Sedan ska man också beakta hur många bolag man som enskild investerare hinner ha koll på? Kanske 50-100 i varierande grad. Ja, du förstår att begränsningar underlättar och kan höja avkastningen i portföljen samtidigt som du sparar tid. Kvalitetsaktiepodden, som jag tycker att du ska lyssna på, pratar ofta om sina begränsningar i förvaltningen. Jag har ett liknande tänk – att begränsningar eller avgränsningar kan höja kvaliteten i de bolag jag följer, vilket förhoppningsvis resulterar i högre avkastning i portföljen.

Vi kan börja med något enkelt, som en beprövad affärsmodell. Helst ska bolaget visa vinst och positivt kassaflöde, men man kan också, om man vill ta mer risk, titta på bolag med hög bruttomarginal men negativ vinst på grund av stora investeringar i kundanskaffning.

Sedan kan man gå vidare och titta på vilken bransch bolagen är verksamma inom. Biotech är till exempel för svårt, även för experterna. Man kan med fördel undvika fastigheter, banker, gruvor och oljeborrnings bolag, där intjäningen och värderingen är mycket beroende av yttre faktorer som räntor och råvarupriser. Dessa sektorer ligger även i botten vad gäller avkastning på kapitalet.

När det gäller avkastningen på kapitalet är det nästa faktor jag skulle fokusera på. Avkastningen måste vara relativt hög för att du som investerare ska vara nöjd med att riskera ditt kapital och få skäligt betalt för din tid. Minst 10% borde avkastningen på kapitalet vara (både investerat kapital och eget kapital), men för att höja ribban lite kan man sätta målet på 15%. Runt 10% är ungefär den genomsnittliga avkastningen på börsen inklusive utdelningar, så om man ska lägga ner extra arbete bör man sikta på över 10%, annars kan man med fördel investera i indexfonder.

Geografiska begränsningar är också viktiga. Sverige är en fantastisk börsmarknad med mycket potential. Utöver det bör man titta på USA, inte minst för att de har många av världens största bolag och en välfungerande kapitalmarknad. Näst på tur kommer Finland med sin ”no bullshit”-kultur, där man säger som det är istället för att linda in det. Norge och Danmark är lite av “one-trick ponies” med antingen läkemedel i Danmark eller fiske och olja i Norge. Storbritannien kan vara intressant men är krångligt att handla på på grund av stämpelskatt, samma gäller Frankrike och Italien, men där hittar man många av Europas lyxbolag. Japan är nog det mest intressanta landet men också det svåraste att handla i och att hitta information om, på grund av språksvårigheter och sparsamma rapporter. Kanada och Australien är två bortglömda pärlor som förtjänar mer uppmärksamhet. Sedan finns tillväxtmarknaderna Kina och Indien, som innehåller många intressanta bolag men också sina specifika risker. Här får man själv avgöra vad som fungerar bäst för en själv.

Sist men kanske viktigast – skuldsättning. Peter Lynch sa, om jag får parafrasera: “När företag går i konkurs beror det nästan alltid på att de har för mycket skulder. Få företag går i konkurs utan skulder.” Skuldsättning är viktig att ha koll på, både för risken det innebär och för om bolaget har en affärsmodell som tillåter en stabil och icke konjunkturkänslig verksamhet. Då kan man använda skuldsättning till sin fördel och få hävstång på avkastningen, men hävstången verkar åt båda håll. Därför bör man vara försiktig med för hög skuldsättning och gärna hålla sig till bolag med nettokassa eller åtminstone en nettoskuld/EBITDA-kvot under 2. Det innebär att bolaget kan betala av skulden på två år med sitt EBITDA-resultat, vilket ofta är en bra approximation för bolagets fria kassaflöde.

Sammanfattningsvis kan begränsningar och avgränsningar i en näst intill oändlig värld av investeringsmöjligheter vara nödvändiga för att öka portföljens avkastning. De faktorer man med fördel kan titta på är:

• En beprövad affärsmodell, med lönsamhet eller att lönsamheten skjuts upp på grund av stora investeringar i kundanskaffning.

• Begränsning av branscher – undvik till exempel biotech på grund av dess komplexitet, samt bolag som är beroende av externa faktorer som räntor och råvarupriser.

• Avkastning på kapitalet – helst över 10% för att bolaget ska skapa värde för aktieägarna.

• Geografiska begränsningar – välj vilka länder du letar i.

• Skuldsättning – kan ge en hävstångseffekt men kan också fälla ett bolag; undvik för hög skuldsättning.

Kom ihåg att avgränsningar frigör tid till det som verkligen skapar värde i ditt investerande. Det du säger nej till ger dig utrymme att säga ja till. Det är lätt att känna att man missar bolag som går upp 20% på en dag, men över tid handlar det om att växa portföljen, inte om enskilda dagar. Så ge dig ut och gör ett fokuserat letande efter nästa guldklimp till portföljen.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Köp kvalitet och gråt en gång

Kärnan i modellen är värdering. Ju högre värdering det egna bolaget har, desto större värde kan det skapa genom att köpa lägre värderade bolag.

Tänk dig ett bolag som värderas till 30 gånger sin årliga vinst på 10 miljoner kronor. Det köper ett annat bolag med samma vinst, men som värderas till bara 5 gånger vinsten. Efter förvärvet har koncernen en vinst på 20 miljoner kronor. Om marknaden fortsätter att sätta multipeln 30 på vinsten, är det nya börsvärdet 600 miljoner kronor – jämfört med 300 miljoner innan. Bolaget köpte ett annat för 50 miljoner, men skapade 250 miljoner i börsvärde. Samma vinst, men högre värdering. Det är därför serieförvärvare ibland kallas för “compounding machines”.

Men det här fungerar bara så länge bolaget kan finansiera sina förvärv med eget kassaflöde – inte genom att späda ut aktieägarna med nyemissioner eller genom att dra på sig för stora skulder. Dessutom måste förvärven ske till lägre multipel än det egna bolaget har.

Kapitalallokering - den dolda superkraften

I grunden handlar det här om kapitalallokering. Alltså hur ett bolag använder sitt fria kassaflöde. Det är en av de viktigaste, men mest förbisedda, egenskaperna hos ett kvalitetsbolag. Kanske för att det inte låter särskilt sexigt. Kanske för att det är svårt att koppla till aktiekursen på kort sikt. Men för den som vill förstå långsiktig värdeskapande är det avgörande.

Ett bolag har fem alternativ för hur det använder sitt kapital: dela ut pengar, köpa tillbaka aktier, betala av lån, investera internt eller köpa andra bolag. Serieförvärvare fokuserar på det sista, men det är bara värdeskapande om det egna bolaget har en högre värdering än bolagen de köper.

Det är precis det som händer i exemplet ovan. Ett bolag med P/E 30 som köper ett bolag med P/E 5 skapar enormt mycket värde, helt enkelt eftersom marknaden värderar vinsten högre när den ligger i en större, stabilare koncern.

Vilken vinst mäter vi?

När man pratar om multiplar är det viktigt att förstå vilken “vinst” man utgår ifrån. Det finns flera nivåer i en resultaträkning, men de vanligaste vid förvärv är:

1. EBIT – rörelseresultatet före räntor och skatt.

2. EBITDA – resultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar.

Dessa används oftast eftersom de ger en mer neutral bild av lönsamheten, oberoende av hur bolaget är finansierat. När man köper ett bolag får man nämligen med sig både balansräkningen och kassaflödet – inte bara den redovisade nettovinsten.

Varför EV/EBIT och EV/EBITDA?

I stället för P/E-tal används oftare EV/EBIT eller EV/EBITDA vid förvärv. EV står för Enterprise Value och är ett mått på bolagets totala värde – inklusive skulder.

Så här räknas det ut:
EV = Börsvärde + nettoskuld (eller minus nettokassa)

Det är logiskt att använda EV tillsammans med EBIT eller EBITDA, eftersom båda måtten exkluderar räntor. Du tittar alltså på resultatet före finansiering, och då bör värderingen också vara oberoende av hur bolaget är finansierat. Man köper ett bolag “på skuldfri basis”.

Vad är en rimlig multipel?

Teqnion är ett exempel på en serieförvärvare som ofta köper bolag till 5 gånger det fria kassaflödet. Om vi förenklar och pratar om EBITDA, innebär det att investeringen betalar tillbaka sig på 5 år. Det motsvarar en årlig avkastning på 20 procent.

Om ett bolag har ett avkastningskrav på 15 procent, kan det betala upp till cirka 6,7 gånger EBITDA (1/6,7 ≈ 15 %) och fortfarande nå sina mål.

Det här förutsätter att vinsten är konstant. Om man däremot lyckas höja vinsten efter förvärvet – genom tillväxt, bättre marginaler eller synergier – blir kalkylen ännu mer attraktiv.

Marginalhöjning som motor – exemplet Lifco

Lifco är ett bra exempel på ett bolag som inte bara förvärvar klokt, utan också förbättrar lönsamheten i de bolag de köper. Genom att höja priser, effektivisera eller bara tillföra bättre struktur lyckas Lifco öka marginalerna utan större investeringar.

Det gör att de kan betala en högre multipel än andra och ändå nå god avkastning – eftersom de vet att vinsten kommer att öka efter förvärvet. De förstår alltså inte bara värdering, utan också affärsutveckling.

Slutsats: vad gör en bra serieförvärvare?

En bra serieförvärvare utmärks inte av hur många bolag de köper, eller hur snabbt omsättningen växer. Det som spelar roll är hur värdet utvecklas per investerad krona.

De bästa serieförvärvarna:

• Köper bolag till lägre multipel än sin egen värdering

• Använder eget kassaflöde, inte ständig utspädning

• Har en tydlig plan för att förbättra bolagen de förvärvar

• Förstår och fokuserar på kapitalallokering

Det är ingen slump att bolag som Lifco, Addtech och Teqnion får hög status bland investerare. De kombinerar disciplin i värdering med operativ förbättring – och skapar en snöboll som fortsätter rulla.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Köp kvalitet och gråt en gång

Investeringar är i grunden en ensam sport – men med stark extern påverkan. Det som alltid finns kvar i centrum är investeraren själv. Därför är det avgörande att ha ett inåtvänt perspektiv, att kontinuerligt utvärdera sin egen prestation. Precis som en elitidrottare.

Innan du börjar leta efter den perfekta investeringsstrategin, bestäm dig vilken typ av spelare du ska vara på börsen.

Här är en renskriven version av din text – samma innehåll, men stramare språk, flyt och struktur:

Det finns lika många strategier som det finns aktörer på marknaden. Men om vi hårdrar det kan vi dela in dem i tre kategorier: spararen, spekulanten och investeraren.

Skillnaden mellan dessa handlar inte främst om kompetens eller avkastning, utan snarare om ambition, tidsåtgång och självinsikt.

Spararen fokuserar på att öka sina inkomster och spara så mycket som möjligt. Strategin är enkel: köpa billiga indexfonder och bli rik långsamt men säkert.

Spekulanten är ofta den som tycker att det är för tråkigt med enbart fonder och gärna vill vara investerare, men som inte lägger ner tillräckligt med tid och energi. Ofta följer man istället profiler, forum eller analyser utan att själv göra jobbet. I investeringssammanhang kan ”spekulant” vara ett skällsord – men sanningen är att de flesta med ambitionen att bli investerare ofta hamnar här, åtminstone periodvis. Jag själv har varit mer spekulant än investerare under långa perioder, mycket beroende på hur mycket tid jag haft att lägga.

Investeraren har koll på sin portfölj och följer upp den regelbundet, utifrån dess långsiktiga horisont. Här finns en vilja att maximera avkastningen per krona, att ständigt söka nya möjligheter och utvärdera befintliga innehav.

Det här handlar alltså inte om att ställa ”traders” mot investerare, utan snarare om hur mycket arbete man faktiskt är villig att lägga ner. Jag får ofta frågan: Hur ska jag investera, och hur gör jag? Min motfråga brukar vara: Hur mycket tid är du beredd att lägga ner varje månad?

För varje bolag du vill investera i bör du lägga minst tio timmar på att förstå bolaget, marknaden och siffrorna – och dessutom värdera det. Därefter krävs minst en timmes uppföljning per kvartalsrapport. Har du tio bolag i portföljen innebär det 100 timmar initialt, plus 10 timmar per kvartal. Och det förutsätter att alla tio bolag är värda att äga – i praktiken behöver du kanske analysera 50 bolag innan du hittar de tio riktigt bra.

Det blir 500 timmar i arbete – och sanningen är att tio timmar per bolag egentligen är i underkant om du ska bygga förståelsen från grunden.

Jag tror inte att de flesta nybörjare är villiga att göra det jobbet. Därför rekommenderar jag majoriteten att vara sparare – och låta förvaltare göra grovjobbet, via en blandning av passiva och aktiva fonder.

För sanningen är att de flesta hamnar i kategorin spekulant. Det har jag själv gjort under större delen av mina 15 år som investerare.

Så vad säger du – är jag för hård mot den som vill investera i aktier?

1. Dela ut pengar till aktieägarna

2. Betala av lån

3. Investera i den egna verksamheten

4. Förvärva andra bolag

5. Köpa tillbaka sina egna aktier – aktieåterköp

I Sverige är det femte alternativet fortfarande relativt ovanligt, åtminstone i jämförelse med USA där återköp är en självklar del av kapitalallokeringen. Svenska investerare föredrar ofta kontantutdelningar – direkt belöning i handen – medan aktieåterköp ses som något abstrakt och svårbedömt.

Men faktum är att återköp kan vara ett minst lika kraftfullt, och ofta mer flexibelt, sätt att leverera värde till aktieägarna. Förutsatt att de görs vid rätt tidpunkt.

Vad är ett aktieåterköp – och hur fungerar det?

Ett aktieåterköp innebär att ett bolag köper tillbaka sina egna aktier på börsen. Detta sker inom ett mandat som godkänts vid årsstämman, där ett visst belopp eller antal aktier får återköpas. I de flesta fall makuleras aktierna efteråt, vilket minskar det totala antalet utestående aktier.

Resultatet? Vinsten som bolaget genererar fördelas på färre aktier, vilket i sin tur ökar vinsten per aktie (EPS) – utan att bolaget behöver växa varken omsättning eller marginaler. Det är ett dolt sätt att öka varje investerares andel av bolaget.

👉 På vissa handelsplatser, som First North, tillåts inte direkta återköp. Där kan bolag istället genomföra syntetiska återköp via en tredje part som håller aktierna – men dessa aktier makuleras alltså inte.

Fördelar med aktieåterköp

• Högre EPS – utan att förbättra själva rörelsen kan bolaget skapa värde genom att minska antalet aktier.

• Diskretare än utdelning – utdelningar ses som ett löfte om återkommande framtida betalningar. Om bolaget senare minskar utdelningen slår det ofta hårt mot aktiekursen. Återköp är mer flexibla och förväntningarna är lägre – därför blir effekten vid uteblivna återköp mindre dramatisk.

• Smart kapitalallokering – om aktien är lågt värderad, är det ett effektivt sätt att skapa direkt värde till aktieägarna.

Nackdelar – återköp kräver timing

Den stora risken är dålig tajming. Precis som för dig som investerare gäller det att inte köpa dyrt. Tyvärr är det ofta just när bolag har gott om pengar – alltså när affären går som bäst – som återköpen sker. Problemet? Det är också då aktiekursen tenderar att vara som högst.

🔍 Exempel: Byggmax
Under pandemin blomstrade bygg- och hemmafixarbranschen. Många av oss byggde trädäck, renoverade och målade om. Byggmax såg tillfälligt fantastiskt starka siffror och valde att återköpa aktier – till kurser mellan 70 och 90 kronor. Idag handlas aktien kring 35 kronor och marginalerna har rasat till under 1 %. Återköpen blev inte det värdeskapande verktyg de kunde ha varit – snarare tvärtom.

Vad säger trenden i antalet aktier?

Att bolag minskar antalet aktier är ofta ett tecken på stark balansräkning och effektiv kapitalanvändning. Tänk på motsatsen: när ett bolag ökar antalet aktier, betyder det att man tagit in nytt kapital – ofta för att täcka förluster, finansiera tillväxt eller ge ledningen incitamentsprogram.

Att emittera nya aktier är inte fel i sig, men bör alltid granskas i relation till bolagets prestation och värdering. Återköp signalerar istället självförtroende och överskott.

När är återköp rätt val?

Min syn är att aktieåterköp och utdelning ofta bör användas parallellt – men först efter att nödvändiga investeringar och eventuella skulder har hanterats.

Utdelning och återköp passar när bolaget är lönsamt och saknar tydliga tillväxtmöjligheter.

Amortering av lån är rimligt om skuldsättningen är hög, eller om bolaget vill skapa utrymme för framtida förvärv.

Investeringar och förvärv bör endast göras när avkastningen på det investerade kapitalet är högre än kapitalkostnaden.

Ett illustrativt exempel: värdeskapande förvärv

Om Bolag A är värderat till P/E 15 och köper Bolag B till P/E 5 – vad händer?

• Bolag B tjänar 100 MSEK.

• Köpeskillingen blir då 500 MSEK (100 × 5).

• Eftersom Bolag A värderas till 15 gånger vinsten, "transformeras" vinsten från 100 MSEK × 5 till 100 MSEK × 15 – alltså 1,500 MSEK i värde.

Det innebär att Bolag A, på pappret, skapar 1 miljard kronor i mervärde. Denna typ av värdeöverföring är något som serieförvärvare ofta använder sig av – en kraftfull hävstång om den används rätt.

Om pengarna inte behövs – då återstår bara tre alternativ

1. Betala tillbaka skulder – som Peter Lynch sa: "Inget bolag utan skulder har någonsin gått i konkurs".

2. Dela ut till aktieägarna

3. Köpa tillbaka aktier

Om ett bolag sitter med ett stort överskott men inga lönsamma investeringsmöjligheter, finns det alltså få anledningar att låta pengarna ligga och skvalpa. Att föra över kapital till ägarna – genom utdelning eller återköp – är då den mest logiska vägen framåt.

En klok strategi kan vara att hålla utdelningen på en stabil nivå, och använda överlikviditet för återköp när aktien är lågt värderad. På så vis utnyttjar företaget volatilitet – precis som vi investerare försöker göra.

Slutsats: se bortom den synliga direktavkastningen

Företag som kombinerar kontantutdelning med återköp är ofta riktiga kassakor. De gör precis det bolag är tänkta att göra: överföra pengar från verksamheten till ägarna.

Som investerare är det därför klokt att inte enbart fokusera på utdelningsprocenten. Titta även på bolagets återköp – för den verkliga direktavkastningen kan vara högre än du först tror.

Här går vi igenom de tre viktigaste delarna i ett företags ekonomi: resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen – med fokus på det du som investerare behöver veta.

Två viktiga redovisningsprinciper att känna till

1. Matchningsprincipen
Kostnader ska redovisas i samma period som de intäkter de bidragit till. Det gör att resultatet speglar verkligheten bättre.

2. Försiktighetsprincipen
Vid osäkerhet ska man hellre vara för försiktig än för optimistisk – det innebär att inte övervärdera tillgångar eller intäkter.

Resultaträkningen – visar om bolaget tjänar pengar

Resultaträkningen visar intäkter och kostnader under en viss period, t.ex. ett kvartal.

Så här läser du den:

1. Intäkter – oftast försäljning. Vissa bolag aktiverar eget arbete (t.ex. utveckling), vilket kan överdriva omsättningen. Se upp.

2. Kostnad sålda varor (COGS) – kostnader som direkt hör ihop med produktionen. Intäkter minus COGS ger bruttovinst.

3. Övriga kostnader – t.ex. marknadsföring, personal, administration och utveckling. Här bokas även:

   • Avskrivningar (t.ex. på maskiner, datorer)

   • Nedskrivningar (t.ex. om ett projekt läggs ned eller ett förvärv misslyckas)

4. EBIT (rörelseresultat) – resultat innan räntor och skatt. Lägg tillbaka avskrivningar för att få EBITDA.

5. Finansnetto – räntekostnader och -intäkter, samt vinster/förluster från t.ex. tillgångsförsäljningar.

6. Vinst före skatt

7. Skatt – varierar beroende på var bolaget verkar. Observera att skattemässig och redovisad vinst ofta skiljer sig.

8. Nettoresultat – vinsten som återstår.

Balansräkningen – visar bolagets tillgångar och skulder

Balansräkningen är en ögonblicksbild vid en viss tidpunkt, t.ex. sista mars. Den visar hur tillgångar har finansierats – med eget kapital eller skulder.

Tillgångar:

• Anläggningstillgångar – långsiktiga:

  • Immateriella: t.ex. goodwill, varumärken, utveckling.

  • Materiella: t.ex. fastigheter, maskiner, bilar.

• Omsättningstillgångar – kortsiktiga:

  • Lager, kundfordringar, kassa m.m.

Finansiering (Skulder & Eget kapital):

• Eget kapital – t.ex. aktiekapital, vinstmedel, ev. preferensaktier.

• Skulder:

  • Långfristiga: lån, leasing, obligationer.

  • Kortfristiga: leverantörsskulder, nästa års avbetalningar på lån m.m.

Viktigt: Tillgångar = Skulder + Eget kapital. Det ska alltid balansera.

Kassaflödesanalysen – visar om bolaget faktiskt får in pengar

Det här är ofta den mest missförstådda – men viktigaste – delen. Kassaflödet visar hur mycket pengar som faktiskt kommer in och ut under perioden.

Kassaflödet delas in i tre delar:

1. Löpande verksamhet
   Börjar ofta med vinsten (eller EBIT) och justeras med:

   • Avskrivningar/nedskrivningar (som inte påverkar kassan)

   • Förändringar i rörelsekapital (t.ex. ökade kundfordringar drar ner kassan)

   • Övriga justeringar

2. Investeringsverksamhet
   Här ser du investeringar i tillgångar (maskiner, utveckling etc.), samt eventuella företagsförvärv eller försäljningar.

3. Finansieringsverksamhet
   Visar förändringar i lån, nyemissioner, återköp av aktier och utdelningar. Viktigt: utdelningar syns bara här.

Tillsammans visar dessa tre delar bolagets fria kassaflöde – vilket är grunden för bolagets värde.

Summering – vad du ska titta på som investerare:

✅ Förstå skillnaden på resultat och kassaflöde
✅ Håll koll på aktiverade arbeten, kundfordringar och goodwill
✅ Lär dig se vad som driver värde och vad som bara är redovisningsteknik
✅ Kassaflödet avslöjar mer än vinsten gör

Det finns ett klassiskt talesätt inom finans:
"Köp kvalitet och gråt en gång. Köp billigt och gråt för alltid."
Poängen? Kvalitet kostar – men det är oftast värt det.

Men vad menar vi egentligen med "kvalitet"? Användningen av uttrycket ”fint bolag” har stigit snabbare än inflationen – men vad betyder det i praktiken?

Låt oss därför drömma ihop det perfekta bolaget. Ett bolag som skapar aktieägarvärde över tid och står pall genom marknadens skiften.

Bolaget ska ha en produkt som tillfredsställer ett växande problem och återkommande löser det. Alltså tillväxt. Affärsmodellen ska vara bevisad och skalbar. Investeringsbehovet ska vara lågt så investerare inte måste sätta in mer pengar för att växa. Grundare är kvar i bolaget och äger en betydande del, så bolaget entreprenörsanda bevaras. Styrelsen och ledningen ska äga aktier för att garantera att bolagets vinster används antigen till att växa och skapa mer värde eller förs över till aktieägare. Skin in the game gör att bolaget har samma interna drivkrafter som aktieägarna och en kapitalallokering som levererar värde till aktieägarna. En stark kultur som genomsyrar bolaget från toppen till botten och kommer med i leveransen av produkterna. Bolaget ska ha en vallgrav runt sin affär som gör att konkurrens inte kan ta marknadsandelar eller pressa bolagets marginaler. Bolaget ska ha en sund skuldsättning som möjliggör att bolaget ska hålla en hög avkastning på kapitalet men inte underminera bolaget ifall konjunkturen skulle svikta.

Har man de här delarna så har man ett bolag med enormt hög kvalitet som kommer leverera värde till dig som aktieägare. Men låt oss bryta ned varje del lite mer!

Tillväxt detta är motor för allt värdeskapande. Tillväxt visar på ökad efterfrågan av produkten och att affären ökar hela tiden. Boston Consulting Group och Morgan Stanley har gjort en studie på nyckeldrivaren för långsiktig aktieavkastning och som ni ser så är omsättningstillväxt den största drivaren efter 3 år.

Karaktärsdragen för ett kvalitetsbolag:

• Tillväxt – Produkten ska lösa ett växande behov, gärna återkommande. Tillväxt är motorn för allt värdeskapande. BCG och Morgan Stanley har visat att omsättningstillväxt är den enskilt viktigaste faktorn för långsiktig aktieavkastning.

• Bevisad och skalbar affärsmodell – Bolaget ska kunna växa med lönsamhet. Vinst och positivt kassaflöde är tecken på en hållbar modell. Skalbarhet innebär att vinsten växer snabbare än intäkterna – marginalexpansion när fler kunder tillkommer.

• Lågt investeringsbehov – Bolaget ska kunna växa utan att kräva ständig kapitalinjektion. EY har visat att tillgångslätta bolag tenderar att leverera högre avkastning än tillgångstunga.

• Grundare eller ägarfamilj vid rodret – Historiken är tydlig. Bolag där grundare eller ägarfamilj är involverade tenderar att prestera bättre. En studie av Shulman och Noyes (2012) visade att dessa bolag i snitt avkastar 7 % mer per år.

• Skin in the game – Styrelse och ledning ska äga aktier. Det skapar samsyn med aktieägarna och ger förtroende för att kapital används ansvarsfullt.

• Kapitalallokering – Ett kvalitetsbolag allokerar kapital där det skapar mest värde: återinvestering i verksamheten, förvärv, utdelning, återköp eller amortering. Nyckeln är att avkastningen överstiger kapitalkostnaden.

• Hög avkastning på investerat kapital (ROIC) – Ett kvitto på att bolaget gör rätt prioriteringar. Hög ROIC är en stark indikator på långsiktig värdeskapande.

• Stark kultur – Kultur är det osynliga limmet som håller ihop bolaget. Den speglas i bemötandet, lokalerna, kaffemaskinen – men framför allt i besluten. En vinnarkultur lyfter bolaget över tid.

• Vallgrav (moat) – Bolaget ska ha ett skydd mot konkurrens. Morningstar identifierar fem typer: immateriella tillgångar, höga byteskostnader, nätverkseffekter, kostnadsfördelar och effektiv skala.

• Sund skuldsättning – Låg belåning skapar handlingsutrymme i kriser. Det gör att bolaget kan hantera svagare konjunktur utan att behöva be aktieägarna om nytt kapital.

Men räcker det?

Att ett bolag bockar av alla dessa rutor garanterar inte avkastning. Två externa faktorer spelar stor roll:

1. Värdering – Även det bästa bolaget kan vara för dyrt.

2. Marknadsdynamik – Strukturförändringar i branschen kan förändra spelplanen.

Men med det sagt: jag sitter hellre i ett riktigt kvalitetsbolag till en lite högre värdering än i ett lågkvalitativt bolag till reapris. Kvalitet har en tendens att parera paradigmskiften bättre.

Så, köp kvalitet – och gråt en gång.

Vissa kanske tycker att det är ett förenklat nyckeltal att ta några investeringsbeslut på, men de alla håller med om att utdelning är en viktig komponent i avkastningen. (Om du kör en buy and hold portfölj är utdelningen det enda kassaflöde som man får av aktien.) Så av den orsaken är utdelningen ändå en viktig parameter att ha koll på för att den har högsvansföring på marknaden och kan vara ett tecken på hur välmående ett bolag är.

Utdelningen är för bolaget ett viktigt verktyg för överföra värde till aktieägare. Om du vill läsa mer om detta och dom andra sätten kan du läsa om dom här: Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt

Direktavkastningen visar hur mycket du får i utdelning i förhållande till aktiepriset.

Vinstavkastning (direkt översatt om någon har en bättre översättning på svenska delge ge mig gärna den) visar hur mycket vinst per aktie bolaget avkastar i förhållande till priset per aktie.

Utdelningstillväxt visar hur mycket utdelningen har ökat eller minskat från föregående år.

Utdelningsandel visar hur mycket av utdelningen täcks av vinsten per aktie, det kan vara bra och kolla på för att se hur hållbar utdelningen är.

Utdelningsandelen av kassaflödet visar hur mycket av utdelningen täcks av det fria kassaflödet till verksamheten, detta visar om bolaget har tillräcklig likviditet för att betala ut utdelningen. Detta kan visa i fall bolaget behöver öka likviditeten genom att ta in pengar för att kunna betala ut utdelningen.

Sammanfattning

Utdelning är ett resultat av bolagets aktiviteter, det är ett tecken på att bolaget har varit lönsamt och inte behöver mer kapital för att växa vidare. I många fall kan det vara ett kvalitetstecken, åtminstone visar det att bolaget har pengarna de redovisar att de har. Om det skulle vara ett frågetecken runt den frågan.

Hög direktavkastning kan tyvärr mer vara ett tecken på en dålig verksamhet än en bra verksamhet. För att veta bättre måste man göra en analys av bolaget för att se att utdelningen är hållbar.

Se upp med bolag som lånar för att kunna dela ut den utdelning de har klubbat, de innebär att bolaget inte har kontanterna för att betala. Vilket innebär att bolaget har en högre kostnad av sitt kapital. Det samma gäller om bolaget gör en nyemission samma år.

Utdelning är en viktig komponent när en investerare ska få tillbaka pengar från bolaget för det kapital de investerar i bolaget. Men bara för att ett bolag inte delar ut så är det inte ett dåligt bolag, utan det visar förhoppningsvis att bolaget har fler investeringsmöjligheter som det tar vara på och kan växa vidare. Det måste du som investerare skapa dig en uppfattning om.

Utdelning är trevligt men det är inte allt när man investerar så kom ihåg att titta på helheten.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Jag delar mina tankar, resurser, och annat som jag gör mig till en bättre investerare. Jag har hållit på i över 14 år och känner att jag utvecklas fortfarande som investerare.

Jag har tre olika flöden på Investacus

• Investacus “Huvudflödet”: Här skriver jag om ett specifikt ämne.

• Investment Cases: Här skrev jag tidigare analyser och uppdateringar runt de bolagen jag följde. Detta är nu pausat tills vidare.

• Investor Info Hub: Här samlar jag olika resurser som hjälper mig att bli en bättre investerare.

Hoppas du hittar något som gör dig till en bättre investerare! Kommentera gärna om du gör det så vet jag bättre vad som uppskattas.

Nedan här hittar du de inlägg som jag tror ger dig mest värde och nå

Några rekommenderade inlägg

Hur man hittar en tenbagger

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

Redovisningsserien

Grunderna i redovisning

De tre olika delarna i en redovisning!

Den glömda delen av en rapport

Djupdykning i resultaträkningen!

Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 2

Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!

Nycktaltalsserie

Nyckeltal - Lönsamhet

Nyckeltal - Värdering

Nyckeltal - Skuldsättning & betalningsförmåga

Nyckeltal - Kassa & Kassaflöde

Nyckeltal - Utdelning

Lycka till på jakten och avkastning på dig!

Tidigare har han varit chef för Global Financial Strategies på Credit Suisse och chef för konsulentgruppen på BlueMountain Capital Management. Mauboussin är också en uppskattad akademiker och författare, med flera inflytelserika böcker och artiklar på sitt namn, inklusive "The Success Equation: Untangling Skill and Luck in Business, Sports, and Investing", "More Than You Know: Finding Financial Wisdom in Unconventional Places", och "Expectations Investing: Reading Stock Prices for Better Returns", som anses vara en oumbärlig läsning för alla investerare.

Genom sin unika kombination av praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap har Mauboussin blivit en ledande röst inom områden som beteendeekonomi, värdeinvestering och beslutsteori.

Han har även en egen hemsida www.michaelmauboussin.com.

Rekommenderar att ladda hans Base Rates bok.

Michael J Mauboussin Base Rate Books 2015 2016

19.6MB ∙ PDF file

Download

Download

Podcasts

För att underlätta har jag gjort en Spotify spellista med de mest intressanta podcasts där Micheal har medverkat.

Video

Tim Ferris diskuterar med Michael om hur bra investerare tar beslut och mycket mer runt investeringsbeslut.

I denna förvideo till flera prata Michael om mönsterigenkänning och publika marknader. Gillar du det finns en längre intervju på capitalallocators.com.

Här pratar Mauboussin om olika ramverk för att ta bättre investeringsbeslut.

I denna intevju pratar Mauboussin om varför bolag går under, varför bolag blir noterade senare och mer om han rapport “Birth, Death, and Wealth Creation”.

The Investor’s Podcast pratar med Michael om hans bok Expectations Investing som har uppdaterats och givits ut i en ny upplaga.

Acquired intervjuar om hur man mäter vallgravar, beslutsfattande, och hur man värderar bolag i den kaotiska marknaden vi hade 2021.

The Acquirers Podcast intervjuar Michael om tur, egenskaper och annat för att lyckas inom finans.

Artiklar

Här har jag samlat Micheals olika artiklar och längst ned är hans äldre artiklar samlade i olika kompendium. Jag gillar främst de artiklar som fokuserar på Roic (Return on invested capital).

Micheal J Mauboussin Wealth Transfers

405KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Under Estimating The Red Queen

566KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Turn And Face The Strange

614KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Categorizing For Clarity

454KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Wacc And Vol

462KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Feedback

568KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Everything Is A Dcf Model

433KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Birth Death And Wealth Creation

682KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Market Share

879KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Pattern Recognition

510KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin The Impact Of Intangibles On Base Rates

408KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Confidence

434KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin New Buiness Boom And Bust

460KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Good Losses Bad Losses

558KB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Bin There, Done That

598KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Intangibles And Earnings

525KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Capital Allocation

1.17MB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Myth Busting Popular Delusions

416KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Roic And Intangible Assets

473KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Market Expected Return On Investment

554KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Roic And The Investment Process

958KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Cost Of Capital And Capital Allocation

496KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin The Economics Of Customer Businesses

767KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Stock Market Concentration

512KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Public To Private Equity In The Usa Long Term Look

1.08MB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Total Share Holder Returns

1.42MB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Increasing Returns

571KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Dispersion And Alpha Conversion

516KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Return On Invested Capital

963KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin The Math Of Value And Growth

396KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Stock Based Compensation

605KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin Trading Stages In The Company Life Cycle

622KB ∙ PDF file

Download

Download

Micheal J Mauboussin One Job

646KB ∙ PDF file

Download

Download

Äldre artiklar

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 1995 2004

17.4MB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 2005 2011

15.6MB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 2012 2013

11.3MB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 2014

17.6MB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 2015 2016

17MB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 2016

16.5MB ∙ PDF file

Download

Download

Michael J Mauboussin Research Articles And Interviews 2017 2020

15.7MB ∙ PDF file

Download

Download

Tack för att du har läst hela vägen hit! Detta är en levande sida och kommer att uppdateras allt eftersom Michael är med i poddar, videos, och släpper nya papers (som de säger i Amerikat!).

Hoppas du uppskattar detta och lämna gärna en kommentar eller like nedanför så jag vet att du uppskattar denna och liknande inlägg.

Sist men inte minst prenumera för att få fler inlägg till din inkorg.

Subscribe now

Lycka till i jakten på avkastning!

Kanske inte för avkastningen men för bolagets fortlevnad och för att fortsatta investera. Kassa är de tillgångar som är mest likvida i ett bolag, vanligast pengar på ett bankkonto. Det som används för att köpa andra bolag, betala leverantörsskulder, och göra investeringar i bolaget.

Kassaflödet berättar om hur mycket likvida medel blir kvar i bolaget efter alla kassaflödespåverkande transaktioner har hänt, om kassaflödet är högt i relation till omsättningen (basen för kassaflödet) så säger det mycket om att hur kapitalintensiv en verksamhet är. I övrigt kan man också som första check hur mycket det skiljer sig mellan kassaflödet och vinsten för att få ett hum om det har gjorts mycket justeringar eller inte.

Olika kassaflöden

Kassaflöde är inte som när man tänker plus och minus för då brukar man tänka bra och dåligt, men det handlar om vad som ökar på kassan mer än om det är bra eller dåligt. Som t.ex. så är det positivt för kassaflödet att öka på leverantörsskulderna och sänka kundfordringarna, detta kan låta konstigt då ökade leverantörsskulder skulle tyda på betalningssvårigheter. Men det är så kassaflödet beter sig och är inte alltid helt logiskt mot andra indikationer man har i bolaget. (Just pga denna samband med kassaflöde bolag kan hålla in betalningar och pressa fram betalningar från kunder för att förbättra på bolagets kassaflöde)

Operativt kassaflöde - detta är kassaflödet som kommer från resultaträkningen där av operativt kassaflöde.

Kassaflöde från investeringsverksamheten - detta är kassaflödet från investeringsverksamheten och vilket innefattar t.ex. investeringar i maskiner, bolagsköp, avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar men även nedskrivningar.

Fritt kassaflöde - Operativt kassaflöde + kassaflöde från investeringsverksamheten. Fritt kassaflöde visar hur mycket kassan fylls på från verksamheten oberoende av finansieringsverksamheten.

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -  kassaflödet från finansieringsverksamheten innefattar t.ex. emissioner, upptagna lån, amorteringar på lån och utdelningar. Detta kassaflöde är i princip bara positivt när man har finansierat sig.

Årets kassaflöde - är summan av alla dessa kassaflöden med justering för valutaeffekter.

För att läsa mer om kassaflöden läs Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!

Många kolla på fritt kassaflöde och inte årets kassaflöde fast det är kassaflödet till firman är det som landar i kassan, orsaken är att man vill kolla på kassaflödet som genereras oberoende av hur bolaget finansieras. Om du ska jämföra två bolag oberoende av hur skuldsättningen ser ut ska man använda fritt kassaflöde, det är för att man ska kunna jämföra två bolag så jämförbart som möjligt. Själva finansieringen av bolaget kan ändras relativt fort, men det är fortfarande relevant när man synar ett bolag. Sen kan kassaflöde från finansieringsverksamheten vara mer volatilt pga nyemissioner, obligationsemissioner, och andra finansieringsaktiviteter som oftast är mer punktinsatser än att det sker löpande.

Låt oss gå in på nyckeltalen!

Kassakonverteringskvoten är ett mått som avslöjar hur effektivt en företag omvandlar sin EBITDA (resultat före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar) till faktiskt operativt kassaflöde. Den ger oss en indikation på hur stor andel av EBITDA som faktiskt realiseras som kassaflöde. Om kassakonverteringskvoten är exceptionellt låg, exempelvis under 80%, så kan det vara nödvändigt att närmare analysera varför en så stor del av EBITDA inte omvandlas till kassaflöde. Detta kan vara ett tecken på potentiella problem i företagets ekonomi som kräver närmare granskning och åtgärder för att förstå och åtgärda eventuella ineffektiviteter i kassaflödesprocessen.

Kassa-till-tillgångar-kvoten är en indikator på förhållandet mellan företagets kassa och dess totala tillgångar. En hög kassakvot tyder på att företaget har betydande likvida medel i förhållande till sina tillgångar, medan en låg kassakvot antyder att det kan finnas behov av investeringar, såsom förvärv eller att företaget kan behöva finansiera sig på kort sikt. Denna kvot ger värdefull insikt i företagets likviditet och dess kapacitet att möta framtida investerings- och finansieringsbehov.

Kassatillväxt är en indikator på den ökning i företagets kassa som har inträffat jämfört med en tidigare period.

Liknande de olika avkastning på kapitalet kan det vara relevant att kolla på kassaflödet mot olika kapital. Jag har utvecklat några ovanliga nyckeltal för att belysa bolagets effektivitet när det gäller att generera kassaflöde i förhållande till olika aspekter av bolaget, såsom tillgångar eller omsättning. Dessa nyckeltal ger en alternativ och djupare insikt i bolagets förmåga att hantera sin kassa och dess relation till andra viktiga mått. Vi kommer använda det fria kassaflödet för dessa. Fritt kassaflöde är relevant att titta på för det visar hur mycket bolaget har generat i kassaflöde innan de har gjort några finansieringsaktiviteter. Så som utdelning, aktieåterköp, emission, amortering på lån eller liknande.

Fritt kassaflöde mot sysselsatt kapital är relevant att kolla på för då förstår man hur mycket man får ut av de sysselsatta kapitalet.

Fritt kassaflöde på sysselsatt kapital visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det sysselsatta kapitalet.

Fritt kassaflöde på totala tillgångar visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det totala tillgångarna.

Fritt kassaflöde på investerat kapital visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det investerade kapitalet.

Fritt kassaflöde på investerat kapital visar hur effektiv bolaget är att generera den fria kassaflödet i relation till det investerade kapitalet.

Summering

Kassaflöde är svårt att greppa och man behöver förstå kassaflödesanalysen i bolagens rapporter för att kunna ta till sig nyckeltalen till fullo, man kan dra lite genvägar i förklarandet som jag har gjort här men man bör jobba med bolagets kassaflödesanalys för att öka sin förståelse från grunden. Det finns inga genvägar.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Nedan följer några nyckeltal som kan ge en fingervisning om hur stark balansräkning och betalningsförmåga ett bolag har.

Många pratar om soliditet som ett mått på en hälsosam balansräkning, men det som fäller ett bolag är likviditet. Förmågan att betala sina kortsiktiga behov är mycket allvarligare än soliditeten. Ett stort tecken på att bolag har problem med betalningsförmågan är när de kortsiktiga skulderna är mycket större än de kortsiktiga tillgångarna.

Balanslikvidetet är ett bra komplement till kassalikviditet. Balanslikviditet visar samma som kassalikviditet men justerat för varulager då det är ofta svårt att likvidera snabbare än vad som redan är möjligt, även kan likvidering av varulagret resultera i en rea av varorna som sen påverkar marginalerna. Genom att exkludera varulager får man tillgångar som inte är beroende av likvidering genom verksamheten. Man kan inte alltid lita på att verksamheten kan fungera så man kan betala med varulagret, ofta är inte bolaget i problem om försäljningen funkar som den ska.

Soliditet visar på den långsiktiga betalningsförmågan och hur mycket av bolagets tillgångar är finansierade av eget kapital. Eget kapital är bra för det kostar inget i monetära mått så som skuld gör med räntekostnader. Men eget kapital har ett högre avkastningskrav än skuld därför är det bra för bolag ibland att blanda in skuld för att få ned avkastningskravet på bolaget. En stark soliditet över en lång tid är ett tecken på ett bolag som inte tar för stora risker med sin belåning.

Justerad soliditet visar på samma sak men justerat ner det egna kapitalet med preferenskapitalet, för att preferenskapital (preferens aktier) är eget kapital men har förtur på kapitalet framför eget kapital. Därför bör man justera för det och kolla på soliditeten utan preferenskapital. (Notis: kreditgivare splittrar på preferens kapital och säger att hälften är eget kapital och hälften är en skuld).

Hävstång visar på hur mycket kapital som är lånat i ett bolags finansiering, en hög hävstång ger en högre avkastning på kapitalet. Ett bolag som har högre hävstång än ett annat men samma vinstmarginal, har då högre avkastning på eget kapital tack vare den högre hävstången. Dock kan hävstången slå tillbaka och förvärva situationen när bolaget har tagit på sig för mycket finansiell risk genom belåning. Hävstången ska vara sund, inte överdriven.

Räntetäckningsgraden visar hur många gånger man kan betala räntekostnaderna efter man har betalat för rörliga och fasta kostnader, att komma ner mot 1 skulle innebära stora problem för bolaget. Vid 1 innebär det att räntekostnaderna är lika stora som EBIT och hela vinsten försvinner till räntor. Går den under 1 då har man stora problem för då förlorar bolaget pengar för att det kan inte betala sina räntor.

Nettoskuld visar om bolaget är skuldsatt eller inte (nettomässigt). Har bolaget noll i nettoskuld är skuldfritt, är nettoskulden positiv är bolaget skuldsatt, och är nettoskulden negativ har bolaget en så kallad nettokassa istället. Per definition är bolaget inte skuldsatt om nettoskulden är noll för då överstiger kassan och räntebärande tillgångar de räntabärande skulderna och de kan betalas av direkt. Bolaget är inte skuldfritt i den åtanke att bolaget inte har någon skuld alls. Vad är en hållbar nettoskuld? Det beror på och måste sättas emot något.

Här kommer nettoskuld genom EBITDA fram, nyckeltalet visar hur många gånger ett års EBITDA the skulle krävas för att göra bolaget skuldfritt. Som någon typ av fingervisning är 2,5 ggr att eftersträva. Så bolaget kan betala av sina skulder på 2,5 år. Men man ska komma ihåg att mycket kan ändras, så om bolaget ligger på 2,5 under de bra åren med hög konjunktur o.s.v. så kan det går snabbt när det går sämre och Nettoskuld/EBITDA blir 3-4. Det skulle vara väldigt problematiskt för bolaget.

Ett annat mått på om nettoskulden är sund är nettoskuld-kvoten. Den visar hur mycket det skulle ta av det egna kapitalet för att göra ett bolag skuldfritt. Eget kapital används här för att det är där kapitalet först försvinner ifrån om man minskar tillgångarna i ett bolag.

Summering

Skuldsättning kan öka avkastningen på kapitalet men det kan också utsätta bolaget för risker som det inte kan ta sig över. Även viktigt att tänka på att skuldsättningen kan bli ett stort problem så fort bolaget börjar prestera sämre. Då kan många nyckeltal bli avsevärt sämre på väldigt kort tid. Men vad är en bra nivå på alla? Det beror på, som juristerna säger. Det beror på vilken bransch bolaget är i och hur mycket en nedgång i konjunkturen kan påverka bolagets tillväxt och marginaler. Men några enkla regler att leva efter är att leta efter bolag med nettokassa och i fall de har nettoskuld så kan de betala tillbaka den på högst två och halvt år. Även att räntetäckningsgraden minst är över 2 och balanslikviditeten är närmare 2. Då kan bolaget betala sina skulder och räntor relativt enkelt. Sen kommer alla bolag passa in på detta? Nej, de kommer de inte och främst inte komma de bästa investeringar göra det. Att investera är att göra en samlad bedömning av bolaget och i fall det kostar mindre än det är värt. Skuldsättning och betalningsförmåga kan vara röda flaggor men ofta är det en gråzon som man får tänka över.

Nettoskuld genom EBITDA visar hur många gånger ett års EBITDA the skulle krävas för att göra bolaget skuldfritt.

*Balansomslutning, balansomslutning är summan av antigen tillgångar eller eget kapital+skulder.

**Earnings before Interest and Taxes. Vinst före finansnetto och skatter

***Earnings before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. Vinst före finansnetto, skatt, avskrivningar och nerskrivningar på immateriella och materiella tillgångar.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Nyckeltalen som antagligen har mest bäring på i fall en investering i aktier bli bra eller inte. Då det finns två delar av en investering i ett bolag, hur bolaget presterar och värderingen på hur bolaget presterar. Nu ska vi kolla på värderingsnycklarna som ett bolag kan värderas till men det är också ett sätta att sätta resultatmått och kassaflöden ställt mot värderingen. Alla nyckeltal har sina fördelar och nackdelar, även så har de olika verkningsgrad beroende på hur mycket marknaden fokuserar på dom. Till exempel skulle jag säga att P/E får mycket mer fokus än vad EV/EBIT eller EV/EBITDA får.  

P/E talet visar pris per aktie genom vinst per aktie. Detta ger en värdering för den vinst bolaget genererar, man kan också se det som att det tar X år att generera vinst för att återbetala värderingen. 15 i P/E tal skulle göra att det tar 15 år att få pengarna tillbaka om vinsten är den samma i 15 år. Vad P/E talet bör vara på ett bolag är omöjligt att säga vilket P/E-tal ett bolag ska ha då det beror på saker som förväntad vinsttillväxt, vilken moat bolagen har och så vidare. Här fingertoppskänslan kommer in som en investerare bör ha när de är redo att betala en viss P/E multipel.  

PEG-talet är P/E-talet delat med vinsttillväxten. PEG-talet kan ge en fingervisning om hur vettigt P/E-talet är i relation till vinsttillväxten, ett PEG-tal på 1,5 och över ska enligt Peter Lynch visa på att ett tillväxtbolag är för dyrt. Men då kommer frågan om vilken vinsttillväxt väljer man? Man kan välja flera och här måste du välja själv.  

P/S-talet är till för att värdera bolag som inte har någon vinst, så man får värdera bolaget i relation till deras vinst. Multipel som man ska betala för ett bolag är svårt att säga då bolaget kan vara i olika faser, de kan vara precis i tillväxt-fasen, start-up fasen eller innan lönsamhetsfasen och så vidare. Så vilket P/S-tal du ska betala för ett bolag innan de har uppnått en vinst måste sättas i relation till den fas bolaget är i.  

P/B-talet visar värderingen i relation till dess bokförda värde. Detta nyckeltal funkar bäst för icke-tillverkande bolag så som banker, försäkringsbolag skogsbolag och fastighetsbolag. Det kan även funkar för icke-tillverkande bolag när man kollar är bolag så kallade net-nets, att de värderas lägre än sina tillgångar.  

EV/EBIT visar värderingen i enterprise value mot EBIT, detta ger en värdering som är neutral till dess skuldsättning. Därför kan det vara ett nyckeltal när man jämför två bolags värderingar bättre än till exempel P/E-talet.  

EV/EBITDA visar värderingen  i enterprise value mot EBITDA, detta nyckeltal är ännu mer avskalat då man tar bort alla kostnader för investeringar samtidigt som det är neutralt för skuldsättningen. Om man har två bolag som man ska jämföra där den ena har mycket mer investerat mot det andra bolaget, så kan EV/EBITDA multipel vara bättre att jämföra två bolag emot varandra än andra värderingsmultiplar. Även kan denna multipel vara bra att jämföra med EV/EBIT för att hitta saker att analysera mer, för om värderingen i EV/EBIT och EV/EBITDA skulle då bero på stora skillnader i avskrivningar och nedskrivningar.  

EV/S visar värderingen i enterprise value mot omsättningen, detta nyckeltal används som P/S-talet för bolag som inte har börjat göra en vinst men är samtidigt justerat för skuldsättningen. Kassaflöde får mycket mindre fokus än vad vinst får men man bör ändå sätta värdering i relation till värderingen, då kassaflöde är en del vital del av företagets finansiella kretslopp. Ett bolag som kan generera vinst men inte ett kassaflöde kommer att ha ett problem med likviditet och investeringar i framtiden. Därför har jag lagt några värderingsnycklar som utgår från olika kassaflöden istället för olika resultat från resultaträkningen.

*Enterprise value = Värdet av stamaktier + värdet av preferensaktier + marknadsvärde av skulderna + minoritetsintressen - kassa och liknande

**EBIT (Earnings before interest and taxes = Vinsten före räntor och skatt)

***EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) = vinsten före räntor, skatt, och avskrivningar. (Depreciation är avskrivningar på materiella tillgångar och amortization är avskrivningar på immateriella tillgångar)  

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

För att läsa de tidigare inläggen om hur man läser en resultaträkning, balansräkning och en kassaflödesanalys kan du klicka på länkarna nedan!

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 2

• Kassaflödesanalys: Cash(flow) is king!

Ett viktigt nyckeltal för ett bolag är deras lönsamhet, den visar hur effektiva bolagen historiskt är på att använda sina resurser och gentemot sina konkurrenter. Men främst visar det att bolaget har en bevisad och hållbar affärsmodell. Utan lönsamhet skapar inte bolaget värde för investerare.

Lönsamhet är det ultimata målet med att driva ett bolag. Att bolaget ska kunna driva så mycket värde så att bolaget gör en vinst efter alla aktiviteter det har gjort för att leverera tjänsten eller varan. Gör man vinst visar man på att man adderar värden. Hög lönsamhet är bra men det är inte det enda viktiga, hög lönsamhet mot kapitalet är viktigare. Rekommenderar att kolla in detta inlägg Dupont analys. Hög lönsamhet kan också bjuda in mer konkurrens som gör att alla börjar slåss på pris och marginalerna minskar.

Nyckeltalen som visar lönsamheten på olika kapital är viktigare än marginalen i resultaträkningen, då de första visar vad du som investerare (den vars kapital ska avkasta) får ut långsiktigt.

För att citera Charlie Munger:

Over the long term, it's hard for a stock to earn a much better return than the business which underlies it earns. If the business earns 6% on capital over 40 years and you hold it for that 40 years, you're not going to make much different than a 6% return—even if you originally buy it at a huge discount.

Så äger du ett bolag länge, alltså minst 3 år kan du räkna med att avkastningen du får är liknande den avkastningen bolaget har på kapitalet. Så länge du inte betalar för mycket för bolaget.

Lönsamhet är viktigt av flera orsaker för en investerare och ett bolag. Vinst gör att man kan investera i verksamheten och fortsätta växa, men även ge tillbaka något till investerarna i form av utdelning eller aktieåterköp. Lönsamhet är en viktig komponent när man bedömer ett bolags kapitalallokering. Mer om det här Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt.

Låt oss hoppa in på nyckeltalen!

En stor skillnad i lönsamhetsnyckeltal kan ge indikation på hur balansräkningen är finansierad, vallgravar, skalbarhet, effektivitet i resursanvändande, hur stora investeringar är, och osv.

Lönsamhetsnyckeltalen kan ge enormt mycket information när man börjar kolla på dem i olika perspektiv och jämför de olika nyckeltalen med varandra.

ROE är det avkastningsmått som visar hur mycket bolaget får ut i relation till det egna kapitalet. Om denna skiljer sig enormt ifrån ROA ska man kolla på hur mycket skulder bolaget har i sin finansiering. Det kan tyda på att bolaget har en väldigt hög skuldsättning och kan skapa problem framåt om räntor höjs eller bolaget går sämre, så avkastningen på eget kapital äts upp av räntor.

ROE är också det som är relevant för en aktieinvesterare att kolla på då det är avkastningen på det kapital som just den intressenten satt in i bolaget. Även så bör avkastningen på eget kapital överstiga investerarens avkastningskrav för att det ska vara värt för investeraren att investera.

ROCE visar hur mycket avkastning man får av det faktiskt sysselsatta kapitalet, sysselsatt kapital definieras olika beroende på källa men jag definierar det som eget kapital och räntebärande skulder för att de är finansieringen för större tillgångar som företaget använder. Använder man bara skulder får man med såna saker som pensioner, vilket inte är så relevant i sammanhanget. Om ROCE skiljer sig mycket ifrån ROE så vet man att bolaget har en stor del långsiktiga skulder i sin balansräkning.  

ROA visar på avkastningen i förhållande till de totala tillgångarna, vilket visar hur bra bolaget är på att få ut värde ur sina tillgångar. Skiljer detta mått sig stort emot ROE betyder de att bolaget har mycket skulder.  

ROIC visar på avkastningen i förhållande till det investerade kapitalet, vinsten i ROIC räknas från NOPAT. Detta nyckeltal visar på effektiviteten i de tillgångar som arbetar (tillgångar minus kassa) och NOPAT som inte tar hänsyn till finansieringskostnaderna. Detta är ett nyckeltal som är finansieringsneutralt, vilket gör att de inte påverkas beroende på om tillgångarna är finansierade via eget kapital eller skulder.

Bruttomarginal visar hur mycket bolaget har i förhållande till omsättningen efter att man har betalt kostnaderna för att sälja varorna eller tjänsten. En hög bruttomarginal visar ofta på skalbarheten i en produkt eller tjänst.  

EBITDA-marginalen visar på hur mycket bolaget har kvar efter att alla kostnader är dragna förutom räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar i förhållande till omsättningen. EBITDA är känt från Warren Buffett och Charlie Mungers som bullshit earnings, för att man justerar för att ta bort kostnaden av tillgångar. Vilket jag håller med är bullshit då det är de tillgångarna som driver det största värdet och varför skulle man då justera bort dessa tillgångars kostnader? Det finns ett tillfälle då det är vettigt och det är om bolaget har gått igenom en stor investeringsfas nyligen, vilket medför en hel del kostnader i D och A. Men då bara i jämförelse syfte inget annat.  

EBIT-marginalen visar på hur mycket bolaget har kvar efter att alla kostnader är dragna förutom räntor och skatt i förhållande till omsättningen. EBIT-marginal är bra att titta på för att de är finansieringsneutralt och skatteneutralt, två bolag kan ha samma EBIT-marginal men helt olika vinst-marginal pga skattetrycket och hur bolagen finansierar sig skiljer sig åt.  

EBT-marginal visar på hur mycket bolaget har kvar efter att alla kostnader är dragna förutom skatt i förhållande till omsättningen. EBT-marginal visar samma som EBIT-marginal fast bara ännu tydligare hur stor påverkan skatt har på bolagets vinst.  

Vinstmarginal visar hur mycket ett bolag har kvar efter att alla kostnader är dragna i förhållande till omsättningen. Vinstmarginalen är det lönsamhetsmått som är enskilt viktigast, det är detta som tillfaller ägarna i slutet av året och även det som finansierar ytterligare investeringar utan att ta in nytt kapital.

Summering

Lönsamhet är väldigt viktigt för ett bolag och lönsamhet visar sig på två sätt, gentemot omsättningen eller gentemot kapitalet. Båda är viktiga men lönsamheten mot kapital är viktigare för en investerare att studera då investerare vill ha avkastning på deras kapital. Lönsamhet visar att bolaget levererar värde och har en hållbar affärsmodell.

*NOPAT (Net Operating Profit After Taxes). Beräknas EBIT*(1-skatten).

**EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) = vinsten före räntor, skatt, och avskrivningar. (Depreciation är avskrivningar på materiella tillgångar och amortization är avskrivningar på immateriella tillgångar)

***EBIT (Earnings before interest and taxes = Vinsten före ränta och skatt)

****EBT (Earnings before taxes = Vinsten före skatt)  

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 2

I detta inlägg ska vi djupdyka i kassaflödet och gå igenom de olika delarna.

Kassaflödesanalysen är antagligen den svåraste delen för många investerare att förstå men är också viktig ur flera synpunkter.

• Hur kassan genereras

• Hur rörelsekapitalet rör sig

• Hur bolaget allokerar kapital

• Hur många kvartal kassan räcker för att finansiera nuvarande investeringstakt

Vi börjar med att påminna om hur en förenklad kassaflödesanalys kan se ut.

Första posten i kassaflödet är oftast vinst eller EBIT beror på hur bolaget gör och beroende på vilken man väljer så måste man göra andra justeringar efter.

Avskrivningar och nedskrivningar påverkar inte kassaflödet utan det påverkar bara resultaträkningen och balansräkningen. Därför lägger man tillbaka denna kostnadspost.

Icke kassaflödespåverkande poster kan vara en del olika kostnadsposter som tas upp i resultaträkningen men som inte påverkar själva kassan så de måste också justeras bort som avskrivningar och nedskrivningar.

Vissa bolag kan ha några fler poster för att vara detaljerade. Här har vi något som kallas det operativa kassaflödet innan rörelsekapitalet.

Vi kommer då till rörelsekapitalet och det är omsättningstillgångar och kortsiktiga skulder som ingår.

De tre stora posterna för omsättningstillgångar:

• Kundfordringar

• Lager

• Andra fordringar

Kortsiktiga skulder kan på enklast sätt delas upp i:

• Leverantörsskulder

• Andra kortsiktiga skulder

Viktigaste posterna att ha koll på är kundfordringar, lager, och leverantörsskulder.

Att kundfordringar ökar mer än intäkterna är en rödflagga, då det indikerar att kunder antigen har svårt att betala sina fakturor eller har förhandlat att betala dem på längre tid än tidigare. De kan finnas vettiga orsaker till att ha kundfordringar, så undersök i fall kundfordringarna växer snabbare än omsättningen.

Lager kan också vara en röd flagg, men man ska komma ihåg att lager byggs upp innan försäljningen har skett. Medans kundfordringar är försäljning på kredit. Istället för att säga något om bolagets kunder så säger lager något om bolaget, det kan säger något om kommande försäljning (som Torsten Jansson sa om New Waves lager) eller så kan det vara en indiktation på en ineffektiv distributionsmodell.

Leveranstörsskulder vill man ur ett kassaflödesperspektiv betalas så sent som möjligt. Är alltid bättre att ha kvar kapital i bolaget för att sätta de i arbete innan man betalar sina kunder. Men ökande leveranstörsskulder kan vara en indikation på att bolaget man analyserar har likviditetsproblem. Även om de har pengar i kassan för att betala kan de ha en del av den kassan låst pga vissa åtaganden.

Viktigaste angående rörelsekapitalet är att se hur det rör sig när man växer, behöver bolaget en hel del kapital för att kunna växa? Suger lagret upp en hel del kapital för att du ska kunna växa?

I många fall kan det vara rörelsekapitalet som gör att bolaget inte kan växa snabbare, för att det binds upp så mycket kapital i det. Det är främst jobbigt för mindre bolag.

Den vanliga mixen är att omsättningstillgångar och kortsiktiga skulder växer med varandra. Medans det man inte vill ha är att omsättningstillgångarna växer mycket snabbare än skulderna för då måste man ta in kapital för att klara av att växa. Drömmen är att ha en modell som Axfood, Costco, Walmart och andra retailbutiker har. Att man får betalt för varorna innan man har betalat leverantören.

För att ge ett enkelt exempel.

Axfood får in varor från Arla i sina butiker. Och Axfood ska betala denna leverans om 30 dagar.

Kunder köper mjölken av Axfood inom 3 dagar. Axfood får betalt direkt i butiken.

Det innebär att det är 27 dagar kvar tills Axfood ska betala Arla för den mjölken som redan är såld.

Då kan Axfood lägga en till order och rulla på så här. Axfood kan alltså har sålt varor för 10 ggr värdet under den perioden de ska betala första leveransen.

Leverantörerna blir en typ av bank till Axfood och det här har väldigt stor inverkan på avkastningen av kapitalet. Läs mer om detta i Dupont analys.

Efter rörelsekapitalet så kommer summeringen till det operativa kassaflödet.

Nu kommer vi in på investeringsverksamheten som visar vart kassa har använts för att investera vidare i bolaget. Man kan dela in investeringarna i två stora karaktärsdrag: interna och externa.

Även så ser man här resultat av att man gör en försäljning av en tillgång, om den görs till en vinst eller förlust mot bokfört värde.

Posterna är annars i regel investeringar i immateriella tillgångar, investeringar i materiella tillgångar och förvärv. Sen kan det expanderas för att ge investerare mer detaljerad information.

En viktig detalj gällande investeringar är att försöka få ut vad som är underhållsinvesteringar och vad som är tillväxtinvesteringar. En enkel regel som är en förenkling är att underhållsinvesteringar är lika med avskrivningar och nedskrivningar, logiken här är att man måste investera igen avskrivningar och nedskrivningar för att behålla sin position på marknaden. Man kan gräva ned sig mer i bolaget för att estimera vad som är underhållsinvesteringar. Det kan vi göra i ett annat inlägg.

Summeringen av dessa investeringar är kassaflödet i investeringsverksamheten.

Det operativa kassaflödet och kassaflödet i investeringsverksamheten är det fria kassaflödet så det är viktigt att ha koll på. Det visar hur mycket kassaflöde bolaget har att röra sig med för att sen göra val att distribuera det till investerare på bästa sätt.

Nu kommer vi till finansieringsverksamheten.

Här hittar vi posterna som rör finansieringssidan på en balansräkning. Förenklat så finns det tre poster:

• Ändring i aktiekapitalet: nyemission eller återköp av aktier.

• Ändring i skulder: upptagning av banklån och obligationer eller amortering av banklån eller obligationer.

• Utdelning

Här kan man se vad ett bolag gör med kapitalet. Så det är viktigt att studera detta för att få ett hum om kapitalallokeringen. För att läsa mer om Kapitalallokering gör det via länken.

Summeringen av dessa är kassaflödet från finansieringsverksamheten.

Sedan summerar man dessa tre kassaflöden till årets kassaflöde.

Då får man föränderingen i kassan från början av perioden till slutet av periodern, det är årets kassaflöde.

Summering

Kassaflödesanalysen visar vad som händer med kassan under en period. Alla poster indikerar vad som händer med kassan, vilket gör att ökning i tillgångar är negativa poster och ökning av skulder är positiva poster. Detta gör att det kan vara svårt intuiativt att förstå en kassaflödesanalys från första anblicken. Rörelsekapitalet är väldigt viktigt att se över för att få en förståelse för bolagets chanser att växa snabbt, helst vill man ha en mix där man betalar leverantörer senare än vad kunder betalar bolaget. Inom investeringar är det bra att ha en uppfattning över hur stor del är underhållsinvesteringar och tillväxtinvesteringar. Finansieringsverksamheten är viktig att titta på för att förstå hur bolaget hanterar deras fria kassaflöde, gör de utdelning, återköp eller betalar av skulderna?

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

• Allt handlar om balans(räkningen)! - Del 1

I detta inlägg ska vi djupdyka i finansieringssidan på en balansräkning och gå igenom de olika delarna.

Låt oss påminna om grunderna i en balansräkning. Den består av två sidor: Tillgångssidan och Finansieringssidan.

Finansieringssidan är uppdelad i eget kapital och skulder.

Båda är per definition skuld för det är kapital som ska betalas tillbaka till den som har finansierat bolaget, det enskilda målet ett bolag har är att betala tillbaka till dessa investerare. Ena är till en aktieinvesterare och andra är till en skuldinvesterare/borgenär.

Aktieinvesterare är den som får betalt sist och dess avkastning är inte bestämd. På grund av det vill en aktieinvesterare ha mer avkastning än en skuldinvesterare.

Skuldinvesterare har oftast en bestämd avkastning, den kan vara en variabel baserat på en standardiserad ränta som STIBOR. Skuldinvesterare kan vara en obligationsinvesterare, kreditinstitut eller en bank. Skuldinvesteraren får betalt före aktieinvesteraren. Det syns i både resultaträkningen och kassaflödet, då räntekostnader och återbetalning av skuld ligger högre upp i dessa. Vad det också innebär är om bolaget går i konkurs så får skuldinvesteraren betalt innan aktieinvesteraren.

Sen finns det olika typer av skulder där vissa har rätt att få betalt innan skuldinvesterare. Vissa skuldinvesterare har också tillgångar i säkerhet för att täcka deras skuld, de har rätt att kunna ta över tillgången i fall bolaget inte kan betala skulden.

Men låt oss att börja gå igenom de olika posterna av eget kapital och skulder.

Vi börjar med eget kapital. I regel finns det aktiekapital, preferensaktiekapital och eget kapital som generats av verksamheten som ofta kallas balanserade vinstmedel. De två vanliga posterna utöver aktiekapital och preferensaktiekapital är balanserade vinstmedel och reserver.

Preferens-kapital är hybridkapital och när skuldinstitut gör en analys av bolag så sätter de 50% som eget kapital och 50% som skuld. Preferens-kapital ägs av preferensaktieägarna. En preferensaktier ger rätt till en utdelning och ska få utdelning innan stamaktieägarna får det. Några till saker att ha koll på.

I fall utdelningen till preferensaktierna ställs in så är den inte förlorad utan den hålls inne och generar ränta tills utdelningen betalas ut. Preferensaktierna kan återköpas av bolaget som ger ut aktierna till ett förutbestämt värde, beroende på timingen kan ägare av preferensaktier missa utdelningar. Så som Balder gjorde när de återköpte preferensaktierna dagar innan utdelningen skulle skiftas ut. Så om du äger eller tänker kanske köpa preferensaktier, läs väldigt noga i dokumenten när man gav ut preferensaktierna där står de flesta detaljerna.

Aktiekapital är de kapital som aktieägare har skjutit till bolaget för att starta det och finansiera bolaget för att ta tillvara på den möjlighet de försöker kommersialisera på.

Vi går vidare till skulderna och börjar med de långsiktiga skulderna.

Som investerare behöver man bara dela upp skulderna i tre kategorier:

• Långsiktiga räntebärande skulder

• Operationell leasingskulder

• Andra långsiktiga skulder

Det finns ingen orsak att dela upp skulderna mer, för det man vill främst veta är de räntebärande skulderna för de ska inkluderas i nettoskulden. Operationella leasingskulder kan inkluderas beroende på vad de består av. Man leta efter i noterna vad de består av. Personligen tycker jag inte hyra bör vara med i nettoskulden.

Inom andra långsiktiga skulder kan man ta allt som inte passar in i det ovan. Men man måste ändå ha koll på andra långsiktiga skulder, om vi kollar på nedan från Embracers rapport.

I Embracers fall är det viktigt att ha koll på villkorade tilläggsköpeskillingar, uppskjutna köpeskillingar och långsiktiga skulder till anställda relaterat till historiska förvärv. Eftersom de ändå ska betalas ut relativt i närtid, medans långsiktiga skatteskuld, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder är inga skulder att räkna på så avsevärt mycket.

Vi går över till de kortsiktiga skulderna och de kan delas in på lite samma sätt, med tillägget leverantörsskulder.

Av samma orsaker i långsiktiga skulder så är det relevant att dela upp dem i kortsiktiga räntebärande skulder, leverantörsskulder, och andra kortsiktiga skulder.

Som med de långsiktiga skulderna är det viktigt att kolla på när skulderna ska återbetalas i fall det skapar något problem gällande likviditetssituationen.

Summering

Det enskilt viktigaste gällande finansieringssidan är hur mycket av den som utgörs av skuld och när denna skuld ska betalas tillbaka. För största risken är att bolaget hamnar på obestånd och hamnar i en situation där man har tre alternativ: Sälja tillgångar, göra en emission för att betala skulderna eller sätta bolaget i konkurs.

Så kom ihåg att kolla hur bolaget finansieras och sitt inte med bolag med för höga Nettoskuld mot EBITDA, för stiger den över 2 så kan bolaget rätt fort få problem med att betala av skulderna.

Det var allt om balansräkningen och vi kommer i nästa inlägg kolla på det som binder ihop resultaträkningen och balansräkningen, kassaflödesanalysen. Svårast delen att förstå men enormt viktigt att kolla på för att förstå i fall bolag behöver resa mer pengar, var de sätter in pengarna och för värderingen.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

• De tre olika delarna i en redovisning

• Noterna - Den glömda delen i rapporter.

• Djupdykning i resultaträkningen!

Denna vecka ska vi följaktligen hoppa ned i balansräkningen och gå igenom de olika delarna och poster för att reda ut vad de säger till en investerare.

Låt oss påminna om grunderna i en balansräkning. Den består av två sidor: Tillgångssidan och Finansieringssidan (eget kapital och skulder).

Tillgångssidan är uppdelad i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Även så är posterna i en balansräkning listade enligt likviditet, därför kan balansräkningar ha kassa först eller sist.

Anläggningstillgångar delas in i immateriella tillgångar, materiella tillgångar, och om de finns finansiella tillgångar. En tydlig distinktion är att anläggningstillgångar är att de har ett likviditetsdatum som är mer än ett år framåt. Detta blir mycket tydligare när man tittar på engelska rapporter för då heter anläggningstillgångar non-current eller long-term assets.

Omsättningstillgångar är alla tillgångar som används för att driva den dagliga verksamheten. Kortfattat kan man säg att det är alla tillgångar som ska likvideras inom ett år. Sen finns det så klart undantag, t.ex. New Waves lager. Finns säkert en jäkligt gammal tröja där inne någonstans, dock ska de ha skrivit av den vid det här laget, så tröjan kanske inte har ett värde men den finns troligen där på lagret.

På finansieringssidan finns också två olika uppdelningar: Eget kapital och skulder. Eget kapital kan man dela in i insatt kapital och kapital genererat av bolaget.

Skulder liknar tillgångar då man delar in dem på samma sätt. Mellan de skulder som förfaller inom ett år och de som förfaller inom mer än ett år. Långsiktiga och kortsiktiga skulder.

Men låt oss hoppa in i de olika posterna på tillgångssidan.

Goodwill, denna post som kanske skapar störst friktion hos investerare. Är det luft eller är det något av värde?

Vi börjar först med hur goodwill uppstår. När ett bolag köper upp ett annat bolag för en summa som är större än bolagets tillgångar så uppstår en skillnad när man konsoliderar balansräkningarna. För finansieringssidan kommer vara större än tillgångssidan så vi måste ha en tillgång som fyller i detta vakuum. Så goodwill är något man inte har fått men bolaget har betalat för. Nu kan man ta en diskussion om var det förra bolagets tillgångar som var undervärderade?

Tänk ett bolag som har byggt upp ett varumärke. Bör inte det ha ett värde? Det kommer inte värderas i bolagets balansräkning men det har ett värde för bolaget. För bolaget skulle inte vara detsamma om man gjorde samma sak men med ett helt annat varumärke.

Det blir väldigt tydligt inom till exempel lyxindustrin. Vad hade värdet av Hermés väskor varit om de inte var Hermés? Antagligen 90% lägre eller något liknande. Så då finns det ett värde som inte har tagit upp i balansräkningen och det ska inte tas upp, för vad är värdet? Ingen vet. Den enda gången man vet vad värdet på ett varumärke är när ett annat bolag köper det bolaget och betalar för varumärket som sen blir goodwill.

Varumärke är det vanligaste och det enklaste sättet att illustrera detta. Men i regel tänk dig alla immateriella tillgångar där bolaget som säljs vill ha betalt för men som inte finns på balansräkningen, dessa blir goodwill. Här nedan kan du se posten i Embracers senaste rapport.

Andra immateriella tillgångar kan vara sånt man bygger upp internt genom intern utveckling. Såsom spel som t.ex Embracer själva utvecklar. I överlag är det samma saker som ligger i posten andra immateriella tillgångar som i goodwill, skillnaden är hur de kom dit. Goodwill genom förvärv och andra immateriella tillgångar genom intern utveckling.

Nu går vi över till materiella tillgångar. Dessa kan främst delas in i tre kategorier: Fastigheter, leasade tillgångar, och verktyg och maskiner.

• Fastigheter: Lite självklart vad detta innebär. Allt ifrån kontorsbyggnader, hotell, fabriker (enbart byggnaden och marken), osv.

• Leasade tillgångar: Detta är en relativt ny företeelse och har mycket större plats i en balansräkning än tidigare p.g.a. IFRS 16. Vilket enkelt förklarat gjorde att alla avtal där man utnyttjar en tillgång ska läggas på balansräkningen. Hyror är det främsta exemplet. Varje hyresavtal för en lokal gör att bolaget ska lägga det värdet på balansräkningen. Detta är lite svårt att förstå intuitivt, för det är inte så man kan sälja någon annans lokal. Men det är bestämt så enligt IFRS att det ska vara på det sättet för att ge en bättre bild till investerare.

• Verktyg och maskiner: Väldigt enkelt sånt som man behöver för att utföra det dagliga arbetet. Datorer, kopiatorer, borrmaskiner, svarvar, 3D-skrivare, och så vidare.

Det finns några olika sätt att värdera fastigheter, verktyg och maskiner. Leasade tillgångar är efter avtalets värde. I ett bolag som inte är ett fastighetsbolag så värderar man inte upp och ned sina fastigheter, utan man värderar de oftast till anskaffningsvärdet. Enkelt sagt: Vad man köpte fastigheten för. Livslängden i en fastighet anses oftast vara 50 år vilket resulterar i en avskrivning på 2% per år.

Nedan är de tre principer man värderar tillgångar på:

1. Marknadsvärdet

2. Anskaffningsvärdet

3. Diskonterat kassaflöde

Här kan du se Embracers avskrivningsprinciper som ett exempel på hur bolag lägger upp det.

Lager säger en hel del om verksamheten på gott och ont. Har bolaget ett stort lager så kan det vara för att man förväntar sig stora ordar framåt, men det kan också vara så att man har läst marknaden helt fel och köpt in 100,000 lila byxor som sedan inte går att sälja. Man ska också förstå att lagret är påverkat av säsongsmönster. Eftersom vi har Embracer som exempel här använder vi Embracer. I vanliga fall har ett gamingbolag inte mycket i lager, men i med att de har köpt Asmodee med deras brädspel så har man flera spel i lager. Brädspel är inte en sommaraktivitet utan något man spelar mer mot hösten och sen är jul en enorm spenderar-period, därför är det naturligt att Embracers lager växer i slutet av året (kalenderåret, inte räkenskapsåret då de har brutet) för att bygga upp ett lager med brädspel.

Något som är viktigt att kolla på angående lagret är hur ofta de snurrar det och helst ska bolaget vara enormt effektiva så de inte binder upp för mycket kapital i lagret. Alltså att lagret ska vara så litet som möjligt emot försäljningen. Men det är en svår balansgång, för har man inte varor att sälja kan man inte sälja något. Å andra sidan köper man på sig ett stort lager utan att ha försäljning så blir alla pengar bundna och måste ha mer finansiering för att kunna sälja detta lager. Vi kommer komma in mer på lager när vi pratar om kundfordringar och leverantörsskulder då de är väldigt ihopkopplade och ger en del effekter tillsammans.

Kundfordringar är i princip försäljning på kredit, man skickar ut en faktura och låter kunder betala efter allt från 8-180 dagar. Dock är det vanligaste 30-90 dagar. Kundfordringar kan vara den post i tillgångssidan som säger mest men som minst antal investerare tittar på. Har man en hög försäljning och kundfordringar sticker iväg lika mycket eller mer, så har man ett problem. Bolaget kanske säljer men får inte betalt och det är en väldigt dålig kombo. Försäljning är viktigt men att få betalt och kassa är LIVSVIKTIGT! Även ett bra bolag kan bli allvarligt skadat av att kundfordringar tar för lång tid att omvandlas till kassa. Att inte får betalt gör att bolag skjuter upp investeringar, måste låna för att betala sina operationella åtaganden till anställda, leverantörer och andra externa intressenter. Det är likviditeten som stjälper ett bolag först inte soliditeten.

Här vill man som bolag att leverantörsskulder är på ungefär samma betalningsvillkor som kundfordringarna. Betalar bolaget leverantörerna snabbare än kunder betalar bolaget så har man väldigt jobbig att växa och skala. För det gör att bolaget alltid kommer att betala ut mer pengar än det får in. Det man vill ha är vad Axfood har. Betalningsvillkor till leverantörer på 90 dagar, minimal lagertid och kunder som betalar direkt.

För att illustrera så säger vi att bolag 1 har 30 dagar betalningsvillkor till leverantörer, 5 dagars lagerhantering, och att kunder köper varorna inom 1-2 dagar och betalar direkt.

Detta innebär att bolag 1 kan på 7 dagar sälja produkterna och sen beställa igen och det är 23 dagar kvar tills de ska betala de produkter de sålt.

Samma summa som de köpte första leveransen med kan de använda 4 ggr (30/7=4,3) innan de betalar första leveransen. Bolaget kan i princip använda sina leverantörer som deras kreditgivare och finansiärer.

För att förstå hur kraftfullt kapitalhastighet är för ett bolags värdeskapande läs detta inlägg om Dupont analys.

Andra fordringar och förbetalda kostnader är väldigt enkelt men också inte så betydelsefulla för en analys. Även så brukar de vara väldigt små i relation till resterande poster i balansräkningen.

Nu till kassan som är så otrolig viktig, därför behövs en helt egen analys för den posten. Så man förstår hur den uppstår och var pengarna går. Vi ska inte gå igenom de idag utan vi kommer dyka ned i kassaflödesanalysen längre fram.

Något som kan vara viktigt med kassan är att ibland står det kassa och kassa liknande tillgångar. Vilket innebär att det är tillgångar som skulle kunna säljas och omsättas till något annat samma dag.

Summering

Balansräkningen består av två delar: Tillgångssidan och Finansieringssidan. Idag gick vi igenom tillgångssidan. Goodwill är komplicerat för det är egentligen en ifyllnad av ett vakuum vid en större transaktion. Materiella tillgångar har blivit uppblåsta sista tiden för att leasade tillgångar som hyran av en lokal läggs på balansräkningen så man måste se upp med de bolag som har många lokalytor hur det påverkar soliditeten. Lager och kundfordringar är enormt viktiga för att bedöma bolaget och i kombination med leverantörsskulderna kan det skapa en förödande mix eller en gudomlig mix. Kassan är alltid viktig att ta ställning till, men vi kommer behandla den längre fram när vi kollar på kassaflödesanalysen.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Därför tänkte jag att vi nu tar och djupdyker lite mer i resultaträkningen och vad den kan indikera för en investerare. Resultaträkningen säger en hel del till investerare och främst på långsikt.

Låt oss påminnas oss om en resultaträkning är uppbyggd. Kom även ihåg att en resultaträkningen är ett resultat mellan intäkter och kostnader över en period.

Vi börjar högst upp och med det viktigaste. Intäkter, försäljning, nettoförsäljning, omsättning, nettoomsättning eller vad bolagen annars väljer att kalla det. Vad de än vill kalla det så är det här det viktigaste att ha koll på i såväl ett kortsiktigt som i ett långsiktigt perspektiv. Som bilden här nedan illusterar.

Det som är viktigt att komma ihåg gällande intäkter är att det oftast är en produkt av volym och enhetspriset. Alltså om bolaget har sålt 10.000 stycken enheter och till priset av 100 kr per styck så är försäljningen 1.000.000 kr. Sen finns det bolag som inte säljer i enheter ta t.ex. Avanza eller SaveLend de räknar mer en take-rate (en procentsats av ett kapital de har på plattformen). Sen ska man komma ihåg det är oftast bara snittet man får ut när man räknar, inte det faktiska priset då priset skiljer sig beroende på kund.

Ett viktigt koncept att tänka på då är priselasticitet eller prissättningskraft (pricing power) alltså vad som händer när man ändrar priset. Vad man vill ha är förmågan att höja priset utan att för många kunder sluta köpa av bolaget. Men man kan fortfarande ha en positiv effekt så länge höjningen av priset skapar en tillräckligt hög ökning i omsättningen att minskningen i volym inte gör att omsättningen blir lägre. Låt oss ta ett exempel.

Bolag I har en totala intäkter på 10.000 kr med en volym av 100 enheter, så ett genomsnittligt pris på 100 kr.

Bolag I höjer priset med 25% till 125 kr per enhet. Marknaden svara med att då köpa 90 enheter istället för 100. Alltså är den nya omsättningen 11.250 kr. Alltså en ökning med 12.5% och bolaget gör mindre.

Om scenariot istället faller ut till att marknaden köper 75 stycken enheter istället så blir omsättningen 9.375 kr. En minskning med 6,25%.

Räknar man baklänges så går gränsen vid 80 enheter och omsättningen är densamma. Alltså en ökning med 25% gör att man kan tappa volym med 20% och man har kvar samma omsättning. Kan man göra det här reptricket flera gånger så är det en stor vinst. Men det funkar inte att göra så i all oändlighet utan volymtillväxt är det viktigaste på långsikt. Därför bolagen tar till andra knep för att ta högre pris för mindre så som shrinknation. Att behållare för mat osv. är mindre men du tar samma pris.

Låt oss nu hoppa in på kostnad såld varor. Detta är enormt viktigt för ett bolag att ha koll på och kan göra så att en prishöjning som vi hade som exempel ovan kanske inte är värt det.

Vi jobbar med samma scenario och vi säger bolaget har en kostnad på 80 kr per enhet.

Bolag I har 100 enheter och 100 kr per enhet i pris, vilket ger en försäljning på 10.000 kr. Vi har en kostnad för sålda varor på 8.000 kr (80*100), alltså en bruttovinst på 2.000 kr (10.000-8.000).

Samma exempel där vi höjer med 25% och efterfrågan sjunker med 10%, men ingen ändring på kostnad sålda varor.

Intäkter: 12.500 kr

Enheter: 90 stycken

Kostnad sålda varor: 7.200 kr.

Bruttovinst: 5.300 kr

Vinsten blir ännu större då för marginalen på varje enhet är bättre. Men man måste vara försiktig så man inte tappar förhandlingskraft emot leverantörer och ekonomiska skalfördelar. Så pga att man har lägre volym måste man betala ett högre pris per enhet som kan göra så bruttovinsten inte blir högre. Till exempel kan fraktkostnader vara densamma men sprids på färre produkter för att man måste frakta med en container och den kostnaden ändras inte då. Andra orsaker är att över en viss produktionsvolym så kan kunder ge ett pris men kommer man under den produktionsvolymen så kan det kosta mer per enhet att skapa produkterna. Punkten där det inte gynnar sig längre är när enhetskostnaden går till 103 kr per enhet. Om enhetskostnaden är högre blir bruttovinsten lägre än 2.000 kr.

Desto lägre kostnad per enhet bolaget har desto bättre är det för bolaget och chans till att senare ha höga marginaler. Personligen tycker jag att ha en bruttomarginal på mer än 50% är ett tecken på kvalitet i form av prissättningskraft (pricing power) och att bolaget senare kan ha höga marginaler.

Nu tittar vi på delen av resultaträkningen som kallas fasta kostnader. De är fasta kostnader för att de är inte direkt relaterade till antal enheter bolaget producerar. Det är de fasta kostnaderna som ska skala när man säger att något är skalbart.

Vad man menar i praktiken är att för att växa 10% så växer kostnaderna 5%, alltså har 5% ramlat ned till sista raden bara för att skalbarheten har tagit fart.

Dock är problemet att ofta kommer kostnader först därefter kommer intäkterna. Låt oss tänka på de viktiga kostnadsposterna marknadsföring, utvecklingskostnader, och personalkostnader. Dessa är oftast de största kostnaderna men också de som är ledande för bolagets fortsatta utveckling.

Marknadsföring för att få in fler kunder.

Utvecklar produkter eller tillgångar för att kunna sälja bättre eller komma in på fler marknader.

Anställer mer personal för att kunna satsa på försäljning, kundservice och att utveckla verksamheten.

Investeringarna kommer först och därefter kommer tillväxten. Oftast. Ibland kan vissa bolag få till sån tillväxt att bolaget måste investera ikapp bolagets framfart. Ta till exempel plattformsbolag som Facebook, Google, Ebay, Etsy, etc där produkten får användare tack vare viralietet eller word-of-mouth.

Ett av de bästa exemplen på skalbarhet är Evolution. Här nedan kan ni se hur tillväxten tagit fart och övriga kostnader har inte ökat i samma takt.

Om ett bolag inte än är lönsamt på vinstraden är det väldigt viktigt att tänka hur bolaget funkar och hur skalbar affärsmodellen är. Oftast är det personalkostnaden man behöver tänka över, kan bolaget leverera fler produkter utan att behöva anställa fler personer? Är svaret ja och bolaget har en hög bruttomarginal då har du antagligen ett bolag som kan vara enormt skalbart i framtiden.

Då går vi över till nästa del avskrivningar och nedskrivningar detta är kostnaden av tillgångar man har förvärvat eller skapat. Beroende på tillgången skrivs den av på olika tidsperioder. Tidsperioden ska vara livslängden av tillgången. Till exempel en dator har oftast en livslängd på 3 år.

Många vill kolla på EBITDA och exkludera avskrivningar och nedskrivningar. Vilket man kan argumentera utifrån att avskrivningar och nedskrivningar inte påverkar kassaflödet. Det kan man göra men den tillgång man har på balansräkningen har en kostnad och det måste reflekteras i resultat. Därför Charlie Munger kallar EBITDA “Bullshit earnings”. Helst när man gör det i tillgångsintensiva bolag som har väldigt höga investeringsbehov för att fortsätta funka. För dessa är det ännu viktigare att inte kolla på EBITDA. Kolla därför hellre på EBIT än EBITDA.

Då har vi kommit till finansiellt netto/finansnetto eller vad man vill kalla det. I många fall har bolaget delat upp det så man ser finansiella kostnader, finansiella intäkter, och vinst/förlust i finansiella tillgångar. Det summeras till ett netto. Här tar bolagets verksamhet slut och det som påverkar här är bolagets finansiering och tillgångar. Har bolaget en nettokassa kan finansnettot vara positivt som i t.ex. Creaspac. I en tid som vi har nu med stigande räntor och hög skuldsättning kan hela vinsten försvinna från EBIT för att räntekostnaderna är så höga.

Ovan ser vi ett exempel från Better Collectives senaste rapport. Räntekostnaderna är 12% av intäkterna. EBIT marginalen går från 28% ned till 15% i vinst innan skatt marginal. I ett sånt läge är skuldsättningen en hög priortet att ta tag i antigen genom att betala av skulden eller resa mer eget kapital för att betala av skulder. Se upp med bolag som har låga värderingar på EBIT men höga värderingar på vinster (P/E).

Sist men inte minst ska staten har sitt! Beroende på var verksamheten är verksam kan skatten se olika ut och skilja sig från företagsskatten. Även en del kostnader kan man inte dra av så som representation osv. Därför är det bäst att kolla historiskt hur skatten har legat och göra eventuella justeringar baserat hur verksamheten utvecklas.

Sist men inte minst är det väldigt viktigt att kolla så vinsten inte bara i absoluta tal utan även per aktie. Om vinsten växer men inte per aktie då är det helt irrelevant för en investerare att bolagets vinst växer. En investerare vill ha en vinst som växer per aktie. Helst ska bolaget växa vinsten och sänka antalet aktier som utestående. Vilket gör att vinsten per aktie växer på två sätt.

Summering

För att summera denna långa text. Intäkter beror på sålda enheter och pris per enhet, kostnad sålda varor följer med antalet sålda enheter och kostnaden per såld enhet. Om bolaget har en prissättningskraft kan bolaget höja priset och utan att tappa för mycket volym. Hög bruttomarginal över en lång tid är tecken på vallgrav för att bolaget inte blir prispressad pga konkurrens. Även att bolaget har en stor chans till skalbarhet.

Det är i de fasta kostnaderna skalbarheten visar sig och de viktiga kostnaderna är marknadsföring, personalkostnader och utvecklingskostnader. Då de driver verksamheten framåt och de andra är kostnader är sånt som bara kommer till för att man ett bolag.

Avskrivningar och nedskrivningar är kostnader för de tillgångar man har. Man ska inte bortse dessa. EBITDA är bullshit earnings. Kolla på EBIT och vinst.

Finansnetto är summan av finansiella kostnader och intäkter. Ha koll så inte dessa äter upp för mycket av vinsten för att bolaget har tagit en för hög skuldsättning nu när räntorna går upp.

Sist men inte minst kommer skatten och staten tar sitt.

Kom ihåg att kolla så vinsten växer per aktie inte bara i absoluta tal. De är de enda en investerare bryr sig om i slutändan, att varje aktie man äger blir mer värd.

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Har du någon gång undra över vilka regler de har för när de tar upp intäkter, på hur lång tid de skriver av vissa tillgångar, när lån ska betalas tillbaka, och en hel del andra punkter som kan vara relevant för dig att veta om bolaget.

Noterna hittar man längst bak i en rapport och här är det de verkliga detaljerna. Om det är något du vill ha mer detaljer om ska du gräva ned dig i noterna för att förstå hur bolagen tänker eller gör vissa saker.

Första noten är generellt för övergripande allmän information och på vilka grunder rapporten har blivit upprättad på.

Låt oss hoppa ned i några exempel.

Vi börjar med ett exempel från SaveLend Group eftersom dom var förra veckas exempel. Här har de i not 2 på ett ypperligt sätt redovisat för de två olika affärsområdena.

Tillgångsbolag har en annorlunda uppställning av sin resultaträkning och balansräkning. Det ska vi gå igenom någon annan vecka. SBB som är på allas läppar och innehåller enormt många lärdomar, till exempel som det här inlägget “När "Skin in the Game" går för långt”. Men här kan man ha en till lärdom som kan vara viktig att ta till sig gällande bolagets intäkter. Detta hittas i årsredovisningen. Det är avtalade hyresintäkter och hur länge de är avtalade, det är enormt viktigt att veta hur länge intäkterna är avtalade för. Det skapar stabilitet för verksamheten. Synd bara att de inte har längre än 5 år, som vi ser i examplet nedan.

En annan not som kan vara väldigt bra för många att titta på gällande ett bolag är noten om finansiella instrument och kreditfaciliteter. Speciellt för väldigt högt skuldsatta bolag i tiderna vi har nu när räntan ökar enormt från när de finansiera sig från början. Securitas är ett sånt bolag som har tagit in väldigt mycket skuld för att finansiera förvärvet av Stanley Technologies. Därför är not 9 väldigt intressant för investerare i Securitas och speciellt den här bilden.

Om du som jag också kollar på Amerikanska bolag har du två olika redovisningsprinciper; General Accepted Accounting Principles och Non-General Accepted Accounting Principles. Vilket kan vara väldigt förvirrande vad som är skillnaden. De har oftast en not eller en tabell som förklarar var skillnaderna är mellan de två olika redovisningsätten. Se Crowdstrikes tabell nedan.

Där har du några exempel på olika noter och när det kan vara relevant att kolla på dem i olika tillfällen beroende på bolagets situation.

Ska sägas att noter inte behöver lusläsas som man behöver göra med bolags resultaträkning, balansräkning, och kassaflödes analys. Där sägs de stora dragen och de är oftast det viktigaste att ha koll på, helst om du tittar på ett stort antal bolag. Då hinner man inte titta grundligt på alla delar i en rapport.

Har du någon del i noterna du tittar alltid på? Eller har du något bolags vars noter du begrundar djupare än andras? Kommentera gärna

!

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Resultaträkning

Resultaträkningen är en uträkning av intäkter och kostander under en viss period. I bland är perioden ett kvartal, ett halvår eller ett år, i de ovanliga fallen när bolaget har ändrat redovisningsperiod som vid byte av från ett brutet räkneskapsår till ett icke brutet så kan perioden vara längre eller kortare.

Nedan har jag illustrerat de huvudsakliga posterna i en resultaträkning.

Vi börjar med intäkter det här kan ofta bestå av intäkter/försäljning/omsättning/nettoomsättning eller något annat som liknar och i regel betyder de samma. Utöver det kan det finnas övriga intäkter och det kan vara vad som inte är hänförligt till huvudverksamheten, vi säger att VD kanske gör en föreläsning om bolaget och får fakturera för det. Här kan vissa bolag lägga in aktiverat arbete, vilket inte är fel men när man tittar på bolaget i typ screeners eller liknande kan det vara väldigt vilseledande och man tror bolaget har en större omsättning än vad bolaget genererar.

Sen kommer vi till kostnad sålda varor kan ibland förkortas till COGS (cost of sold goods) och det här är kostnaden som direkt påverkar produktionen och leveransen av varan. Kostar varan 25 kr att producera och 10 kr att leverera så är kostnaden sålda varor 35 kr. Ofta definieras dessa kostnader som rörliga kostander. Då de ökar eller sjunker med antal producerade enheter. Intäkter minus kostnaden sålda varor ger bruttovinsten och bruttomarginalen.

Delen under anses vara fasta kostnader och verksamhetskostnader (på engelska så brukar man säga operational costs) vilket kan anses var lite knas för marknadsföring, utveckling, etc kan lätt dras ned eller upp och är inte fasta per se. Här brukar bolagen dela in kostnader lite olika men de svenska brukar vanligtvis ha posterna:

• Marknadsföringskostnader

• Personalkostnader

• Adminkostnader

• Övriga kostnader

• Utvecklingskostnader/Aktiverat arbete

I många fall i de svenska bolagens rapporter så ligger Avskrivningar och nedskrivningar här också. Personligen tycker jag man ska läggas separat för det här är en kostnad för investeringar som är högst abstrakt. Avskrivningar skriver man ned baserat på en livslängd. T.ex Datorer på 3 år och maskiner på 10 år. Medans nedskrivningar sker vid en faktisk händelse som har hänt t.ex. ett förvärv inte går som man tänkt kan man skriva ned goodwill eller när gamingspel lägger ned utvecklingen av ett spel då får de göra en nedskrivning på det värdet man har jobbat upp i bolaget. För ditt specifika bolag kolla i noterna.

Efter dessa kostnader får vi rörelseresultetet eller även kallat EBIT, lägger man tillbaka avskrivningar och nedskrivningar så får man EBITDA. Vissa bolag som har en intensiv förvärvsagenda lyfter ofta fram EBITA för att de tycker det är en mer rättvis bild för hur verksamheten går. Vilket man tycka är lite bullshit earnings som Charlie Munger säger, om man förvärvar är det en kostnad att driva sin verksamhet.

I bolag från USA så hittar man inte avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen utan du får leta efter dom i kassaflödesanalysen istället. Det är för att de inkluderar dessa i någon av de vanliga posterna.

Nu kommer vi till den finansiella delen av resultaträkningen, finansnettot. Finansnettot visar hur mycket räntekostander, ränteintäkter, och vinster av att sälja tillgångar (finansiella eller verkliga som fastigheter). Givet om bolaget har en nettokassa och vilken ränta de har på sina lån och ränta på likviderna så kan finansnettot vara positivt eller negativt, oftast är det negativt. Men det finns extremfall som Creaspac som har ett positivt finansnetto pga de endast håller en kassa i väntan på att göra ett förvärv. Efter finansnettot landar man på vinsten före skatt.

Sist kommer så klart skatt. Vad skattesatsen är kan skilja sig enormt. Beroende på vart bolaget har sin verksamhet så har de olika skattesatser. Även redovisningen mot skatteverket inte samma sak som redovisningen utåt, då man får inte får göra avdrag för vissa kostnader och avskrivningar kan göras olika mellan skatteredovisningen och den finansiella redovisningen. Då har vi kommit ned till vinsten.

Tänker att jag lyfter fram ett best in class exempel på hur man kan redovisa tydligt varje kostnadspost och inte lägga vissa poster lägligt på vissa ställen för att få det se bättre ut än det är. Ni kan titta på den i helhet men jag vill lyfta fram vissa grejer här.

• Provisionskostnader - bolaget har ingen kostnad för att producera de dom gör för att de är en plattform. Men de har två andra kostnader skicka fakturor till kunders kunder på faktureringsplattformen och förvärva vän kampanjen de har på investeringsplattformen. Hade kostnad såld vara varit lämpligt? nej, det hade varit konstigt. Så tycker det här en bra lösning. En sak till. Vissa kan tycka att det ska lägga i marknadsföringskostnader, man gör en distenktion mellan marknadsföring och annonser/kampanjer/rabbatter/liknande därför ska det separeras och läggas i kostnad såld vara eller bakas in i omsättningen. Det är därför det heter nettoomsättning, netto efter rabbatter osv istället för omsättning.

• Aktiverat arbete är i rörelsens kostnader istället för längre upp så de räknas in i summa intäkter. Vissa bolag kan lyfta fram att intäkterna har växt X % medans halva eller i vissa fall hela tillväxten är pga aktiverat arbete.

• En rad för EBITDA och en separarad rad för avskrivningar och nedskrivningar. Många gånger ligger denna kostnadsrad inne bland alla operationella kostnader vilket gör att man måste justera själv i sin Excel för att räkna på EBITDA. Här är det väldigt lätt att få en överblick och jag hade bara önskat att de skrev in bruttovinst efter provisionskostnader och skippat summa provisionskostnader. Att summera en rad är lite onödigt.

Balansräkning

Resultaträkningen är som sagt ett resultat av intäkter och kostnader över en period, balansräkningen är en ögonblicksbild över hur tillgångar, eget kapital och skulder ser ut i utgången av perioden som man rapporterar.

Balansräkningen har två sidor och dessa ska balansera, därav namnet. Tillgångarna ska vara lika stora som skulder och eget kapital, vilket också kan kallas finansieringssidan. Man finansierar tillgångssidan med skulder och eget kapital.

Tillgångar delas in i två stora grupper: Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Där den första är av en långsiktigare karaktär och oftast svårare att likvidera än den andra typ av tillgångar. Omsättningstillgångar är som det låter tillgångar som omsätts i bolaget för att driva verksamheten.

Anläggsningstillgångar delas in i huvudsak två kategorier: Immateriella tillgångar och matriella tillgångar. I vissa fall kan det finnas finansiella tillgångar men då används de oftast inte i verksamheten, om verksamheten inte är att äga finansiella tillgångar vill säga.

Immateriella tillgångar är typiskt sätt goodwill och andra immateriella tillgångar. Några exempel på vad som kan vara en immatriell tillgång varumärke, kundrelationer, utvecklingsarbeten, och goodwill. Goodwill är en udda post för det är övervärden som bolaget har betalat för något. För att ge ett enkelt exempel. Om bolag A köper bolag B, de har kommit överens om ett pris på 100 MSEK och bolag B har bara tillgångar för 75 MSEK på sin balansräkning. Då har man 75 MSEK in på tillgångssidan och 100 MSEK in på finansieringssidan (det man betala), då balanserar inte balansräkningen och 25 MSEK måste in på tillgångssidan. Då läggs den skillnaden som goodwill.

Materiella tillgångar är fastigheter, bilar, fabriker, verktyg osv. Även efter IFRS 16 så räknar man in såna tillgångar som man leasar här, så hyr man bilar eller hyr en lokal så ska dessa också tas upp i balansräkningen.

Omsättningstillgångar är lager, kundfordringar, andra/övriga forderingar, förbetalda kostnader och kassa. Kassa kan man ofta bryta ut från resten då det skiljer sig genom att vara helt likvida jämfört med t.ex. lager som är tillgångar som är uppbundet i varor som ska säljas.

Nu över till finansieringssidan. Den består också av två delar: Eget kapital och skulder.

Eget kapital kan vara uppdelat i lite olika delar beroende på hur bolaget har finansierat sig. Aktiekapital och balanserade vinstmedel finns alltid där. Saker som kan finnas i övrigt är preferens kapital om bolaget har gett ut preferensaktier, reserver, övrigt tillskjutet kapital, och fondreserv. När ett bolag gör en förlust eller en vinst så är det de balanserade vinstmedeln som sjunker eller ökar.

Skulder är uppdelade lite som tillgångar baserad på vilken horisont dom har. Långsiktiga skulder och kortsiktiga skulder. Det är tydligare i engelska där man har samma ord för prefix för skulder och tillgångar. Long-term och Short-term eller Current och Non-current. Distinktionen är om något ska betalas inom ett år så är det kortsiktiga skulder och om det är längre än så är det långsiktiga.

Långsiktiga skulder rader kan ha många olika benämningar men i regel finns det tre att ha koll på. Långsiktiga räntebärande skulder, operationella leasingsskulder och andra långsiktiga skulder. Långsiktiga räntebärande skulder kan vara allt från obligation till banklån, ofta kan bolagen dela upp dem i obligationer och skulder från kreditinstitut. Utöver det kan det finnas reserver och avsättningar men de kan backas in i andra långsiktiga skulder för de påverkar inte den huvudsakliga skuldsättningen att ha koll på. Den räntabärande skuldsättningen, den som räknas in i nettoskulden.

Kortsiktiga skulder kan liknas med de långsiktiga skulderna med räntebärande skulder, leasingskulder, och andra kortsiktiga skulder. Men med tillägget leverantörsskulder. Här kan man även se kortsiktig del av långfristigt lån. Om man har ett lån som löper på 5 år och man betalar 1/5 del varje år, så ska 1/5 del tas upp som kortsiktig skuld.

Här är SaveLend ett bra exempel för att de visar väldigt granulärt alla poster som många andra bolag bara kör ihop. Även så har SaveLend finansiella anläggningstilltångar så då får ni som läser se hur det ser ut. Klientmedel som SaveLend har på både tillgångssidan och skuldsidan är väldigt unikt för bolaget.

Kassaflödesanalys

Nu till det svåraste och viktigaste delen av de tre olika finansiella delarna. Svårast för att det kan vara svårt att förstå hur vissa delar funkar och viktigaste för att värdet av ett bolag är de diskonterade kassaflödena och här man ser om bolaget måste ha in mer kapital.

Låt oss hoppa in i det svåra. Kassaflödesanalysen visar hur kassan påverkas av olika posters rörelser under en period, krasst inbetalningar och utbetalningar. Visst låter det lätt? Men de finns vissa delar som kan vara svåra och väldigt icke intuiativa.

Kassaflödet hämtar data från både resultaträkningen och balansräkningen, den består av tre huvudsakliga delar. Löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamheten.

Man börjar med vinsten eller EBIT beror på hur bolaget lägger upp det. Jag har förenklat med vinsten här nedan. Det vi då måste göra är att lägga tillbaka avskrivningar och nedskrivningar, för dessa påverkar inte kassaflödet. De är bara redovisningstekniska kostnader, bolaget gör ingen utbetalning för dom. Sen måste man lägga till icke kassaflödespåverkande poster.

Sen fortsätter man till rörselsekapitalet (omsättningstillgångar och kortsiktiga tillgångar). Här är det svårt och man får tänka bort tanken om att tillgångar är bra och skulder dåliga, vi har ett annat perspektiv här. Ökande tillgångar innebär mindre i kassan, för att man har tagit pengar från kassan och bundit upp dem i omsättningstillgångar. Sen är det tvärtom för kortsiktiga skulder, ökande skulder är positivt för kassan. Här kan till exempel vara väldigt bra att ha koll på kundfordringar för om vinsten ökar men inte kassaflödet så är det ofta för att de flesta intäkter har hamnat i kundfordringar och om det vill sig väldigt illa så kan det vara så att kundfordringar avslöjar att bolaget inte får betalt alls.

Nu över till investeringsverksamheten. Här ser man hur bolaget investerar i immatriella (ofta aktiverat arbete) och matriella tillgångar, förvärv och resultetet av att man sålt en tillgång. Du ska se liknande rörelser i balansräkningen med dessa investeringar minus avskrivningar och nedskrivningar så klart.

Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten är vad man kallar de fria kassaflödet. Man kallar det så för att här har bolaget fria tyglar att använda det på bästa sätt mot sina aktieägare. Då man kan välja att göra en utdelning, återköpa aktier, eller betala ned skulderna i fall det fria kassaflödet är positivt så klart. Om det är inte positivt är det här du ser om bolaget har tagit in pengar eller tecknat fler lån för att kunna finansiera verksamheten framåt. Warren Buffett pratar ofta om något som kallas owners earnings vilket man kan få fram genom att ta det fria kassaflödet plus tillväxtinvestringar. Det här är för att få fram kapitalallokeringen, då bolag har i princip fem val när de ska använda sitt kapital: investera internt, förvärv, utdelning, aktieåterköp och betala av skuld. För att lära dig mer läs här Kapitalallokering: Den drivande kraften bakom företagstillväxt. För de vill som investerare veta används kapitalet på bästa sätt för att värdet av vår investering ska växa? Det hjälper owners earnings att bedöma.

Vi har gått lite saker i förväg, men nu går vi in på sista delen finansieringsverksamheten. Där hittar vi många olika delar men i stora drag handlar det om förändring i eget kapital (alltså om man återköp av aktier eller gjort nyemission), förändringar i skuld (amorterat ned ett lån eller tagit upp fler lån), och utdelningar. Eftersom utdelningar är endast en kassaflödespost så syns den bara i kassaflödesanalysen. Du bör se de olika rörelserna här i finansieringssidan av balansräkningen.

Och sist så får man årets kassaflöde, kassan i början av perioden och kassan i slutet av perioden.

Vi fortsätter med att visa upp SaveLends kassaflödesanalys för att du ska få ett exempel på hur dessa poster ser ut i verkligheten och inte förenklade.

Då har vi gått igenom de 3 olika finansiella delarna i en bolagsrapport. Jag ska framåt gå igenom vissa delar lite mer noggrannt, prata om olika nyckeltal, och mycket mer som kan gömma sig bland de olika siffrorna.

Är det någon del du skulle vilja att jag gå igenom snarast? Kommentera gärna nedan!

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases

Grundläggande principer inom redovisning utgör de grundläggande principer och koncept som utgör grunden för redovisningspraxis. Dessa principer ger en standardiserad ram för att registrera, analysera och tolka finansiella transaktioner och information.

Här är de grundläggande redovisningsprinciperna:

• Entitetsprincipen

  En företagsentitets, alltså bolagets, finansiella transaktioner bör separeras från ägarens transaktioner. De säkerställer att företagets finansiella information rapporteras oberoende av ägarnas personliga ekonomi. Inte så aktuellt när vi har att göra med publika aktiebolag men relevant på mindre bolag.

• Fortlevnadsprincipen

  Antagandet om att ett företag kommer att fortsätta sin verksamhet i den nära framtiden. Den innebär att finansiella rapporter förbereds under antagandet att verksamheten kommer att fortsätta att vara i drift tills det finns bevis för motsatsen.

• Principen om konsekvent tillämpning och jämförbarhet/Kontinuitetsprincipen

  När väl en redovisningsmetod eller princip har antagits bör den konsekvent tillämpas från en redovisningsperiod till en annan. Konsistens i rapporteringen möjliggöra meningsfulla jämförelser av finansiell siffror över tid.

• Matchningsprincipen/Periodiseringsprincipen

  Den kräver att kostnader registreras och erkänns under samma redovisningsperiod som de intäkter de hjälper att generera. Denna princip säkerställer att de finansiella rapporterna noggrant återspeglar de kostnader som uppkommit vid generering av intäkter.

• Realisationsprincipen

  Vilket innebär att endast intäkter som konstaterats under räkenskapsåret får tas med i resultatet. Tolkningen av “konstaterade intäkter” finns i IAS 18 Revenue. Vilket säger att intäkter från varuförsäljning ska redovisas i de fall följande tre kriterier är uppfyllda:

  • när risker och rättigheter som rör varan har övergått till kunden

  • när det är sannolikt att betalning kommer att erhållas

  • när inkomster och utgifter kan beräknas tillförlitligt.

• Principen om individuell värdering – post-för-postprincipen

  Tillgångarnas och skuldernas beståndsdelar ska värderas var för sig. Oavsett vilken värderingsmetod som används; lägsta värdetsprincip, anskaffningsvärdet, eller marknadsvärdet så ska tillgångar och skulder värderas individuellt.

• Penningmåttsprincipen

  Principen säger att alla finansiella transaktioner bör registreras och rapporteras i en gemensam monetär enhet, t.ex. den lokala valutan. Detta möjliggör meningsfull mätning, jämförelse och sammanställning av finansiell information.

• Kvittningsförbudet

  Förbud mot kvittning mellan olika poster i balansräkningen, resultaträkningen eller i noterna. Så att alla poster ska redovisas med bruttobelopp. Så läsaren av en rapport ska få kunskap om alla poster som kan vara relevanta. Detta visar sig tydligt i noter där bolag redovisar sina avskrivningar. Se här från noterna hos Evolution.

• Kostnadsprincipen

  Innebär att tillgångar ska registreras till det ursprungliga kostnadsvärde för företaget. Vilket innebär att historisk kostnad i början är den mest pålitliga och objektiva grunden för värdering av tillgångar.

• Försiktighetsprincipen

  När det råder osäkerhet eller tvivel om värdering eller erkännande av tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader bör bolaget vara försiktiga och välja det alternativ som minst troligt övervärderar tillgångar eller inkomster.

• Kongruensprincipen

  Förändringar i tillgångar och skulder ska som huvudregel redovisas i resultaträkningen.

• Väsentlighetsprincipen

  Principen innebär att finansiell information bör avslöjas och presenteras om den sannolikt kommer att påverka läsarnas/aktieägarnas ekonomiska beslut. Väsentlighet beror på arten och beloppet av objektet och sammanhanget i vilket det presenteras.

Dessa grundläggande principer tillsammans med olika redovisningsstandarder och ramverk vägleder bokförare och redovisare vid upprättandet av finansiella rapporter, analys av finansiell information och fatta informerade affärsbeslut.

Ta med dig dessa principer när du läser på om ett bolag och förstå hur olika finansiella händelser påverkar resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödet.

Avkastning på dig!

Populära artiklar

Hur man hittar 10-baggers

10 Attribut hos en Fantastisk Investerare

Peter Lynchs checklista för att hitta 10-dubblerare

10 gratis eller billiga verktyg för att göra bättre analys

Startar Investment Cases