapital

• Hur många kvartal kassan räcker för att finansiera nuvarande investeringstakt

Vi börjar med att påminna om hur en förenklad kassaflödesanalys kan se ut.

Första posten i kassaflödet är oftast vinst eller EBIT beror på hur bolaget gör och beroende på vilken man väljer så måste man göra andra justeringar efter.

Avskrivningar och nedskrivningar påverkar inte kassaflödet utan det påverkar bara resultaträkningen och balansräkningen. Därför lägger man tillbaka denna kostnadspost.

Icke kassaflödespåverkande poster kan vara en del olika kostnadsposter som tas upp i resultaträkningen men som inte påverkar själva kassan så de måste också justeras bort som avskrivningar och nedskrivningar.

Vissa bolag kan ha några fler poster för att vara detaljerade. Här har vi något som kallas det operativa kassaflödet innan rörelsekapitalet.

Vi kommer då till rörelsekapitalet och det är omsättningstillgångar och kortsiktiga skulder som ingår.

De tre stora posterna för omsättningstillgångar:

• Kundfordringar

• Lager

• Andra fordringar

Kortsiktiga skulder kan på enklast sätt delas upp i:

• Leverantörsskulder

• Andra kortsiktiga skulder

Viktigaste posterna att ha koll på är kundfordringar, lager, och leverantörsskulder.

Att kundfordringar ökar mer än intäkterna är en rödflagga, då det indikerar att kunder antigen har svårt att betala sina fakturor eller har förhandlat att betala dem på längre tid än tidigare. De kan finnas vettiga orsaker till att ha kundfordringar, så undersök i fall kundfordringarna växer snabbare än omsättningen.

Lager kan också vara en röd flagg, men man ska komma ihåg att lager byggs upp innan försäljningen har skett. Medans kundfordringar är försäljning på kredit. Istället för att säga något om bolagets kunder så säger lager något om bolaget, det kan säger något om kommande försäljning (som Torsten Jansson sa om New Waves lager) eller så kan det vara en indiktation på en ineffektiv distributionsmodell.

Leveranstörsskulder vill man ur ett kassaflödesperspektiv betalas så sent som möjligt. Är alltid bättre att ha kvar kapital i bolaget för att sätta de i arbete innan man betalar sina kunder. Men ökande leveranstörsskulder kan vara en indikation på att bolaget man analyserar har likviditetsproblem. Även om de har pengar i kassan för att betala kan de ha en del av den kassan låst pga vissa åtaganden.

Viktigaste angående rörelsekapitalet är att se hur det rör sig när man växer, behöver bolaget en hel del kapital för att kunna växa? Suger lagret upp en hel del kapital för att du ska kunna växa?

I många fall kan det vara rörelsekapitalet som gör att bolaget inte kan växa snabbare, för att det binds upp så mycket kapital i det. Det är främst jobbigt för mindre bolag.

Den vanliga mixen är att omsättningstillgångar och kortsiktiga skulder växer med varandra. Medans det man inte vill ha är att omsättningstillgångarna växer mycket snabbare än skulderna för då måste man ta in kapital för att klara av att växa. Drömmen är att ha en modell som Axfood, Costco, Walmart och andra retailbutiker har. Att man får betalt för varorna innan man har betalat leverantören.

För att ge ett enkelt exempel.

Axfood får in varor från Arla i sina butiker. Och Axfood ska betala denna leverans om 30 dagar.

Kunder köper mjölken av Axfood inom 3 dagar. Axfood får betalt direkt i butiken.

Det innebär att det är 27 dagar kvar tills Axfood ska betala Arla för den mjölken som redan är såld.

Då kan Axfood lägga en till order och rulla på så här. Axfood kan alltså har sålt varor för 10 ggr värdet under den perioden de ska betala första leveransen.

Leverantörerna blir en typ av bank till Axfood och det här har väldigt stor inverkan på avkastningen av kapitalet. Läs mer om detta i Dupont analys.

Efter rörelsekapitalet så kommer summeringen till det operativa kassaflödet.

Nu kommer vi in på investeringsverksamheten som visar vart kassa har använts för att investera vidare i bolaget. Man kan dela in investeringarna i två stora karaktärsdrag: interna och externa.

Även så ser man här resultat av att man gör en försäljning av en tillgång, om den görs till en vinst eller förlust mot bokfört värde.

Posterna är annars i regel investeringar i immateriella tillgångar, investeringar i materiella tillgångar och förvärv. Sen kan det expanderas för att ge investerare mer detaljerad information.

En viktig detalj gällande investeringar är att försöka få ut vad som är underhållsinvesteringar och vad som är tillväxtinvesteringar. En enkel regel som är en förenkling är att underhållsinvesteringar är lika med avskrivningar och nedskrivningar, logiken här är att man måste investera igen avskrivningar och nedskrivningar för att behålla sin position på marknaden. Man kan gräva ned sig mer i bolaget för att estimera vad som är underhållsinvesteringar. Det kan vi göra i ett annat inlägg.

Summeringen av dessa investeringar är kassaflödet i investeringsverksamheten.

Det operativa kassaflödet och kassaflödet i investeringsverksamheten är det fria kassaflödet så det är viktigt att ha koll på. Det visar hur mycket kassaflöde bolaget har att röra sig med för att sen göra val att distribuera det till investerare på bästa sätt.

Nu kommer vi till finansieringsverksamheten.

Här hittar vi posterna som rör finansieringssidan på en balansräkning. Förenklat så finns det tre poster:

• Ändring i aktiekapitalet: nyemission eller återköp av aktier.

• Ändring i skulder: upptagning av banklån och obligationer eller amortering av banklån eller obligationer.

• Utdelning

Här kan man se vad ett bolag gör med kapitalet. Så det är viktigt att studera detta för att få ett hum om kapitalallokeringen. För att läsa mer om Kapitalallokering gör det via länken.

Summeringen av dessa är kassaflödet från finansieringsverksamheten.

Sedan summerar man dessa tre kassaflöden till årets kassaflöde.

Då får man föränderingen i kassan från början av perioden till slutet av periodern, det är årets kassaflöde.

Summering

Kassaflödesanalysen visar vad som händer med kassan under en period. Alla poster indikerar vad som händer med kassan, vilket gör att ökning i tillgångar är negativa poster och ökning av skulder är positiva poster. Detta gör att det kan vara svårt intuiativt att förstå en kassaflödesanalys från första anblicken. Rörelsekapitalet är väldigt viktigt att se över för att få en förståelse för bolagets chanser att växa snabbt, helst vill man ha en mix där man betalar leverantörer senare än vad kunder betalar bolaget. Inom investeringar är det bra att ha en uppfattning över hur stor del är underhållsinvesteringar och tillväxtinvesteringar. Finansieringsverksamheten är viktig att titta på för att förstå hur bolaget hanterar deras fria kassaflöde, gör de utdelning, återköp eller betalar av skulderna?

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

I detta inlägg ska vi djupdyka i finansieringssidan på en balansräkning och gå igenom de olika delarna.

Låt oss påminna om grunderna i en balansräkning. Den består av två sidor: Tillgångssidan och Finansieringssidan.

Finansieringssidan är uppdelad i eget kapital och skulder.

Båda är per definition skuld för det är kapital som ska betalas tillbaka till den som har finansierat bolaget, det enskilda målet ett bolag har är att betala tillbaka till dessa investerare. Ena är till en aktieinvesterare och andra är till en skuldinvesterare/borgenär.

Aktieinvesterare är den som får betalt sist och dess avkastning är inte bestämd. På grund av det vill en aktieinvesterare ha mer avkastning än en skuldinvesterare.

Skuldinvesterare har oftast en bestämd avkastning, den kan vara en variabel baserat på en standardiserad ränta som STIBOR. Skuldinvesterare kan vara en obligationsinvesterare, kreditinstitut eller en bank. Skuldinvesteraren får betalt före aktieinvesteraren. Det syns i både resultaträkningen och kassaflödet, då räntekostnader och återbetalning av skuld ligger högre upp i dessa. Vad det också innebär är om bolaget går i konkurs så får skuldinvesteraren betalt innan aktieinvesteraren.

Sen finns det olika typer av skulder där vissa har rätt att få betalt innan skuldinvesterare. Vissa skuldinvesterare har också tillgångar i säkerhet för att täcka deras skuld, de har rätt att kunna ta över tillgången i fall bolaget inte kan betala skulden.

Men låt oss att börja gå igenom de olika posterna av eget kapital och skulder.

Vi börjar med eget kapital. I regel finns det aktiekapital, preferensaktiekapital och eget kapital som generats av verksamheten som ofta kallas balanserade vinstmedel. De två vanliga posterna utöver aktiekapital och preferensaktiekapital är balanserade vinstmedel och reserver.

Preferens-kapital är hybridkapital och när skuldinstitut gör en analys av bolag så sätter de 50% som eget kapital och 50% som skuld. Preferens-kapital ägs av preferensaktieägarna. En preferensaktier ger rätt till en utdelning och ska få utdelning innan stamaktieägarna får det. Några till saker att ha koll på.

I fall utdelningen till preferensaktierna ställs in så är den inte förlorad utan den hålls inne och generar ränta tills utdelningen betalas ut. Preferensaktierna kan återköpas av bolaget som ger ut aktierna till ett förutbestämt värde, beroende på timingen kan ägare av preferensaktier missa utdelningar. Så som Balder gjorde när de återköpte preferensaktierna dagar innan utdelningen skulle skiftas ut. Så om du äger eller tänker kanske köpa preferensaktier, läs väldigt noga i dokumenten när man gav ut preferensaktierna där står de flesta detaljerna.

Aktiekapital är de kapital som aktieägare har skjutit till bolaget för att starta det och finansiera bolaget för att ta tillvara på den möjlighet de försöker kommersialisera på.

Vi går vidare till skulderna och börjar med de långsiktiga skulderna.

Som investerare behöver man bara dela upp skulderna i tre kategorier:

• Långsiktiga räntebärande skulder

• Operationell leasingskulder

• Andra långsiktiga skulder

Det finns ingen orsak att dela upp skulderna mer, för det man vill främst veta är de räntebärande skulderna för de ska inkluderas i nettoskulden. Operationella leasingskulder kan inkluderas beroende på vad de består av. Man leta efter i noterna vad de består av. Personligen tycker jag inte hyra bör vara med i nettoskulden.

Inom andra långsiktiga skulder kan man ta allt som inte passar in i det ovan. Men man måste ändå ha koll på andra långsiktiga skulder, om vi kollar på nedan från Embracers rapport.

I Embracers fall är det viktigt att ha koll på villkorade tilläggsköpeskillingar, uppskjutna köpeskillingar och långsiktiga skulder till anställda relaterat till historiska förvärv. Eftersom de ändå ska betalas ut relativt i närtid, medans långsiktiga skatteskuld, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder är inga skulder att räkna på så avsevärt mycket.

Vi går över till de kortsiktiga skulderna och de kan delas in på lite samma sätt, med tillägget leverantörsskulder.

Av samma orsaker i långsiktiga skulder så är det relevant att dela upp dem i kortsiktiga räntebärande skulder, leverantörsskulder, och andra kortsiktiga skulder.

Som med de långsiktiga skulderna är det viktigt att kolla på när skulderna ska återbetalas i fall det skapar något problem gällande likviditetssituationen.

Summering

Det enskilt viktigaste gällande finansieringssidan är hur mycket av den som utgörs av skuld och när denna skuld ska betalas tillbaka. För största risken är att bolaget hamnar på obestånd och hamnar i en situation där man har tre alternativ: Sälja tillgångar, göra en emission för att betala skulderna eller sätta bolaget i konkurs.

Så kom ihåg att kolla hur bolaget finansieras och sitt inte med bolag med för höga Nettoskuld mot EBITDA, för stiger den över 2 så kan bolaget rätt fort få problem med att betala av skulderna.

Det var allt om balansräkningen och vi kommer i nästa inlägg kolla på det som binder ihop resultaträkningen och balansräkningen, kassaflödesanalysen. Svårast delen att förstå men enormt viktigt att kolla på för att förstå i fall bolag behöver resa mer pengar, var de sätter in pengarna och för värderingen.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

Denna vecka ska vi följaktligen hoppa ned i balansräkningen och gå igenom de olika delarna och poster för att reda ut vad de säger till en investerare.

Låt oss påminna om grunderna i en balansräkning. Den består av två sidor: Tillgångssidan och Finansieringssidan (eget kapital och skulder).

Tillgångssidan är uppdelad i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Även så är posterna i en balansräkning listade enligt likviditet, därför kan balansräkningar ha kassa först eller sist.

Anläggningstillgångar delas in i immateriella tillgångar, materiella tillgångar, och om de finns finansiella tillgångar. En tydlig distinktion är att anläggningstillgångar är att de har ett likviditetsdatum som är mer än ett år framåt. Detta blir mycket tydligare när man tittar på engelska rapporter för då heter anläggningstillgångar non-current eller long-term assets.

Omsättningstillgångar är alla tillgångar som används för att driva den dagliga verksamheten. Kortfattat kan man säg att det är alla tillgångar som ska likvideras inom ett år. Sen finns det så klart undantag, t.ex. New Waves lager. Finns säkert en jäkligt gammal tröja där inne någonstans, dock ska de ha skrivit av den vid det här laget, så tröjan kanske inte har ett värde men den finns troligen där på lagret.

På finansieringssidan finns också två olika uppdelningar: Eget kapital och skulder. Eget kapital kan man dela in i insatt kapital och kapital genererat av bolaget.

Skulder liknar tillgångar då man delar in dem på samma sätt. Mellan de skulder som förfaller inom ett år och de som förfaller inom mer än ett år. Långsiktiga och kortsiktiga skulder.

Men låt oss hoppa in i de olika posterna på tillgångssidan.

Goodwill, denna post som kanske skapar störst friktion hos investerare. Är det luft eller är det något av värde?

Vi börjar först med hur goodwill uppstår. När ett bolag köper upp ett annat bolag för en summa som är större än bolagets tillgångar så uppstår en skillnad när man konsoliderar balansräkningarna. För finansieringssidan kommer vara större än tillgångssidan så vi måste ha en tillgång som fyller i detta vakuum. Så goodwill är något man inte har fått men bolaget har betalat för. Nu kan man ta en diskussion om var det förra bolagets tillgångar som var undervärderade?

Tänk ett bolag som har byggt upp ett varumärke. Bör inte det ha ett värde? Det kommer inte värderas i bolagets balansräkning men det har ett värde för bolaget. För bolaget skulle inte vara detsamma om man gjorde samma sak men med ett helt annat varumärke.

Det blir väldigt tydligt inom till exempel lyxindustrin. Vad hade värdet av Hermés väskor varit om de inte var Hermés? Antagligen 90% lägre eller något liknande. Så då finns det ett värde som inte har tagit upp i balansräkningen och det ska inte tas upp, för vad är värdet? Ingen vet. Den enda gången man vet vad värdet på ett varumärke är när ett annat bolag köper det bolaget och betalar för varumärket som sen blir goodwill.

Varumärke är det vanligaste och det enklaste sättet att illustrera detta. Men i regel tänk dig alla immateriella tillgångar där bolaget som säljs vill ha betalt för men som inte finns på balansräkningen, dessa blir goodwill. Här nedan kan du se posten i Embracers senaste rapport.

Andra immateriella tillgångar kan vara sånt man bygger upp internt genom intern utveckling. Såsom spel som t.ex Embracer själva utvecklar. I överlag är det samma saker som ligger i posten andra immateriella tillgångar som i goodwill, skillnaden är hur de kom dit. Goodwill genom förvärv och andra immateriella tillgångar genom intern utveckling.

Nu går vi över till materiella tillgångar. Dessa kan främst delas in i tre kategorier: Fastigheter, leasade tillgångar, och verktyg och maskiner.

• Fastigheter: Lite självklart vad detta innebär. Allt ifrån kontorsbyggnader, hotell, fabriker (enbart byggnaden och marken), osv.

• Leasade tillgångar: Detta är en relativt ny företeelse och har mycket större plats i en balansräkning än tidigare p.g.a. IFRS 16. Vilket enkelt förklarat gjorde att alla avtal där man utnyttjar en tillgång ska läggas på balansräkningen. Hyror är det främsta exemplet. Varje hyresavtal för en lokal gör att bolaget ska lägga det värdet på balansräkningen. Detta är lite svårt att förstå intuitivt, för det är inte så man kan sälja någon annans lokal. Men det är bestämt så enligt IFRS att det ska vara på det sättet för att ge en bättre bild till investerare.

• Verktyg och maskiner: Väldigt enkelt sånt som man behöver för att utföra det dagliga arbetet. Datorer, kopiatorer, borrmaskiner, svarvar, 3D-skrivare, och så vidare.

Det finns några olika sätt att värdera fastigheter, verktyg och maskiner. Leasade tillgångar är efter avtalets värde. I ett bolag som inte är ett fastighetsbolag så värderar man inte upp och ned sina fastigheter, utan man värderar de oftast till anskaffningsvärdet. Enkelt sagt: Vad man köpte fastigheten för. Livslängden i en fastighet anses oftast vara 50 år vilket resulterar i en avskrivning på 2% per år.

Nedan är de tre principer man värderar tillgångar på:

1. Marknadsvärdet

2. Anskaffningsvärdet

3. Diskonterat kassaflöde

Här kan du se Embracers avskrivningsprinciper som ett exempel på hur bolag lägger upp det.

Lager säger en hel del om verksamheten på gott och ont. Har bolaget ett stort lager så kan det vara för att man förväntar sig stora ordar framåt, men det kan också vara så att man har läst marknaden helt fel och köpt in 100,000 lila byxor som sedan inte går att sälja. Man ska också förstå att lagret är påverkat av säsongsmönster. Eftersom vi har Embracer som exempel här använder vi Embracer. I vanliga fall har ett gamingbolag inte mycket i lager, men i med att de har köpt Asmodee med deras brädspel så har man flera spel i lager. Brädspel är inte en sommaraktivitet utan något man spelar mer mot hösten och sen är jul en enorm spenderar-period, därför är det naturligt att Embracers lager växer i slutet av året (kalenderåret, inte räkenskapsåret då de har brutet) för att bygga upp ett lager med brädspel.

Något som är viktigt att kolla på angående lagret är hur ofta de snurrar det och helst ska bolaget vara enormt effektiva så de inte binder upp för mycket kapital i lagret. Alltså att lagret ska vara så litet som möjligt emot försäljningen. Men det är en svår balansgång, för har man inte varor att sälja kan man inte sälja något. Å andra sidan köper man på sig ett stort lager utan att ha försäljning så blir alla pengar bundna och måste ha mer finansiering för att kunna sälja detta lager. Vi kommer komma in mer på lager när vi pratar om kundfordringar och leverantörsskulder då de är väldigt ihopkopplade och ger en del effekter tillsammans.

Kundfordringar är i princip försäljning på kredit, man skickar ut en faktura och låter kunder betala efter allt från 8-180 dagar. Dock är det vanligaste 30-90 dagar. Kundfordringar kan vara den post i tillgångssidan som säger mest men som minst antal investerare tittar på. Har man en hög försäljning och kundfordringar sticker iväg lika mycket eller mer, så har man ett problem. Bolaget kanske säljer men får inte betalt och det är en väldigt dålig kombo. Försäljning är viktigt men att få betalt och kassa är LIVSVIKTIGT! Även ett bra bolag kan bli allvarligt skadat av att kundfordringar tar för lång tid att omvandlas till kassa. Att inte får betalt gör att bolag skjuter upp investeringar, måste låna för att betala sina operationella åtaganden till anställda, leverantörer och andra externa intressenter. Det är likviditeten som stjälper ett bolag först inte soliditeten.

Här vill man som bolag att leverantörsskulder är på ungefär samma betalningsvillkor som kundfordringarna. Betalar bolaget leverantörerna snabbare än kunder betalar bolaget så har man väldigt jobbig att växa och skala. För det gör att bolaget alltid kommer att betala ut mer pengar än det får in. Det man vill ha är vad Axfood har. Betalningsvillkor till leverantörer på 90 dagar, minimal lagertid och kunder som betalar direkt.

För att illustrera så säger vi att bolag 1 har 30 dagar betalningsvillkor till leverantörer, 5 dagars lagerhantering, och att kunder köper varorna inom 1-2 dagar och betalar direkt.

Detta innebär att bolag 1 kan på 7 dagar sälja produkterna och sen beställa igen och det är 23 dagar kvar tills de ska betala de produkter de sålt.

Samma summa som de köpte första leveransen med kan de använda 4 ggr (30/7=4,3) innan de betalar första leveransen. Bolaget kan i princip använda sina leverantörer som deras kreditgivare och finansiärer.

För att förstå hur kraftfullt kapitalhastighet är för ett bolags värdeskapande läs detta inlägg om Dupont analys.

Andra fordringar och förbetalda kostnader är väldigt enkelt men också inte så betydelsefulla för en analys. Även så brukar de vara väldigt små i relation till resterande poster i balansräkningen.

Nu till kassan som är så otrolig viktig, därför behövs en helt egen analys för den posten. Så man förstår hur den uppstår och var pengarna går. Vi ska inte gå igenom de idag utan vi kommer dyka ned i kassaflödesanalysen längre fram.

Något som kan vara viktigt med kassan är att ibland står det kassa och kassa liknande tillgångar. Vilket innebär att det är tillgångar som skulle kunna säljas och omsättas till något annat samma dag.

Summering

Balansräkningen består av två delar: Tillgångssidan och Finansieringssidan. Idag gick vi igenom tillgångssidan. Goodwill är komplicerat för det är egentligen en ifyllnad av ett vakuum vid en större transaktion. Materiella tillgångar har blivit uppblåsta sista tiden för att leasade tillgångar som hyran av en lokal läggs på balansräkningen så man måste se upp med de bolag som har många lokalytor hur det påverkar soliditeten. Lager och kundfordringar är enormt viktiga för att bedöma bolaget och i kombination med leverantörsskulderna kan det skapa en förödande mix eller en gudomlig mix. Kassan är alltid viktig att ta ställning till, men vi kommer behandla den längre fram när vi kollar på kassaflödesanalysen.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Därför tänkte jag att vi nu tar och djupdyker lite mer i resultaträkningen och vad den kan indikera för en investerare. Resultaträkningen säger en hel del till investerare och främst på långsikt.

Låt oss påminnas oss om en resultaträkning är uppbyggd. Kom även ihåg att en resultaträkningen är ett resultat mellan intäkter och kostnader över en period.

Vi börjar högst upp och med det viktigaste. Intäkter, försäljning, nettoförsäljning, omsättning, nettoomsättning eller vad bolagen annars väljer att kalla det. Vad de än vill kalla det så är det här det viktigaste att ha koll på i såväl ett kortsiktigt som i ett långsiktigt perspektiv. Som bilden här nedan illusterar.

Det som är viktigt att komma ihåg gällande intäkter är att det oftast är en produkt av volym och enhetspriset. Alltså om bolaget har sålt 10.000 stycken enheter och till priset av 100 kr per styck så är försäljningen 1.000.000 kr. Sen finns det bolag som inte säljer i enheter ta t.ex. Avanza eller SaveLend de räknar mer en take-rate (en procentsats av ett kapital de har på plattformen). Sen ska man komma ihåg det är oftast bara snittet man får ut när man räknar, inte det faktiska priset då priset skiljer sig beroende på kund.

Ett viktigt koncept att tänka på då är priselasticitet eller prissättningskraft (pricing power) alltså vad som händer när man ändrar priset. Vad man vill ha är förmågan att höja priset utan att för många kunder sluta köpa av bolaget. Men man kan fortfarande ha en positiv effekt så länge höjningen av priset skapar en tillräckligt hög ökning i omsättningen att minskningen i volym inte gör att omsättningen blir lägre. Låt oss ta ett exempel.

Bolag I har en totala intäkter på 10.000 kr med en volym av 100 enheter, så ett genomsnittligt pris på 100 kr.

Bolag I höjer priset med 25% till 125 kr per enhet. Marknaden svara med att då köpa 90 enheter istället för 100. Alltså är den nya omsättningen 11.250 kr. Alltså en ökning med 12.5% och bolaget gör mindre.

Om scenariot istället faller ut till att marknaden köper 75 stycken enheter istället så blir omsättningen 9.375 kr. En minskning med 6,25%.

Räknar man baklänges så går gränsen vid 80 enheter och omsättningen är densamma. Alltså en ökning med 25% gör att man kan tappa volym med 20% och man har kvar samma omsättning. Kan man göra det här reptricket flera gånger så är det en stor vinst. Men det funkar inte att göra så i all oändlighet utan volymtillväxt är det viktigaste på långsikt. Därför bolagen tar till andra knep för att ta högre pris för mindre så som shrinknation. Att behållare för mat osv. är mindre men du tar samma pris.

Låt oss nu hoppa in på kostnad såld varor. Detta är enormt viktigt för ett bolag att ha koll på och kan göra så att en prishöjning som vi hade som exempel ovan kanske inte är värt det.

Vi jobbar med samma scenario och vi säger bolaget har en kostnad på 80 kr per enhet.

Bolag I har 100 enheter och 100 kr per enhet i pris, vilket ger en försäljning på 10.000 kr. Vi har en kostnad för sålda varor på 8.000 kr (80*100), alltså en bruttovinst på 2.000 kr (10.000-8.000).

Samma exempel där vi höjer med 25% och efterfrågan sjunker med 10%, men ingen ändring på kostnad sålda varor.

Intäkter: 12.500 kr

Enheter: 90 stycken

Kostnad sålda varor: 7.200 kr.

Bruttovinst: 5.300 kr

Vinsten blir ännu större då för marginalen på varje enhet är bättre. Men man måste vara försiktig så man inte tappar förhandlingskraft emot leverantörer och ekonomiska skalfördelar. Så pga att man har lägre volym måste man betala ett högre pris per enhet som kan göra så bruttovinsten inte blir högre. Till exempel kan fraktkostnader vara densamma men sprids på färre produkter för att man måste frakta med en container och den kostnaden ändras inte då. Andra orsaker är att över en viss produktionsvolym så kan kunder ge ett pris men kommer man under den produktionsvolymen så kan det kosta mer per enhet att skapa produkterna. Punkten där det inte gynnar sig längre är när enhetskostnaden går till 103 kr per enhet. Om enhetskostnaden är högre blir bruttovinsten lägre än 2.000 kr.

Desto lägre kostnad per enhet bolaget har desto bättre är det för bolaget och chans till att senare ha höga marginaler. Personligen tycker jag att ha en bruttomarginal på mer än 50% är ett tecken på kvalitet i form av prissättningskraft (pricing power) och att bolaget senare kan ha höga marginaler.

Nu tittar vi på delen av resultaträkningen som kallas fasta kostnader. De är fasta kostnader för att de är inte direkt relaterade till antal enheter bolaget producerar. Det är de fasta kostnaderna som ska skala när man säger att något är skalbart.

Vad man menar i praktiken är att för att växa 10% så växer kostnaderna 5%, alltså har 5% ramlat ned till sista raden bara för att skalbarheten har tagit fart.

Dock är problemet att ofta kommer kostnader först därefter kommer intäkterna. Låt oss tänka på de viktiga kostnadsposterna marknadsföring, utvecklingskostnader, och personalkostnader. Dessa är oftast de största kostnaderna men också de som är ledande för bolagets fortsatta utveckling.

Marknadsföring för att få in fler kunder.

Utvecklar produkter eller tillgångar för att kunna sälja bättre eller komma in på fler marknader.

Anställer mer personal för att kunna satsa på försäljning, kundservice och att utveckla verksamheten.

Investeringarna kommer först och därefter kommer tillväxten. Oftast. Ibland kan vissa bolag få till sån tillväxt att bolaget måste investera ikapp bolagets framfart. Ta till exempel plattformsbolag som Facebook, Google, Ebay, Etsy, etc där produkten får användare tack vare viralietet eller word-of-mouth.

Ett av de bästa exemplen på skalbarhet är Evolution. Här nedan kan ni se hur tillväxten tagit fart och övriga kostnader har inte ökat i samma takt.

Om ett bolag inte än är lönsamt på vinstraden är det väldigt viktigt att tänka hur bolaget funkar och hur skalbar affärsmodellen är. Oftast är det personalkostnaden man behöver tänka över, kan bolaget leverera fler produkter utan att behöva anställa fler personer? Är svaret ja och bolaget har en hög bruttomarginal då har du antagligen ett bolag som kan vara enormt skalbart i framtiden.

Då går vi över till nästa del avskrivningar och nedskrivningar detta är kostnaden av tillgångar man har förvärvat eller skapat. Beroende på tillgången skrivs den av på olika tidsperioder. Tidsperioden ska vara livslängden av tillgången. Till exempel en dator har oftast en livslängd på 3 år.

Många vill kolla på EBITDA och exkludera avskrivningar och nedskrivningar. Vilket man kan argumentera utifrån att avskrivningar och nedskrivningar inte påverkar kassaflödet. Det kan man göra men den tillgång man har på balansräkningen har en kostnad och det måste reflekteras i resultat. Därför Charlie Munger kallar EBITDA “Bullshit earnings”. Helst när man gör det i tillgångsintensiva bolag som har väldigt höga investeringsbehov för att fortsätta funka. För dessa är det ännu viktigare att inte kolla på EBITDA. Kolla därför hellre på EBIT än EBITDA.

Då har vi kommit till finansiellt netto/finansnetto eller vad man vill kalla det. I många fall har bolaget delat upp det så man ser finansiella kostnader, finansiella intäkter, och vinst/förlust i finansiella tillgångar. Det summeras till ett netto. Här tar bolagets verksamhet slut och det som påverkar här är bolagets finansiering och tillgångar. Har bolaget en nettokassa kan finansnettot vara positivt som i t.ex. Creaspac. I en tid som vi har nu med stigande räntor och hög skuldsättning kan hela vinsten försvinna från EBIT för att räntekostnaderna är så höga.

Ovan ser vi ett exempel från Better Collectives senaste rapport. Räntekostnaderna är 12% av intäkterna. EBIT marginalen går från 28% ned till 15% i vinst innan skatt marginal. I ett sånt läge är skuldsättningen en hög priortet att ta tag i antigen genom att betala av skulden eller resa mer eget kapital för att betala av skulder. Se upp med bolag som har låga värderingar på EBIT men höga värderingar på vinster (P/E).

Sist men inte minst ska staten har sitt! Beroende på var verksamheten är verksam kan skatten se olika ut och skilja sig från företagsskatten. Även en del kostnader kan man inte dra av så som representation osv. Därför är det bäst att kolla historiskt hur skatten har legat och göra eventuella justeringar baserat hur verksamheten utvecklas.

Sist men inte minst är det väldigt viktigt att kolla så vinsten inte bara i absoluta tal utan även per aktie. Om vinsten växer men inte per aktie då är det helt irrelevant för en investerare att bolagets vinst växer. En investerare vill ha en vinst som växer per aktie. Helst ska bolaget växa vinsten och sänka antalet aktier som utestående. Vilket gör att vinsten per aktie växer på två sätt.

Summering

För att summera denna långa text. Intäkter beror på sålda enheter och pris per enhet, kostnad sålda varor följer med antalet sålda enheter och kostnaden per såld enhet. Om bolaget har en prissättningskraft kan bolaget höja priset och utan att tappa för mycket volym. Hög bruttomarginal över en lång tid är tecken på vallgrav för att bolaget inte blir prispressad pga konkurrens. Även att bolaget har en stor chans till skalbarhet.

Det är i de fasta kostnaderna skalbarheten visar sig och de viktiga kostnaderna är marknadsföring, personalkostnader och utvecklingskostnader. Då de driver verksamheten framåt och de andra är kostnader är sånt som bara kommer till för att man ett bolag.

Avskrivningar och nedskrivningar är kostnader för de tillgångar man har. Man ska inte bortse dessa. EBITDA är bullshit earnings. Kolla på EBIT och vinst.

Finansnetto är summan av finansiella kostnader och intäkter. Ha koll så inte dessa äter upp för mycket av vinsten för att bolaget har tagit en för hög skuldsättning nu när räntorna går upp.

Sist men inte minst kommer skatten och staten tar sitt.

Kom ihåg att kolla så vinsten växer per aktie inte bara i absoluta tal. De är de enda en investerare bryr sig om i slutändan, att varje aktie man äger blir mer värd.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Har du någon gång undra över vilka regler de har för när de tar upp intäkter, på hur lång tid de skriver av vissa tillgångar, när lån ska betalas tillbaka, och en hel del andra punkter som kan vara relevant för dig att veta om bolaget.

Noterna hittar man längst bak i en rapport och här är det de verkliga detaljerna. Om det är något du vill ha mer detaljer om ska du gräva ned dig i noterna för att förstå hur bolagen tänker eller gör vissa saker.

Första noten är generellt för övergripande allmän information och på vilka grunder rapporten har blivit upprättad på.

Låt oss hoppa ned i några exempel.

Vi börjar med ett exempel från SaveLend Group eftersom dom var förra veckas exempel. Här har de i not 2 på ett ypperligt sätt redovisat för de två olika affärsområdena.

Tillgångsbolag har en annorlunda uppställning av sin resultaträkning och balansräkning. Det ska vi gå igenom någon annan vecka. SBB som är på allas läppar och innehåller enormt många lärdomar, till exempel som det här inlägget “När "Skin in the Game" går för långt”. Men här kan man ha en till lärdom som kan vara viktig att ta till sig gällande bolagets intäkter. Detta hittas i årsredovisningen. Det är avtalade hyresintäkter och hur länge de är avtalade, det är enormt viktigt att veta hur länge intäkterna är avtalade för. Det skapar stabilitet för verksamheten. Synd bara att de inte har längre än 5 år, som vi ser i examplet nedan.

En annan not som kan vara väldigt bra för många att titta på gällande ett bolag är noten om finansiella instrument och kreditfaciliteter. Speciellt för väldigt högt skuldsatta bolag i tiderna vi har nu när räntan ökar enormt från när de finansiera sig från början. Securitas är ett sånt bolag som har tagit in väldigt mycket skuld för att finansiera förvärvet av Stanley Technologies. Därför är not 9 väldigt intressant för investerare i Securitas och speciellt den här bilden.

Om du som jag också kollar på Amerikanska bolag har du två olika redovisningsprinciper; General Accepted Accounting Principles och Non-General Accepted Accounting Principles. Vilket kan vara väldigt förvirrande vad som är skillnaden. De har oftast en not eller en tabell som förklarar var skillnaderna är mellan de två olika redovisningsätten. Se Crowdstrikes tabell nedan.

Där har du några exempel på olika noter och när det kan vara relevant att kolla på dem i olika tillfällen beroende på bolagets situation.

Ska sägas att noter inte behöver lusläsas som man behöver göra med bolags resultaträkning, balansräkning, och kassaflödes analys. Där sägs de stora dragen och de är oftast det viktigaste att ha koll på, helst om du tittar på ett stort antal bolag. Då hinner man inte titta grundligt på alla delar i en rapport.

Har du någon del i noterna du tittar alltid på? Eller har du något bolags vars noter du begrundar djupare än andras? Kommentera gärna

!

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Resultaträkning

Resultaträkningen är en uträkning av intäkter och kostander under en viss period. I bland är perioden ett kvartal, ett halvår eller ett år, i de ovanliga fallen när bolaget har ändrat redovisningsperiod som vid byte av från ett brutet räkneskapsår till ett icke brutet så kan perioden vara längre eller kortare.

Nedan har jag illustrerat de huvudsakliga posterna i en resultaträkning.

Vi börjar med intäkter det här kan ofta bestå av intäkter/försäljning/omsättning/nettoomsättning eller något annat som liknar och i regel betyder de samma. Utöver det kan det finnas övriga intäkter och det kan vara vad som inte är hänförligt till huvudverksamheten, vi säger att VD kanske gör en föreläsning om bolaget och får fakturera för det. Här kan vissa bolag lägga in aktiverat arbete, vilket inte är fel men när man tittar på bolaget i typ screeners eller liknande kan det vara väldigt vilseledande och man tror bolaget har en större omsättning än vad bolaget genererar.

Sen kommer vi till kostnad sålda varor kan ibland förkortas till COGS (cost of sold goods) och det här är kostnaden som direkt påverkar produktionen och leveransen av varan. Kostar varan 25 kr att producera och 10 kr att leverera så är kostnaden sålda varor 35 kr. Ofta definieras dessa kostnader som rörliga kostander. Då de ökar eller sjunker med antal producerade enheter. Intäkter minus kostnaden sålda varor ger bruttovinsten och bruttomarginalen.

Delen under anses vara fasta kostnader och verksamhetskostnader (på engelska så brukar man säga operational costs) vilket kan anses var lite knas för marknadsföring, utveckling, etc kan lätt dras ned eller upp och är inte fasta per se. Här brukar bolagen dela in kostnader lite olika men de svenska brukar vanligtvis ha posterna:

• Marknadsföringskostnader

• Personalkostnader

• Adminkostnader

• Övriga kostnader

• Utvecklingskostnader/Aktiverat arbete

I många fall i de svenska bolagens rapporter så ligger Avskrivningar och nedskrivningar här också. Personligen tycker jag man ska läggas separat för det här är en kostnad för investeringar som är högst abstrakt. Avskrivningar skriver man ned baserat på en livslängd. T.ex Datorer på 3 år och maskiner på 10 år. Medans nedskrivningar sker vid en faktisk händelse som har hänt t.ex. ett förvärv inte går som man tänkt kan man skriva ned goodwill eller när gamingspel lägger ned utvecklingen av ett spel då får de göra en nedskrivning på det värdet man har jobbat upp i bolaget. För ditt specifika bolag kolla i noterna.

Efter dessa kostnader får vi rörelseresultetet eller även kallat EBIT, lägger man tillbaka avskrivningar och nedskrivningar så får man EBITDA. Vissa bolag som har en intensiv förvärvsagenda lyfter ofta fram EBITA för att de tycker det är en mer rättvis bild för hur verksamheten går. Vilket man tycka är lite bullshit earnings som Charlie Munger säger, om man förvärvar är det en kostnad att driva sin verksamhet.

I bolag från USA så hittar man inte avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen utan du får leta efter dom i kassaflödesanalysen istället. Det är för att de inkluderar dessa i någon av de vanliga posterna.

Nu kommer vi till den finansiella delen av resultaträkningen, finansnettot. Finansnettot visar hur mycket räntekostander, ränteintäkter, och vinster av att sälja tillgångar (finansiella eller verkliga som fastigheter). Givet om bolaget har en nettokassa och vilken ränta de har på sina lån och ränta på likviderna så kan finansnettot vara positivt eller negativt, oftast är det negativt. Men det finns extremfall som Creaspac som har ett positivt finansnetto pga de endast håller en kassa i väntan på att göra ett förvärv. Efter finansnettot landar man på vinsten före skatt.

Sist kommer så klart skatt. Vad skattesatsen är kan skilja sig enormt. Beroende på vart bolaget har sin verksamhet så har de olika skattesatser. Även redovisningen mot skatteverket inte samma sak som redovisningen utåt, då man får inte får göra avdrag för vissa kostnader och avskrivningar kan göras olika mellan skatteredovisningen och den finansiella redovisningen. Då har vi kommit ned till vinsten.

Tänker att jag lyfter fram ett best in class exempel på hur man kan redovisa tydligt varje kostnadspost och inte lägga vissa poster lägligt på vissa ställen för att få det se bättre ut än det är. Ni kan titta på den i helhet men jag vill lyfta fram vissa grejer här.

• Provisionskostnader - bolaget har ingen kostnad för att producera de dom gör för att de är en plattform. Men de har två andra kostnader skicka fakturor till kunders kunder på faktureringsplattformen och förvärva vän kampanjen de har på investeringsplattformen. Hade kostnad såld vara varit lämpligt? nej, det hade varit konstigt. Så tycker det här en bra lösning. En sak till. Vissa kan tycka att det ska lägga i marknadsföringskostnader, man gör en distenktion mellan marknadsföring och annonser/kampanjer/rabbatter/liknande därför ska det separeras och läggas i kostnad såld vara eller bakas in i omsättningen. Det är därför det heter nettoomsättning, netto efter rabbatter osv istället för omsättning.

• Aktiverat arbete är i rörelsens kostnader istället för längre upp så de räknas in i summa intäkter. Vissa bolag kan lyfta fram att intäkterna har växt X % medans halva eller i vissa fall hela tillväxten är pga aktiverat arbete.

• En rad för EBITDA och en separarad rad för avskrivningar och nedskrivningar. Många gånger ligger denna kostnadsrad inne bland alla operationella kostnader vilket gör att man måste justera själv i sin Excel för att räkna på EBITDA. Här är det väldigt lätt att få en överblick och jag hade bara önskat att de skrev in bruttovinst efter provisionskostnader och skippat summa provisionskostnader. Att summera en rad är lite onödigt.

Balansräkning

Resultaträkningen är som sagt ett resultat av intäkter och kostnader över en period, balansräkningen är en ögonblicksbild över hur tillgångar, eget kapital och skulder ser ut i utgången av perioden som man rapporterar.

Balansräkningen har två sidor och dessa ska balansera, därav namnet. Tillgångarna ska vara lika stora som skulder och eget kapital, vilket också kan kallas finansieringssidan. Man finansierar tillgångssidan med skulder och eget kapital.

Tillgångar delas in i två stora grupper: Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Där den första är av en långsiktigare karaktär och oftast svårare att likvidera än den andra typ av tillgångar. Omsättningstillgångar är som det låter tillgångar som omsätts i bolaget för att driva verksamheten.

Anläggsningstillgångar delas in i huvudsak två kategorier: Immateriella tillgångar och matriella tillgångar. I vissa fall kan det finnas finansiella tillgångar men då används de oftast inte i verksamheten, om verksamheten inte är att äga finansiella tillgångar vill säga.

Immateriella tillgångar är typiskt sätt goodwill och andra immateriella tillgångar. Några exempel på vad som kan vara en immatriell tillgång varumärke, kundrelationer, utvecklingsarbeten, och goodwill. Goodwill är en udda post för det är övervärden som bolaget har betalat för något. För att ge ett enkelt exempel. Om bolag A köper bolag B, de har kommit överens om ett pris på 100 MSEK och bolag B har bara tillgångar för 75 MSEK på sin balansräkning. Då har man 75 MSEK in på tillgångssidan och 100 MSEK in på finansieringssidan (det man betala), då balanserar inte balansräkningen och 25 MSEK måste in på tillgångssidan. Då läggs den skillnaden som goodwill.

Materiella tillgångar är fastigheter, bilar, fabriker, verktyg osv. Även efter IFRS 16 så räknar man in såna tillgångar som man leasar här, så hyr man bilar eller hyr en lokal så ska dessa också tas upp i balansräkningen.

Omsättningstillgångar är lager, kundfordringar, andra/övriga forderingar, förbetalda kostnader och kassa. Kassa kan man ofta bryta ut från resten då det skiljer sig genom att vara helt likvida jämfört med t.ex. lager som är tillgångar som är uppbundet i varor som ska säljas.

Nu över till finansieringssidan. Den består också av två delar: Eget kapital och skulder.

Eget kapital kan vara uppdelat i lite olika delar beroende på hur bolaget har finansierat sig. Aktiekapital och balanserade vinstmedel finns alltid där. Saker som kan finnas i övrigt är preferens kapital om bolaget har gett ut preferensaktier, reserver, övrigt tillskjutet kapital, och fondreserv. När ett bolag gör en förlust eller en vinst så är det de balanserade vinstmedeln som sjunker eller ökar.

Skulder är uppdelade lite som tillgångar baserad på vilken horisont dom har. Långsiktiga skulder och kortsiktiga skulder. Det är tydligare i engelska där man har samma ord för prefix för skulder och tillgångar. Long-term och Short-term eller Current och Non-current. Distinktionen är om något ska betalas inom ett år så är det kortsiktiga skulder och om det är längre än så är det långsiktiga.

Långsiktiga skulder rader kan ha många olika benämningar men i regel finns det tre att ha koll på. Långsiktiga räntebärande skulder, operationella leasingsskulder och andra långsiktiga skulder. Långsiktiga räntebärande skulder kan vara allt från obligation till banklån, ofta kan bolagen dela upp dem i obligationer och skulder från kreditinstitut. Utöver det kan det finnas reserver och avsättningar men de kan backas in i andra långsiktiga skulder för de påverkar inte den huvudsakliga skuldsättningen att ha koll på. Den räntabärande skuldsättningen, den som räknas in i nettoskulden.

Kortsiktiga skulder kan liknas med de långsiktiga skulderna med räntebärande skulder, leasingskulder, och andra kortsiktiga skulder. Men med tillägget leverantörsskulder. Här kan man även se kortsiktig del av långfristigt lån. Om man har ett lån som löper på 5 år och man betalar 1/5 del varje år, så ska 1/5 del tas upp som kortsiktig skuld.

Här är SaveLend ett bra exempel för att de visar väldigt granulärt alla poster som många andra bolag bara kör ihop. Även så har SaveLend finansiella anläggningstilltångar så då får ni som läser se hur det ser ut. Klientmedel som SaveLend har på både tillgångssidan och skuldsidan är väldigt unikt för bolaget.

Kassaflödesanalys

Nu till det svåraste och viktigaste delen av de tre olika finansiella delarna. Svårast för att det kan vara svårt att förstå hur vissa delar funkar och viktigaste för att värdet av ett bolag är de diskonterade kassaflödena och här man ser om bolaget måste ha in mer kapital.

Låt oss hoppa in i det svåra. Kassaflödesanalysen visar hur kassan påverkas av olika posters rörelser under en period, krasst inbetalningar och utbetalningar. Visst låter det lätt? Men de finns vissa delar som kan vara svåra och väldigt icke intuiativa.

Kassaflödet hämtar data från både resultaträkningen och balansräkningen, den består av tre huvudsakliga delar. Löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamheten.

Man börjar med vinsten eller EBIT beror på hur bolaget lägger upp det. Jag har förenklat med vinsten här nedan. Det vi då måste göra är att lägga tillbaka avskrivningar och nedskrivningar, för dessa påverkar inte kassaflödet. De är bara redovisningstekniska kostnader, bolaget gör ingen utbetalning för dom. Sen måste man lägga till icke kassaflödespåverkande poster.

Sen fortsätter man till rörselsekapitalet (omsättningstillgångar och kortsiktiga tillgångar). Här är det svårt och man får tänka bort tanken om att tillgångar är bra och skulder dåliga, vi har ett annat perspektiv här. Ökande tillgångar innebär mindre i kassan, för att man har tagit pengar från kassan och bundit upp dem i omsättningstillgångar. Sen är det tvärtom för kortsiktiga skulder, ökande skulder är positivt för kassan. Här kan till exempel vara väldigt bra att ha koll på kundfordringar för om vinsten ökar men inte kassaflödet så är det ofta för att de flesta intäkter har hamnat i kundfordringar och om det vill sig väldigt illa så kan det vara så att kundfordringar avslöjar att bolaget inte får betalt alls.

Nu över till investeringsverksamheten. Här ser man hur bolaget investerar i immatriella (ofta aktiverat arbete) och matriella tillgångar, förvärv och resultetet av att man sålt en tillgång. Du ska se liknande rörelser i balansräkningen med dessa investeringar minus avskrivningar och nedskrivningar så klart.

Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten är vad man kallar de fria kassaflödet. Man kallar det så för att här har bolaget fria tyglar att använda det på bästa sätt mot sina aktieägare. Då man kan välja att göra en utdelning, återköpa aktier, eller betala ned skulderna i fall det fria kassaflödet är positivt så klart. Om det är inte positivt är det här du ser om bolaget har tagit in pengar eller tecknat fler lån för att kunna finansiera verksamheten framåt. Warren Buffett pratar ofta om något som kallas owners earnings vilket man kan få fram genom att ta det fria kassaflödet plus tillväxtinvestringar. Det här är för att få fram kapitalallokeringen, då bolag har i princip fem val när de ska använda sitt kapital: investera internt, förvärv, utdelning, aktieåterköp och betala av skuld. För att lära dig mer läs här Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt. För de vill som investerare veta används kapitalet på bästa sätt för att värdet av vår investering ska växa? Det hjälper owners earnings att bedöma.

Vi har gått lite saker i förväg, men nu går vi in på sista delen finansieringsverksamheten. Där hittar vi många olika delar men i stora drag handlar det om förändring i eget kapital (alltså om man återköp av aktier eller gjort nyemission), förändringar i skuld (amorterat ned ett lån eller tagit upp fler lån), och utdelningar. Eftersom utdelningar är endast en kassaflödespost så syns den bara i kassaflödesanalysen. Du bör se de olika rörelserna här i finansieringssidan av balansräkningen.

Och sist så får man årets kassaflöde, kassan i början av perioden och kassan i slutet av perioden.

Vi fortsätter med att visa upp SaveLends kassaflödesanalys för att du ska få ett exempel på hur dessa poster ser ut i verkligheten och inte förenklade.

Då har vi gått igenom de 3 olika finansiella delarna i en bolagsrapport. Jag ska framåt gå igenom vissa delar lite mer noggrannt, prata om olika nyckeltal, och mycket mer som kan gömma sig bland de olika siffrorna.

Är det någon del du skulle vilja att jag gå igenom snarast? Kommentera gärna nedan!

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Grundläggande principer inom redovisning utgör de grundläggande principer och koncept som utgör grunden för redovisningspraxis. Dessa principer ger en standardiserad ram för att registrera, analysera och tolka finansiella transaktioner och information.

Här är de grundläggande redovisningsprinciperna:

• Entitetsprincipen

  En företagsentitets, alltså bolagets, finansiella transaktioner bör separeras från ägarens transaktioner. De säkerställer att företagets finansiella information rapporteras oberoende av ägarnas personliga ekonomi. Inte så aktuellt när vi har att göra med publika aktiebolag men relevant på mindre bolag.

• Fortlevnadsprincipen

  Antagandet om att ett företag kommer att fortsätta sin verksamhet i den nära framtiden. Den innebär att finansiella rapporter förbereds under antagandet att verksamheten kommer att fortsätta att vara i drift tills det finns bevis för motsatsen.

• Principen om konsekvent tillämpning och jämförbarhet/Kontinuitetsprincipen

  När väl en redovisningsmetod eller princip har antagits bör den konsekvent tillämpas från en redovisningsperiod till en annan. Konsistens i rapporteringen möjliggöra meningsfulla jämförelser av finansiell siffror över tid.

• Matchningsprincipen/Periodiseringsprincipen

  Den kräver att kostnader registreras och erkänns under samma redovisningsperiod som de intäkter de hjälper att generera. Denna princip säkerställer att de finansiella rapporterna noggrant återspeglar de kostnader som uppkommit vid generering av intäkter.

• Realisationsprincipen

  Vilket innebär att endast intäkter som konstaterats under räkenskapsåret får tas med i resultatet. Tolkningen av “konstaterade intäkter” finns i IAS 18 Revenue. Vilket säger att intäkter från varuförsäljning ska redovisas i de fall följande tre kriterier är uppfyllda:

  • när risker och rättigheter som rör varan har övergått till kunden

  • när det är sannolikt att betalning kommer att erhållas

  • när inkomster och utgifter kan beräknas tillförlitligt.

• Principen om individuell värdering – post-för-postprincipen

  Tillgångarnas och skuldernas beståndsdelar ska värderas var för sig. Oavsett vilken värderingsmetod som används; lägsta värdetsprincip, anskaffningsvärdet, eller marknadsvärdet så ska tillgångar och skulder värderas individuellt.

• Penningmåttsprincipen

  Principen säger att alla finansiella transaktioner bör registreras och rapporteras i en gemensam monetär enhet, t.ex. den lokala valutan. Detta möjliggör meningsfull mätning, jämförelse och sammanställning av finansiell information.

• Kvittningsförbudet

  Förbud mot kvittning mellan olika poster i balansräkningen, resultaträkningen eller i noterna. Så att alla poster ska redovisas med bruttobelopp. Så läsaren av en rapport ska få kunskap om alla poster som kan vara relevanta. Detta visar sig tydligt i noter där bolag redovisar sina avskrivningar. Se här från noterna hos Evolution.

• Kostnadsprincipen

  Innebär att tillgångar ska registreras till det ursprungliga kostnadsvärde för företaget. Vilket innebär att historisk kostnad i början är den mest pålitliga och objektiva grunden för värdering av tillgångar.

• Försiktighetsprincipen

  När det råder osäkerhet eller tvivel om värdering eller erkännande av tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader bör bolaget vara försiktiga och välja det alternativ som minst troligt övervärderar tillgångar eller inkomster.

• Kongruensprincipen

  Förändringar i tillgångar och skulder ska som huvudregel redovisas i resultaträkningen.

• Väsentlighetsprincipen

  Principen innebär att finansiell information bör avslöjas och presenteras om den sannolikt kommer att påverka läsarnas/aktieägarnas ekonomiska beslut. Väsentlighet beror på arten och beloppet av objektet och sammanhanget i vilket det presenteras.

Dessa grundläggande principer tillsammans med olika redovisningsstandarder och ramverk vägleder bokförare och redovisare vid upprättandet av finansiella rapporter, analys av finansiell information och fatta informerade affärsbeslut.

Ta med dig dessa principer när du läser på om ett bolag och förstå hur olika finansiella händelser påverkar resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödet.

Avkastning på dig!

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Vanligtvis kostar en finansiell tjänst som Factset, Refinitiv eller Bloomberg över 25 000 dollar per år! Du behöver en god avkastning på investeringen för att kompensera för det. Men, lyckligtvis kan du hitta många gratis eller prisvärda finansiella webbplatser där ute. Nedan listar jag vad jag anser vara de 10 bästa finansiella verktygen för bättre finansiell analys; oroa dig inte, länkar tillhandahålls längst ner.

Börsdata fokuserar på grundläggande och teknisk analys av främst nordiska företag men har utökat sitt geografiska omfång för att inkludera USA, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Schweiz, Belgien, Nederländerna, Polen och Japan. Det är mycket prisvärt och har en gratis version, deras premiumversion kostar mellan €10-€59.

Beroende på vilken version du har får du tillgång till olika datamängder och funktioner.

Till exempel:

• En skärmbild där du kan skapa bevakningslistor och filtrera, exportera till CSV och Excel, de vanligaste räkenskaperna, räkenskaperna för nordiska och globala företag samt mini-diagram.

• Rapportdata och räkenskaper som sträcker sig 10 till 20 år tillbaka i tiden.

• PDF-rapport från den senaste rapporten och upp till 10 års historik.

• Export av företagsdata för nordiska och globala företag med upp till 20 års historik.

• Strategier för nordiska och globala aktier såsom Magic Formula, F-Score, Graham, Net-Nets, Canslim, Warren Buffett, Peter Lynch och några andra.

• API-tjänster för Excel och tillägg för att bygga egna modeller. (Detta är mycket roligt för en Excel-ninja som jag)

• Ägar- och insiderdata från Holdings.

• Har samarbetat med Quartr och har konferenssamtal tillgängliga på plattformen.

Utöver allt detta är det 10 gånger mer användarvänligt än Bloomberg och Factset.

Quartr gör det möjligt för investerare att lyssna på konferenssamtal lika enkelt som om det vore en låt på Spotify. De har för närvarande över 6500+ företag på sin plattform, där du kan få tillgång till dessa företags kvartalsrapporter, årsstämmor och kapitalmarknadsdagar, inklusive presentationsbilder, transkriptioner, kvartalsrapport-PDF:er, pressmeddelanden och mycket mer.

Några funktioner som jag finner mycket användbara.

• Estimat för nästa rapport och faktiska siffror jämfört med uppskattningarna så snart rapporten släpps.

• Finansiell information och uppskattningar för tre år framåt (från S&P Global).

• Värderingsmultiplar och framtida multiplar.

• Intäktsuppdelningar (till exempel för Paradox Interactive ($PDX), intäkter per plattform och geografiskt område).

• En upptäcktsida hjälper till att hitta nya företag som investeraren kan vara intresserad av.

• Direktsända samtal direkt i appen. Istället för att själv behöva söka efter varje konferenssamtal.

• Rapporter och kapitalmarknadspresentationer. Allt du behöver på ett ställe.

• Transkript-sökning. Sök efter vad som helst i alla transkript eller i ett enskilt transkript med nyckelord. Nedan kan du se mitt sökresultat för AI i Alphabets Q4-konferenssamtal, där AI nämndes 23 gånger.

  

Appen är otroligt användarvänlig. Till exempel kan du hoppa direkt från den tråkiga ledningspresentationen till frågor och svar.

Dessutom kommer företaget från Sverige!

Finviz har många funktioner på sin webbplats, som företagssidor med finansiella data, KPI: er och nyckeltal, samt en nyhetsflöde. En allmän nyhetsfeed, en screener, kartor som enkelt visualiserar grupper baserade på olika sektorer för att se hur de rör sig i förhållande till varandra, en portfölj för att hålla koll på dina innehav, insiderinformation och många fler funktioner.

Jag skulle framhäva screenern som den bästa funktionen på sidan, den är lätt att använda och har många variabler att välja mellan, både på finansiell data, insiderinformation, teknisk data och så vidare.

Tikr har tre nivåer, varav en är gratis och de andra två kostar $15 respektive $30 per månad. Jag skulle säga att den gratis nivån ger högt värde till investerare, medan de två prenumerationerna är för de mer aktiva användarna som vill ha tillgång till prognoser mer än 2 år framåt. Tikr Terminal är mycket fokuserad på företagssidor och prognoser, samtidigt som den även innehåller samtalsöversättningar, offentliga rapporter och ägandeförhållanden.

Finbox är mycket elegant och fokuserad på att generera nya idéer och övervaka företag genom att använda watchlists. Funktionen för idéer har många färdiga strategier, som t.ex. Grundare-lett företagslista, Warren Buffets portfölj och Dividend Champions. Mycket användbart när investerare försöker hitta nya idéer att forska på.

Koyfin är mycket likt Finbox och Tikr, men har mycket mer sammanställd data. Jag brukar använda dess analytikfunktion för att titta på värde versus tillväxt och liknande för att få en förståelse för den större bilden av marknaderna. Det är också mycket användbart att ha dina egna instrumentpaneler eftersom du kan skapa olika sådana. Jag har en för watchlist och en för makro. Om du inte vill skapa din egen instrumentpanel finns det många förinställda instrumentpaneler under marknadsinstrumentpanelen, och de är av mycket hög kvalitet.

Rocket Financial är enkelt och har bara ett sökformulär där du anger vilket företag du vill titta på. Trots sin enkelhet ger det en bra översikt över finanserna, diagram, nyheter+arkiveringar, ägande, insiders och transaktioner. Utseendemässigt är det lite enklare än de andra, men jag tror att det kan passa många som vill ha en enkel sida att använda när de slår upp ett företag.

Whalewisdom är precis som det låter, visdom om valar, även kända som hedgefonder och andra institutioner. Det samlar in deras arkiveringar om hur portföljen ser ut och vad som har förändrats. Det finns en möjlighet till ett gratis konto som ger dig grundläggande information du behöver; prenumerationerna kostar $300 och $500 per år. Med prenumerationen får du tillgång till webbplatsen utan annonser, API-åtkomst, Excel-tillägg och andra funktioner. Samtidigt kan du med den gratis versionen se vad stora investerare som Warren Buffet har köpt och sålt sedan förra kvartalet. Det kan ge värdefulla insikter om vilka företag du bör äga och kan ge en signal om att forska mer när en stor investerare säljer sina aktier.

Jag samlar ihop Yahoo Finance och Google Finance eftersom de är så lika. Båda sidorna ger en snabb översikt över ett företag, en förklaring av vad företaget gör och en bra nyhetsflöde. Dessutom visas aktiepriser i för- och efterhandel, vilket inte alltid finns på svenska nätmäklarsidor. För att lägga till detta har Google mycket praktiska formler i Google Sheets för att automatiskt tillhandahålla data.

Aswath Damodaran’s hemsida

Dekanus för värderingar har mycket resurser på sin webbplats, vilket är användbart för alla. Ta en titt! Jag uppdaterar mina egna Excel-modeller med data från hans webbplats; det är en slags tradition att göra det när ett nytt år börjar. Missa inte det!

Links

Börsdata

Quartr

Finviz

Tikr

Finbox

Koyfin

Rocket financial

Whalewisdom

Yahoo Finance

Google Finance

Aswath Damodaran’s hemsida

Tack för du har läst hela vägen hit! Vill du få flera färska artiklar i din epost inkorg prenumera nedan!

Subscribe now

Dupont-analysen är en finansiell ratio som mäter ett företags finansiella prestanda. Det är ett utmärkt verktyg för att jämföra företag från olika branscher. Det är också mycket användbart för att jämföra företag inom samma bransch, eftersom det ger en snabb översikt över hur ditt företag jämförs med sina konkurrenter.

Till exempel, om du är intresserad av att investera i en viss aktie och vill se hur den jämförs med andra aktier på marknaden, kan Dupont-analysen användas som ett första test av företagets kvalitet och vad det gör bättre eller sämre än sina konkurrenter.

Dupont-analysen innebär att man beräknar företagets finansiella hälsa baserat på avkastning på eget kapital (ROE), finansiell hävstång, avkastning på tillgångar, vinstmarginaler och kapitalomsättning. Tekniken kan användas för att bedöma marknadsvärdet för två eller flera företag inom samma bransch eller olika sektorer.

Dupont är en kraftfull analys eftersom den visualiserar två egenskaper som investerare utvärderar när de letar efter kvalitet i ett företag; lönsamhet och förmåga att hantera tillgångar effektivt. Båda är viktiga och kan ge vittnesmål om jämförelsefördelar gentemot andra företag.

Låt mig gå igenom aktionsträdet från toppen.

Avkastning på eget kapital (ROE) = Avkastning på tillgångar * Finansiell hävstång

Finansiell hävstång = Totala tillgångar / Eget kapital

Avkastning på tillgångar (ROA) = Vinstmarginaler * Kapitalomsättning

Vinstmarginaler = Nettovinst / Försäljning

Kapitalomsättning = Försäljning / Totala tillgångar

Avkastning på eget kapital (ROE)

Avkastning på eget kapital (ROE) är ett mått på hur mycket pengar ett företags aktieägare tjänar i förhållande till det insatta kapitalet i företaget. Det beräknas som nettovinsten dividerat med eget kapital:

ROE = Nettovinst / Eget kapital

ROE kan användas för att jämföra företag inom en bransch och mellan olika branscher, men det är inte önskvärt för att jämföra privata och publika företag eftersom olika redovisningsregler gäller vid beräkning av vinst för privata jämfört med publika företag.

Finansiell hävstång

Förhållandet för finansiell hävstång är ett mått på risken förknippad med användningen av skulder. Det speglar hur mycket skulder som används för att finansiera tillgångar och beräknas genom att dela totala tillgångar med eget kapital.

Finansiell hävstång = Totala tillgångar / Eget kapital

Avkastning på tillgångar (ROA)

Avkastning på tillgångar (ROA) är ett mått på effektiviteten hos ett företags tillgångar. Denna mätning visar hur mycket vinst som genereras från varje investerad dollar i verksamheten. För att beräkna ROA, dela nettovinsten med totala tillgångar och uttryck det som en procent:

Nettovinst = Totalt intjänat belopp i företaget

Totala tillgångar = Föremål som har värde för företaget, såsom pengar, tillgångar (såsom utrustning), kundfordringar, byggnader eller mark.

ROA = Nettovinst / Totala tillgångar

Vinstmarginal

Vinstmarginalen visar hur lönsamt ett företag är genom att uttrycka hur mycket av varje intäktskrona som stannar kvar som nettovinst. Vinstmarginalen beräknas genom att dela nettovinsten med försäljningen.

• Nettovinst = Totalt intjänat belopp i företaget

• Försäljning = Totalt belopp av sålda varor och tjänster

Vinstmarginal = Nettovinst / Försäljning

Kapitalomsättning

Kapitalomsättning uttrycker hur många gånger kapitalet har använts i företaget. Ett företag vill ha en hög kapitalomsättning, vilket innebär att det behöver en lägre mängd kapital än ett företag med låg kapitalomsättning. Kapitalomsättning ger en indikation på hur effektivt ett företag använder sitt kapital och hur "asset-light" det är, vilket kan resultera i en fördel gentemot konkurrenterna. Om två företag (företag A och B) har samma vinstmarginaler, kommer företag A med högre kapitalomsättning att uppnå en högre avkastning på kapitalet för investerarna än företag B. Kapitalomsättning beräknas genom att dela försäljningen med totala tillgångar.

• Försäljning = Totalt belopp av sålda varor och tjänster

• Totala tillgångar = Föremål som har värde för företaget, såsom pengar, tillgångar (såsom utrustning), kundfordringar, byggnader eller mark.

Kapitalomsättning = Försäljning / Totala tillgångar

Dupont-analys i ett sammanhang

Michael Mauboussin och Dan Callahan, CFA, på Morgan Stanley har kommit ut med en artikel med namnet "Avkastning på investerat kapital". Det är en skattkista för alla som vill lära sig mer om investeringskapital, och om du vill lära dig mer om det bör du läsa denna artikel. Du kan hitta artikeln här.

Artikeln handlar inte om Dupont-analys, men den har en mycket insiktsfull graf över drivkrafterna i ROIC (Avkastning på investerat kapital). (Denna graf kan också användas i en Dupont-analys; du använder bara investerat kapital istället för totala tillgångar och NOPAT [Nettoresultat före skatt] marginal istället för vinstmarginal).

Här kan vi se hur vissa företag kan ha hög ROIC. Till exempel har detaljhandelns jättar Target, Walmart, Home Depot, Nike och Amazon en hög ROIC på grund av hög kapitalomsättning för investerat kapital. Samtidigt har mjukvaruföretag som Oracle, Mastercard, Microsoft, Meta, Alphabet, Qualcomm och Apple höga NOPAT marginaler.

Det är mycket intressant hur Mauboussin och Callahan också har skapat två cirklar och skrivit kostnadsledarskap och differentiering som leder tillbaka till två av de sätt som Porter såg att ett företag får en konkurrensfördel. Om du vill läsa mer om Porter och hans Power-modell hittar du min artikel här.

Slutsats

Låt oss avsluta detta inlägg genom att titta på några andra Dupont-analysanteckningar:

Först är det viktigt att komma ihåg att användningen av formeln bara är ett sätt att analysera ett företag. Det finns många andra sätt du kan göra det på, och de kommer alla att vara olika beroende på vilken information du har tillgänglig eller vilken typ av bransch du vill analysera. Själva formeln är tillräckligt flexibel för att du ska kunna anpassa den efter vad som fungerar bäst för dina behov; dock rekommenderas det att hålla sig till grunderna när du gör det!

För det andra, kom ihåg att medan Dupont-analys kan användas i många branscher och för många ändamål (som att jämföra två företag), fungerar den inte bra som ett absolut mått eftersom förhållanden som avkastning på eget kapital tenderar att variera beroende på branschtyp samt företagsstorlek. Detta innebär att om du jämför företag över olika sektorer förvänta dig inte att dessa förhållanden ska komma ut exakt lika eller ens nära varandra!

En S-kurva är en grafisk representation av produktens livscykel. Den visar produkten's tillväxt över tiden, från dess introduktion på marknaden till den når mättnad. Detta kan ses som en klockformad graf som liknar ett S när den ses ovanifrån, därav dess namn. S-kurvan kallas också för "S-formad kurva" eller "S-kurva". De tre stegen i en S-kurva är; Introduktion, Expansion och Mognad.

En feedback-kontrollprocess är ett metodiskt sätt att hantera förändringar över tid. Dessa processer låter dig förutse förändringar i din omgivning och bedöma hur de kommer att påverka din verksamhets prestanda genom att förutse var du vill hamna, sedan använda sensorer och system (som larm) längs vägen så att när något oväntat händer kan du vidta rättelseåtgärder innan det blir för allvarligt för fortsatt framgång.

S kurva

S-kurvan's form beror på många faktorer, inklusive marknadsförhållanden och konkurrens. Detta innebär att S-kurvan inte är en perfekt modell för alla företag eller marknader; det är helt enkelt ett sätt att tänka på hur ditt företag kan växa över tiden.

S-kurvan tar heller inte hänsyn till icke-linjära tillväxtmöjligheter som förvärv eller investeringar i ny teknik - men den ger ändå värdefulla insikter i hur dessa typer av aktiviteter kommer att påverka ditt företags övergripande riktning.

Produktlivscykeln (PLC)

Du har förmodligen hört talas om produktlivscykeln (PLC), men vet du vad det är? PLC är en modell som illustrerar hur en produkt rör sig genom olika faser av dess utveckling, tillväxt och mognad över tiden. Varje stadium har sina egna egenskaper som påverkar hur du bör närma dig din marknadsföringsstrategi.

Det kan vara hjälpsamt att tänka på detta i termer av S-kurvor: När en produkt först introduceras på marknaden upplever den högt intresse när konsumenter testar den och lär känna den bättre; detta kallas "infancy"-fasen. Detta initiala intresse minskar successivt när konsumenterna blir bekanta med produktens funktioner och fördelar. Till sist stabiliseras och planar efterfrågan ut (detta kallas mognad) tills det kommer en punkt där försäljningen börjar minska och slutligen upphör helt och hållet.

Håll S-kurvan levande

När produkten eller företaget når mognad behöver företaget fatta tre beslut:

1. Kan produkten starta en ny S-kurva? Genom att förbättra produkten eller kanske hitta en ny kundgrupp eller tillämpning.

2. Har produkten nått en sådan position på marknaden att försäljningen inte kommer att minska mycket och genom marknadsföringsaktiviteter kan den fortsätta att växa med låga siffror? Tänk på exempel som WD-40, en produkt som har varit liknande i årtionden.

3. Produkten har gått igenom en cykel av framgångar och motgångar. Den kan inte ta fart igen på grund av att den inte kan användas på nytt eller att ny teknik har kommit in på marknaden och gjort produkten överflödig. Tänk på produkter som bredbandsfiberinstallationer eller mekaniska räknemaskiner. Förhoppningsvis har företaget en produktportfölj. Annars kommer företaget att dö med sin produkt, till exempel Kodak.

Antal sätt att uppnå en ny S-kurva

Målet för ett företag är att förlänga expansionsfasen så mycket som möjligt och när det når mognad att sedan gå in i en ny S-kurva. Några sätt att göra detta är:

• Nya geografiska marknader

• Nya tillämpningar

• Förbättra produkten

• Öka priset

• Minska kvantiteten och behåll samma pris

Det är betydligt mer lönsamt att låta en befintlig produkt få en andra S-kurva än att skapa en helt ny produkt.

Hur ser en kvalitetsföretags S-kurva ut?

Den verkliga källan till kontinuerlig tillväxt är innovation, både i produkten och i användningen av produkten. Ett kvalitetsföretag innovativt sina produkter och hittar nya tillväxtmöjligheter när de gamla produkterna försvinner. Det kan vara kostsamt att hela tiden behöva innovera för att överleva. Ett kvalitetsföretags S-kurva ser ut så här, de staplas på varandra.

Apple är ett bra exempel på ett företag som innovativt skapar staplande S-kurvor genom att kombinera det med varumärket, där människor ser Apple-produkter som en accessoar till en livsstil – en kraftfull kombination. Vi är nu på iPhone 14, det började med iPod och Mac-datorer. Nu har vi iPhone, Apple Watch, iPad, Mac-datorer och ett antal tjänster som stöder dessa produkter. Ett tydligt tecken på innovation, eftersom det har gått igenom så många produktkategorier för att hitta nya tillväxtmöjligheter.

Hur påverkar S-kurvan en investeringsanalys?

Tja, på flera sätt. Först och främst, tänk på var företaget befinner sig på S-kurvan. Är det i sin linda, i expansionsfasen eller mognadsfasen? Eller kanske till och med före sin linda?

Alla dessa stadier kräver olika strategier för att analysera företaget. Ett företag i sin linda bör förmodligen undersökas med fokus på produktens mottagande, om människor använder den kommer den sannolikt att ha bra försäljning. Här ligger hela värdet i företaget i ledningens förmåga att monetarisera produkten och ta rätt pris för den utan att utesluta för många kunder. Tänk också på beteendet hos användarna av produkten. Om det är en engångsanvändning och högt pris måste företaget hitta nya kunder hela tiden. Å andra sidan, om det är en hög grad av upprepning och frekvens, som till exempel flaskvatten. Människor behöver dricka minst två eller tre flaskor varje dag, men då är vatten en förbrukningsvara. Så produkten kommer att ha många konkurrenter som sätter press på både marknadsföringen och prissättningen av flaskvattnet.

Låt oss säga att företaget befinner sig i expansionsfasen. Det har överlevt klyftan i adoptionskurvan och har en hög tillväxttakt. Det kanske inte är lönsamt ännu, och varför skulle det vara det? Det bör förmodligen ta marknadsandelar innan det tänker på att vara lönsamt. Vad händer då? Majoriteten av företagets värde flyttas långt in i framtiden, och terminalvärdet utgör förmodligen den största delen av det beräknade intrinsiska värdet. Vi kan tala om en expansionsfas på 15+ år, och prognoser säger att människor inte ens kan förutsäga med precision längre än 3 år framåt. Värderingsmultiplar som använder EBIT, EBITDA, FCF, intjäning och så vidare är meningslösa. P/S och EV/S kan användas när man jämför med andra liknande företag. Jag skulle säga att de två viktigaste sakerna att titta på är:

1. Bruttomarginal. Om den är över 50% så är det ett bra tecken på pricing power. Dock beroende på sektor.

2. Hur försvarsbar är marknadsandelen efter den är tagen. Kort sagt, vallgraven. (Jag rekommenderar att läsa mina artiklar om vallgravar Porters kraftmodell och Vallgrav om du vill utvärdera en vallgrav i ett bolag)

Den tredje fasen, mognadsstadiet, är det som majoriteten av all finanslitteratur fokuserar på. Som tidigare nämnts har företag tre olika utfall att satsa på. Stjärnorna, som Peter Lynch skulle kalla dem, som fortfarande kan växa trots att företagets produkter har nått mognad. Det är här du vill vara, förhoppningsvis med en växande underliggande marknad också. Och de två andra, "stagnerande" och "utdöda". Det handlar mer om traditionell värdeinvestering i dessa typer av företag. Att hitta de som har ett mot och kan fortsätta försvara sina kassaflöden. För dessa företag handlar det mer om kapitalallokering än något annat, om de kan fortsätta ha en hög avkastning på investerat kapital, då är de förmodligen en bra investering. Därför använder de amerikanska blåskapsföretagen både utdelningar och återköp för att överföra värde till sina aktieägare.

Slutsats

S-kurvan är en väl använd term inom näringslivet. Den illustrerar hur tillväxten tenderar att ske i faser: Det finns en långsam period där försäljningen ökar i långsam takt. Sedan kommer en uppgång där försäljningen ökar snabbt under en kort tid innan den återigen avtar. Det säger en hel del om företaget och hjälper en investerare att förstå vad man bör utvärdera i de olika faserna.

Maslows behovshierarki är en teori inom psykologin som föreslogs av Abraham Maslow i hans artikel "A Theory of Human Motivation" från 1943. Han förklarade människors olika behov i en hierarkisk ordning, från de mest grundläggande till de minst nödvändiga.

Maslows behovshierarki, även känd som Maslows pyramid, är en teori inom psykologin som föreslogs av Abraham Maslow i hans artikel från 1943.

Maslows behovshierarki är en teori inom psykologin som föreslogs av Abraham Maslow i hans artikel "A Theory of Human Motivation" från 1943, som han senare utvidgade med sina observationer om människors medfödda nyfikenhet.

Hierarkin var ett försök att förstå mänsklig motivation och omfattade allt från grundläggande överlevnadsbehov (t.ex. mat, vatten) och fysiologiska behov (t.ex. kläder, skydd) till säkerhetsbehov (skydd mot exempelvis brott), kärlek/tillhörighet (behovet av vänskap, familj, kärlek), självkänsla/erkännande från andra människor och slutligen självförverkligande - att förverkliga sina unika förmågor och kreativa potentialer.

En teori om mänsklig motivation.

Maslows behovshierarki är en teori om mänsklig motivation. Den beskriver fem nivåer av behov:

• Fysiologiska behov

• Trygghetsbehov

• Kärleks- och samhörighetsbehov

• Självkänslabehov

• Självförverkligande

Dessa är ordnade i betydelsefull ordning. Enligt teorin, när du har tillfredsställt dina grundläggande behov, kan du börja arbeta mot att uppnå dina högre nivåers behov.

Behovet av mat och vatten kommer före alla andra behov vi har som människor, eftersom om vi inte uppfyller dessa krav spelar inget annat någon roll eftersom vi kommer att dö!

Förklaring av behoven

Den första stadiet, grundläggande behov, representeras av mat och skydd. Den andra stadiet fokuserar på säkerhet – allt som håller dig vid liv och gör att du känner dig trygg. Saker som brandsläckare och brandvarnare är exempel på produkter som passar in i denna kategori.

Det tredje behovet avser önskan om kärlek och tillhörighet; det handlar om behovet av mellanmänskliga relationer i en grupp, tillhörighet, samhörighet och att vara en del av en grupp.

Självaktning är det fjärde behovet och likt det andra behovet handlar det om immateriella saker, som prestationer, respekt och självvärde. Maslow delade upp dessa i två kategorier: intern självaktning från prestationer eller behärskning och extern från andra, som status eller prestige. Maslow föreslår att respekt och rykte är de viktigaste behoven för barn och ungdomar och kommer före äkta självaktning eller värdighet.

Och till sist kommer självförverkligande – höjdpunkten i Maslows behovshierarki. Att uppnå självförverkligande innebär att leva ett liv fullt av syfte och mening – och det är allmänt känt att Apple-användare överallt har uppnått detta tillstånd (kolla in några bilder från en Apple Store-öppning om du inte tror det).

Chanel

Så när de vill visa att de har produkter av mycket hög kvalitet och att du kan vara en unik individ genom att använda dem, så är det en del av självförverkligandet.

Många gånger skapar företag ett varumärkesimage som förknippas med hög kvalitet. Detta är viktigt eftersom människor gillar att tro att de är unika, och genom att använda den här produkten kan de visa sin unikhet. Det ultimata målet här skulle vara självförverkligande när du känner att du har nått din fulla potential som individ och kan bli den du vill vara.

Så, till exempel, om du tittar på Chanels parfymreklamkampanj, visar de olika modeller med olika utseenden, men de bär alla samma parfym. Alla verkar vara glada, vilket säger något om vilken typ av person som skulle köpa dessa produkter eftersom det måste finnas någon korrelation mellan hur mycket pengar någon tjänar för att ha råd med dessa dyra varor och hur glada de ser ut när de bär dem, så kanske dessa två saker hör ihop?

Produkter och tjänster som tillfredsställer behoven i botten av pyramid blir icke-cykliska

Genom att ta hänsyn till behoven i hierarkin får du en ram för cykliskt beteende och vikten för en konsument och i sin tur deras utgifter. Låt oss ta ett aktuellt exempel, då inflationen ökar och kostnaden för mat och energi stiger. Vad kommer konsumenterna att avstå från för att kunna betala för mat på bordet och värme under vintern? Mest troligt något som är högre upp i pyramiden, som en ny telefon, resor eller en ny bil.

Slutsats

Maslows Pyramid-modell är ett sätt att förstå mänskliga behov och deras betydelse. Modellen hjälper oss att förstå vad som händer när vi inte tillgodoser dessa behov och hur viktigt det är att balansera dem alla. Vi kan använda det som en ram för cykliskt beteende hos konsumenters utgifter.

PESTLE är ett sätt att betrakta externa faktorer som du kan använda för att utvärdera ett företag. Det står för politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska, lagliga och miljömässiga faktorer. Och även om det inte är en officiell förkortning eller något sådant (åtminstone inte än), är det ett användbart ramverk för att analysera de faktorer som påverkar branscher och marknadspotentialen för produkter och tjänster.

Låt oss fördjupa oss i varje kategori mer detaljerat.

Politiska faktorer

När det gäller politiska faktorer som påverkar företag finns det många olika saker att ta hänsyn till. Det är viktigt att förstå att dessa faktorer ligger utanför ett företags kontroll och att de kan ha en dramatisk effekt på företagets verksamhet. Några av de vanligaste politiska faktorerna inkluderar:

• Regeringspolitik

• Regeringsregleringar

• Regeringslagstiftning

Ekonomiska faktorer

Ekonomiska faktorer är relaterade till ekonomin och inkluderar inflation, räntor och sysselsättning. Dessa faktorer kan påverka företag eftersom de påverkar deras förmåga att sälja produkter eller tjänster.

Till exempel, om en återförsäljare säljer kläder eller skor, måste de tänka på hur förändringar i den övergripande levnadskostnaden kan påverka kundernas köpkraft. Om människor har svårt att få ekonomin att gå ihop på grund av hög inflation eller stigande arbetslöshet, kan de vara mindre benägna att spendera pengar på nya kläder.

Inflationen kan också påverka företag som är beroende av råvaror som köps från utländska marknader (som oljebolag). Om dessa marknader blir instabila på grund av politisk oro (vilket har hänt många gånger genom historien), kommer priserna på dessa råvaror att stiga dramatiskt – och även kostnaderna för företag som köper dem inom landet innan de används i produktionsprocesser.

Sociala faktorer

Sociala faktorer handlar om hur samhället interagerar med ett företag. De kan delas upp i två kategorier:

• Sociala strukturer, som rör hur människor interagerar med varandra och/eller med företaget

• Sociala normer, som är de accepterade beteendestandarderna inom ett samhälle.

Teknologiska faktorer

Teknologiska faktorer inom ett företag är en nyckel till framgång. Teknik kan användas för att förbättra affärsprocesser, kundservice, marknadsföring och reklamkampanjer, liksom effektivitet i allmänhet.

Juridiska faktorer

Juridiska faktorer inkluderar regleringar, avtal och lagar som utfärdas av regeringen. Till exempel:

• Regeringens regleringar kan inkludera import-/exportrestriktioner som påverkar ett företag, eller förändringar i arbetslagar som kan påverka företagets förmåga att attrahera och behålla anställda.

• Regeringskontrakt kan vara en möjlighet till tillväxt om de vinner, men de medför också mycket byråkrati och kräver speciella redovisningsåtgärder.

Det finns många andra juridiska faktorer som spelar roll vid företagsdrift - från skatter (som företagsskattesatser) till miljölagar (som utsläppsstandarder).

Miljömässiga faktorer

Miljön har varit ett betydande fokus de senaste åren, då ESG har blivit viktigare för investerare, företag och samhället i allmänhet.

• Klimat och väder: inklusive vind, temperatur och nederbörd.

• Geografi: den fysiska layouten av en plats, inklusive berg och vattendrag.

• Befolkning: antalet människor som bor i ett område.

PESTLE är ett sätt att se på externa faktorer som du kan använda för att planera ditt företag.

PESTLE är ett sätt att se på externa faktorer som du kan använda för att planera ditt företag. Det står för politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska och juridiska/miljömässiga faktorer. Detta verktyg hjälper dig att identifiera de externa faktorer som kan påverka ditt företag och låter dig planera för dem.

Hur används PESTLE i investeringsanalys?

PESTLE-analys används för extern analys och täcker de viktigaste områdena. PESTLE kombineras bäst med SWOT och används för att fastställa möjligheter och hot i SWOT-analysen. Om du vill läsa mer om SWOT-analys, klicka på länken till mitt inlägg om SWOT analys.

Slutsats

PESTLE-analys är mycket användbar för att täcka alla områden av externa faktorer som påverkar företag och marknader. Den påminner dig om att inte bortse från någon risk som du kanske förbiser vid första anblicken, men som är mycket viktig att tänka på i de områden som PESTLE täcker.

Lycka till med din aktiejakt!

SWOT-analys är ett utmärkt sätt att utvärdera ett företags egenskaper och potential för framgång på marknaden. Det är väsentligt för att bedöma om ett företag är av hög kvalitet eller inte. Det är mycket hjälpsamt att ha en mall att gå igenom styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Vad är SWOT-analys?

SWOT-analys är ett verktyg som används inom affärs- och marknadsföringssammanhang. Det kan hjälpa dig att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot som påverkar ditt företag eller produkt.

Styrkor är interna faktorer som stödjer dig i att uppnå dina mål. Exempel inkluderar konkurrensfördelar som ger dig en fördel gentemot andra företag på marknaden, som stordriftsfördelar (ett stort företag har större köpkraft), proprietär teknik eller patent (ger det en fördel gentemot sina konkurrenter) eller immateriella rättigheter som varumärken och upphovsrätter (tillåter det att skydda sig mot obehörig användning).

Svagheter är interna faktorer som begränsar vad du kan göra eller i vilken utsträckning du kan lyckas med att uppnå dina mål. Exempel inkluderar brist på erfarenhet inom nya marknader/branscher, föråldrade processer/teknik/utrustning som förhindrar effektiv drift av organisationens processer och produkter, brist på resurser som kapital för forskning och utveckling; oförmåga att attrahera talangfulla medarbetare på grund av låga löner jämfört med branschstandarder etc., vilket kan hämma tillväxtpotentialen framåt om de inte hanteras tillräckligt snabbt innan de blir betydande hinder för framgång.

Styrka

Styrkor är de saker som talar för dig, och de kan vara både konkreta och abstrakta. Till exempel kan en av dina styrkor vara att ditt företag alltid har varit en ledare inom innovation. En annan styrka kan vara att kunder är lojala mot ditt varumärke på grund av dess utmärkta rykte inom kundservice.

Genom att svara på denna fråga kan du identifiera sätt att bygga vidare på tidigare framgångar och växa från dem.

Svagheter

Ditt företags svagheter är områden där du inte presterar bra. De kan också ses som möjligheter till förbättring. Svagheter kan användas av konkurrenter för att skapa en konkurrensfördel.

Några vanliga områden som kan betraktas som svagheter inkluderar:

• Otillräcklig säljkår och distributionskanaler

• Bristande kunskap om branschen eller marknadsbehov

• Dålig kundservice

• Sämre produktupplevelse

Möjligheter

Möjligheter är externa faktorer som kan utnyttjas till företagets fördel. De kan vara något av följande:

• Ny regleringsmiljö

• En källa till tillväxt och marknadsandel. Kan företaget expandera till nya marknader?

• En källa till kostnadsminskning. Kan du minska kostnaderna genom att outsourca vissa funktioner och därmed spara pengar?

Hot

Hot är externa faktorer som kan skada ditt företag. De kan vara relaterade till ekonomin, konkurrens och andra externa faktorer.

• Dina kunders beteende kan ändras över tiden, liksom hur de använder din produkt eller tjänst. Detta kan vara ett hot; om de inte längre vill köpa från dig, är det dåliga nyheter för ditt företag.

• Hot kan också komma från dina konkurrenter - om de skapar en bättre produkt till ett lägre pris än din, kommer människor att börja köpa deras produkt istället.

Ibland kan det vara mycket svårt att avgöra om en fråga är en möjlighet eller ett hot. Eftersom de kan vara både en möjlighet för en aktör och ett hot för en annan.

SWOT är mycket användbart när man utvärderar ett företags egenskaper.

SWOT-analys är ett användbart verktyg för att sammanfatta ett företags verksamhet i en enda klassificeringsmiljö. Inom investeringsforskning används det för att utvärdera investeringsattraktiviteten hos företag. SWOT-analys kan användas för att analysera vilken enhet som helst som du har ett intresse för och kan därför tillämpas inom olika områden.

Det hjälper dig att identifiera styrkor och svagheter inom din organisation och ger även information om möjligheter till förbättring och hot som kan påverka dess framtida utsikter.

Slutsats

SWOT-analysen är ett utmärkt verktyg som hjälper dig att utvärdera ditt företag och se de områden som behöver förbättras. Den hjälper oss att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns inom vårt företag och hur vi kan använda dessa för att bli mer framgångsrika på vår marknad. Det är mycket viktigt för en investerare att ha en bild av företagets egenskaper och dess ställning på marknaden i jämförelse med konkurrenter.

Porters modell skapades för att ge ett ramverk för att bedöma branschens attraktivitet. Den är utformad för att hjälpa företag att besluta var de ska konkurrera och var de inte ska konkurrera. Detta kan göras genom att avgöra om företaget har en fördel gentemot sina konkurrenter eller om det istället bör fokusera på nischmarknader.

Teorin hjälper också företag att bestämma sin strategiska positionering, vilket påverkar resursallokering och utveckling av konkurrensstrategi.

Porters femkraftsmodell är ett ramverk som hjälper företag att bedöma lönsamheten i en bransch och sannolikheten att uppnå en konkurrensfördel inom den branschen. Michael E. Porter utvecklade modellen och ger en syn på att analysera en branschs attraktivitet och position inom andra sektorer.

De fem krafterna är:

Befintlig konkurrens

Hotet från nya entréer

Hotet från substitutprodukter

Kundens förhandlingsmakt

Leverantörens förhandlingsmakt

Befintlig konkurrens - Hur ser det ut jämfört med befintliga konkurrenter? Är marknaden fragmenterad, eller finns det en tydlig ledare? Konkurrenskraft är ett mått på graden av konkurrens mellan befintliga företag. Det finns flera konkurrenskraftiga åtgärder som kan begränsa lönsamheten och leda till konkurrenskraftiga aktiviteter (Dhliwayo, Witness 2022). Dessa åtgärder inkluderar prissänkningar, ökade reklamutgifter och investeringar i förbättringar och innovationer av tjänster/produkter. Ett företags konkurrenskraft bestäms främst av intensiteten i dess konkurrenskraftiga rivalitet i de flesta branscher. Att ha en förståelse för konkurrenterna inom branschen är avgörande för att framgångsrikt marknadsföra en produkt. En produkts positionering bestäms av hur allmänheten uppfattar den och vad som skiljer den från sina konkurrenter. En organisation måste övervaka konkurrenternas marknadsföringsstrategier och prissättning, och eventuella förändringar bör hanteras snabbt. Konkurrensen bland konkurrenterna är intensiv, och branschens lönsamhet är låg på grund av följande faktorer:

• Hållbar konkurrensfördel genom innovation - Innovation är den främsta drivkraften för tillväxt och det främsta vapnet mot konkurrensen; en ny innovation kan göra dig till marknadsledare på ett år. Titta på halvledarmarknaden; att vara sen med nästa generations chips kan göra att du förlorar en betydande marknadsandel.

• Konkurrens mellan online- och offline-organisationer - Online och offline tävlar dagligen och vissa företag går samman till omnichannel för att försöka göra online- och offline-upplevelsen sömlös. Fysiska butiker har sina fördelar och online har sina.

• Nivå av reklamkostnad - Reklam kan vara ett sätt att öka marknadsandelar, men det ökar också marknaden.

• Kraftfull konkurrensstrategi - Ett klassiskt ämne enligt Porter är lågkostnadsleverantören kontra differentiering. Differentiering resulterar oftast i att man specialiserar sig på en nisch i en marknad och borde möjliggöra att företaget har högre marginaler på lång sikt än lågkostnadsleverantören. Men lågkostnadsleverantören kan pressa ut andra företag som har högre kostnadsbas och bli mycket dominerande på marknaden (skalfördelar).

• Företagskoncentrationsgrad - Beroende på om marknaden är fragmenterad eller närmare oligopol påverkar det marknadens dynamik. Det kan också vara en möjlighet för ett företag att konsolidera marknaden.

Hotet från ny konkurrens - När nya aktörer söker efter marknadsandelar pressar de befintliga organisationerna. Detta sätter press på priser, kostnader och den investeringstakt som krävs för att upprätthålla verksamheten inom branschen. Om nya aktörer kommer in på en ny marknad från en befintlig marknad är hotet exceptionellt högt eftersom de kan dra nytta av befintlig kompetens, likviditet och varumärkesidentitet, vilket pressar den nuvarande företagets lönsamhet.

Barriärer för inträde minskar hotet från nya aktörer. Om däremot barriärerna är låga blir det motsatsen, och nya aktörer kan strömma in på marknaden.

Michael E. Porter listar sju stora källor till inträdeshinder.

• Fördelar med storskalig produktion – sprider de fasta kostnaderna över en större volym enheter, vilket minskar kostnaden per enhet. Detta kan avskräcka en ny aktör eftersom de antingen måste börja handla med en mindre volym och acceptera en prisnackdel gentemot större företag, eller riskera att gå in på marknaden i stor skala för att försöka konkurrera ut den befintliga marknadsledaren.

• Fördelar med storskalig efterfrågan – en köpares vilja att köpa en särskild produkt eller tjänst ökar med andras önskan att köpa den. Känt som nätverkseffekten, värderar människor att vara en del av ett 'nätverk' med fler människor som använder samma företag.

• Kundomställningskostnader – dessa illustreras väl av strukturella marknadskaraktäristika som supply chain-integration men kan också skapas av företag. Flygbolagens frekventa flygprogram är ett exempel.

• Kapitalkrav – att starta ett företag kräver en viss mängd kapital för att komma igång och leverera en produkt innan några intäkter kan genereras. Internet har påverkat denna faktor dramatiskt, och webbplatser och appar kan lanseras billigt och enkelt jämfört med tidigare tegel-och-murbruk-industrier.

• Fördelar för befintliga företag oavsett storlek - till exempel kundlojalitet och varumärkeskapital.

• Ojämn tillgång till distributionskanaler – om det finns ett begränsat antal distributionskanaler för en särskild produkt/tjänst kan nya aktörer ha svårt att hitta en detaljhandels- eller grossistkanal att sälja genom, eftersom befintliga konkurrenter redan har ett anspråk på dem.

• Statlig politik - inkluderar sanktionerade monopol, lagstadgade franchisekrav, patent och regleringskrav.

Hotet från substitut

En substitutprodukt använder en annan teknologi för att tillfredsställa samma ekonomiska behov. Exempel på substitut är kött, fjäderfä och fisk; fast telefon och mobiltelefon; flygplan, bilar, tåg och fartyg; öl och vin; och så vidare.

Till exempel är kranvatten ett substitut för Coca-Cola, men Pepsi är en produkt som använder samma teknologi (även om olika ingredienser) för att konkurrera direkt med Coca-Cola, så det är inte ett substitut. Ökad marknadsföring av kranvatten kan "krympa tårtan" för både Coca-Cola och Pepsi. Å andra sidan skulle ökad reklam för Pepsi troligtvis "växa tårtan" (öka konsumtionen av alla läskedrycker) samtidigt som Pepsi får en större marknadsandel på bekostnad av Coca-Cola.

Potentiella faktorer:

• Köparens benägenhet att använda substitut - Denna aspekt omfattar både påtagliga och immateriella faktorer. Varumärkeslojalitet kan vara viktig, som i exemplet med Coca-Cola och Pepsi ovan; emellertid är även kontraktsmässiga och juridiska hinder praktiska.

• Förhållandet mellan pris och prestanda - Om produkten har samma prestanda som ett substitut som tillfredsställer samma behov, handlar det om priset.

• Köparens byte av kostnader - Mobilitetsbranschen illustrerar väl den här faktorn. Uber och dess många konkurrenter utnyttjade taxibranschens beroende av juridiska inträdesbarriärer, och när dessa försvann var det enkelt för kunderna att byta. Det fanns inga kostnader eftersom varje transaktion var atomisk, utan något incitament för kunderna att inte prova en annan produkt.

• Uppfattad nivå av produktdifferentiering - Det är en klassisk aspekt enligt Michael Porter där det bara finns två primära mekanismer för konkurrens - lägsta pris eller differentiering. Att utveckla flera produkter för nischmarknader är ett sätt att mildra den här faktorn.

• Antal substitutprodukter tillgängliga på marknaden - Om ett antal substitutprodukter tillfredsställer samma behov, kommer det att vara lätt att byta från ett substitut till ett annat om prestanda, pris eller några andra egenskaper är sämre jämfört med substituten.

• Enkelhet i substitution - Om substitutet kan göras enkelt och friktionen är minimal kommer förändringen att vara mer sannolik.

• Tillgång på nära substitut - Återigen till exemplet med läskedrycker, om kranvatten blir mer tillgängligt och smakar bättre kommer det att påverka hela läskedrycksmarknaden.

Köparnas förhandlingsstyrka

Köparnas förhandlingsstyrka beskrivs också som marknaden för utgångar: köparnas förmåga att sätta företaget under press, vilket även påverkar deras känslighet för prisförändringar. Företag kan vidta åtgärder för att minska köparnas styrka, till exempel genom att implementera ett lojalitetsprogram. Köparnas styrka är hög om de har många alternativ och låg om de har få valmöjligheter.

Potentiella faktorer:

• Köparens koncentration gentemot företagets koncentration - Med en ojämlikhet mellan köpare och företag skulle antingen parten få makt över den andra. Det kan leda till att en oligopol eller en monopol skapas om företagen på marknaden har låg förhandlingskraft.

• Grad av beroende av befintliga distributionskanaler - Konsumentprodukter är starkt beroende av detaljhandelsbutiker som Walmart, Costco eller andra återförsäljare. Om produkten lämnar hyllorna hos några av dem kan det påverka marknadspositionen och intäkterna positivt.

• Förhandlingsutrymme - Särskilt inom branscher med höga fasta kostnader, eftersom de inte kan utöva en priskrig med leverantörerna på grund av små marginaler.

• Köparens byte av kostnader - Hur lätt kan en köpare börja göra affärer med ett annat företag? Är leveranskedjan integrerad eller handlar det bara om att omdirigera en lastbil till en annan plats?

• Tillgänglighet av köparinformation - Är information om en produkt lätt tillgänglig? Inom B2C finns informationen mer tillgänglig än någonsin tack vare internet och jämförelsesajter. Å andra sidan är informationen om B2B mycket mer otillgänglig eftersom många har specifika priser och erbjudanden anpassade till sina kunder.

• Tillgänglighet av befintliga ersättningsprodukter - Vissa produkters ekonomiska behov kan enkelt tillfredsställas av en annan produkt. Till exempel kan behovet av en film tillfredsställas av underhållning i form av en TV-spel, middag, teater, konserter eller brädspel.

• Köparens prisöverkänslighet - Många produkter har en mycket hög tolerans för prisökningar, medan vissa produkter faktiskt ökar i efterfrågan med prisökningar. Det är viktigt att undersöka prisets dynamik.

• Skillnaden (unikheten) hos branschens produkter - hur unik är produkten och hur viktig är denna unikhet? Kan någon annan väska ge samma tillfredsställelse som en Louis Vuitton-väska?

• RFM (recency, frequency, monetary) analys - När var senaste gången en kund köpte något från oss? hur ofta återkommer denna kund för att göra sina köp? Och hur mycket spenderade kunden under denna period?

Leverantörers förhandlingskraft

Leverantörernas förhandlingskraft beskrivs också som marknaden för insatsvaror. Leverantörer av råvaror, komponenter, arbetskraft och tjänster (såsom expertis) till företaget kan vara en källa till makt över företaget när det finns få substitut. Om du till exempel tillverkar kakor och det bara finns en person som säljer mjöl, har du ingen annan möjlighet än att köpa det från dem. Leverantörerna kan vägra att samarbeta med företaget eller ta ut extremt höga priser för unika resurser.

Potentiella faktorer:

• Leverantörens växlingskostnader jämfört med företagets växlingskostnader - Om växlingskostnaden är högre för leverantören än för företaget resulterar det i att förhandlingskraften lutar mot företaget, och det kan användas för att få lägre priser från leverantören.

• Grad av differentiering - Insatserna kan variera avsevärt och påverka produktens kvalitet. Därför kan det vara svårt att byta leverantör, och leverantören har mycket förhandlingskraft gentemot köpande företaget.

• Påverkan av insatserna (kostnad och differentiering) - Kostnaden och differentieringen av insatser kan avgöra leverantörens förhandlingskraft, eftersom köpande företag antingen är lågkostnadsleverantörer eller har en nischprodukt av hög kvalitet.

• Förekomst av substitut - Insatser kan ersättas för att lösa samma behov för det köpande företaget, vilket resulterar i att leverantörens förhandlingskraft blir mycket låg om de levererar en kommoditet som insats.

• Styrka i distributionskanalen - Distributionskanalen kan vara en stark förhandlingskraft mellan leverantörer och företag. För företag inom detaljhandeln har företag som Walmart och Costco enorm förhandlingskraft över sina leverantörer på grund av den omfattande storleken på deras distributionsnätverk.

• Leverantörs koncentration gentemot företagets koncentration - Om antalet leverantörer och företag som ska leverera inte är i balans eller lutar till företagens fördel, kommer leverantören att ha högre växlingskostnader än företaget.

• Anställdas sammanhållning - En viktig insats för företag är de anställda, vilket är en mycket viktig del av deras produkt. Om arbetsmarknaden är obalanserad kan de anställda kräva högre löner, och personalkostnaderna kommer att öka. Arbetsfack kommer också att påverka denna faktor.

• Leverantörskonkurrens - Förmågan att integrera vertikalt och eliminera köparen.

Applikationer och forskning

Porters modell har tillämpats på flera branscher bortom flygindustrin. Till exempel har den använts för att studera konkurrenskraften hos företag i USA i en globaliserad ekonomi (Wilmot et al., 2002) och för att analysera förändringar i arbetskostnader över tiden (Mitchell & Neumann, 2005). Modellen har också använts som en del av en forskningsagenda om global strategi (Bryant & O'Reilly-Porter 2008).

Genom att använda Porter's Five Forces Analysis kan man identifiera potentiella hot eller möjligheter för en organisation och faktorer som kan påverka dess framgång att uppnå sina mål. Sådana analyser kan ge insikt i hur konkurrenskrafter inom en bransch kan påverka tävlan mellan företag som verkar inom samma bransch. Detta gör att organisationer bättre kan förstå sin position i förhållande till andra som konkurrerar mot dem och därmed öka chanserna att framgångsrikt uppnå sina mål.

Porter's Diamant av Nationell Fördel

Porters Diamant av Nationell Fördel är ett sätt att visualisera de fem krafterna:

Kvalitet, Pris, Distributionskanal ("kontraband"), Tävlan och Hot.

Kvalitetsdimensionen representeras av styrkan i konkurrensen inom varje bransch. Om det är låg konkurrens kan du förvänta dig att dina konkurrenter har produkter eller tjänster av sämre kvalitet än vad du kan erbjuda till konkurrenskraftiga priser. Å andra sidan, om det finns många konkurrerande företag inom branschen men få av dem är lönsamma nog att överleva över tid (dvs. överleva utan att bli uppköpta av större företag), kan detta leda dem mot misslyckande eftersom de inte kommer att kunna hålla jämna steg med sin konkurrens samtidigt som de har tillräckligt med kvarvarande kunder efter att alla deras konkurrenter har försvunnit från existensen!

Med andra ord: oavsett hur hårt vi arbetar med att vara effektiva städare som erbjuder högkvalitativ service varje gång vi tvättar våra kunders fönster - även om våra konkurrenter gör en massa saker fel, som att ta mycket mer pengar av kunderna än de borde ta av oss ($$$) - så kommer förr eller senare någon annan som erbjuder bättre affärer på kemikalier som används under städtjänster...

Hur man använder det i investeringsanalys?

Porters Power Model fungerar som ett bra verktyg för att identifiera "moats" (gränsskydd) eller försvarsbarriärer. Moats definieras som faktorer som ger långsiktiga vinster och skyddar företagets marknadsandel. Detta är vad Power-modellen analyserar: hur ett företag kan skydda sin marknadsandel, sina marginaler och fortsätta växa. Porter har identifierat fem aktörer som är relevanta för denna analys: konkurrenter, leverantörer, kunder, nya aktörer och substitutprodukter. Om du kan utröna att ett företag kan behålla sin fördel gentemot dessa fem aktörer, har företaget förmodligen en bred moat. Det kan fortfarande vara en betydande moat om företaget har en fördel gentemot tre av dessa aktörer, men fördelen är inte alltid svart eller vit, som du kan förstå av de potentiella faktorer som listas ovan.

Låt oss ta exemplet med ett mycket kvalitativt företag som alla känner till, nämligen Apple (vi fokuserar på iPhone för enkelhetens skull).

Apples förhandlingsstyrka gentemot kunderna är mycket hög, eftersom det bara finns en telefon med IOS och bara några få modeller. Förhandlingsstyrkan gentemot leverantörer är en annan sak, kvaliteten är en mycket viktig del av iPhone-upplevelsen. Så Apple kan inte köpa sina komponenter från vilken leverantör som helst på grund av kvalitetsaspekterna, samtidigt som Apple är en enorm aktör inom smartphones vilket innebär höga volymer och en viktig affär för en leverantör. Sedan tittar vi på konkurrensen, alla andra telefoner har ett annat operativsystem vilket är en enorm konkurrensfördel eftersom kunderna vänjer sig vid hur telefonen fungerar och det skapar en "switching cost" (kostnad vid byte) till exempelvis en Android-telefon. Samsung och andra aktörer har försökt göra övergången enklare med appar som överför information från en iPhone.

Smartphone-marknaden har mycket låga inträdeshinder som håller nya aktörer borta, eftersom det inte finns några regleringar för tillstånd eller patent som hindrar företag. Men det krävs betydande kapital för att börja producera telefoner och betydande volymer innan vinst kan göras. När vi tittar på hur OnePlus började med sitt tillvägagångssätt använde de sig av en förbetalningsmodell, där kunderna betalade för telefonen i förväg, och sedan byggde och skickade företaget den. Detta liknade en Kickstarter-kampanj.

Ersättningar till en smartphone är lite svåra att avgränsa eftersom smartphones idag kan utföra så många olika funktioner. Men många använder sina smartphones för kommunikation genom vanliga telefontjänster som samtal, textmeddelanden, messenger-appar, sociala medier, med mera. Idag är kameran i telefonen ofta inkluderad i kommunikationsaspekten, eftersom ingen skulle vilja skicka en dålig bild. Finns det någon annan produkt som kan tillgodose detta behov av en smartphone? Kanske en dator eller surfplatta, men de är inte lika bärbara som en smartphone, vilket resulterar i sämre tillgänglighet och enklare möjlighet till substitution.

Slutsats

Porters modell har tillämpats inom flera branscher bortom flygindustrin. Till exempel har den använts inom bilindustrin för att analysera konkurrenskrafterna och hur de påverkar marknadsandelar. Modellen används vanligtvis av företagsaktörer, men en investerare kan använda den för att identifiera försvar mot dessa fem krafter som kan påverka ett företags marginaler och marknadsandelar. Det är ett mycket kraftfullt verktyg när man söker efter kvalitet i företag.

Var hungrig och fortsätt leta!